Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huggormsläktet - Huggpipa - Huggtänder - Huggvapen - Hugh - Hughes, Thomas - Hughes, Charles Evans - Hughes, William Morris - Hughes, Richard - Hughes, Langston
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUGGPIPA
såret och detta tvättas med en lösning av
över-mangansyrat kali, jodtinktur el. salmiaksprit samt
läkare snarast möjligt tillkallas; på apotek finnes
ett verksamt serum mot giftet. V. aspis, v i p
e-r a n, som bebor s. Europa, liknar till utseende
och levnadssätt h. men har på rygg och sidor
smala, mörka tvärband. Längd 60 cm. V.
ammod’y-tes, sandormen, blir 85 cm lång och
kännetecknas av ett vårtlikt utskott på nosen och av
ryggens mörka sicksackbånd; den förekommer i
s. Europa och Mindre Asien. H.Bn.
Huggpipa, rörformig stålmejsel, som användes
vid stansning* av hål i tunnbleck, läder etc.
Huggtänder benämnas ofta hos däggdjuren starkt
utvecklade hörntänder. Jfr Bete.
Huggvapen, blanka vapen, avsedda till hugg
(stridsyxa, svärd, huggsabel, huggare o.s.v.). Jfr
Stickvapen.
Hugh [hjo], engelsk namnform för Hugo.
Hughes [hjoz], Thomas, engelsk jurist och
författare (1823—96), har i ”Tom Browns school
days” (1857; sv. övers. 1878) gjort en klassisk
skildring av livet i en engelsk public school.
Hughes [hjoz], Charles Evans,
amerikansk jurist och statsman (1862—1941), urspr.
advokat i New York, 1891—93 jur. prof, vid
Cor-nell Univ., Ithaca,
från 1893 ånyo
advokat. 1906—10 var H.
guvernör i staten New
York, bekämpade
trus-ternas maktmissbruk
och vann stort
politiskt anseende. 1910
blev H. medl. av
högsta domstolen men
lämnade denna 1916,
då han antog
republikanernas nominering
som kandidat vid årets
presidentval. Efter
en hård valkampanj
besegrades H. av demokraternas kandidat, den
sittande presidenten W. Wilson, i ett val, vari
styrketalen vägde ovanligt jämnt. H. återgick
till sin advokatverksamhet i New York. Efter
republikanernas återtagande av makten utsåg
president Harding H. till utrikesminister, en post
som han bibehöll jämväl under president
Coo-lidge. I mots. till stora grupper inom partiet
var H. icke isolationist och främjade såväl det
allmänt internationella som det panamerikanska
samarbetet. H. presiderade 1921—22 vid
Washing-tonkonferensen. Stark motståndare till USA:s
erkännande av Sovjetunionen beslöt H., då den
för motsatt uppfattning kände senator Borah 1924
blev ordf, i senatens utrikesutskott, att avgå, och
1925 återtog han ånyo sin advokatverksamhet i
New York. H. togs dock alltjämt i anspråk inom
den amerikanska utrikespolitiken, och 1928 var
han USA:s huvuddelegat och ordf, i den
panamerikanska kongressen i Habana. 1930 utsågs
H. av Hoover till president i högsta domstolen.
På denna post deltog han i domstolens kamp mot
vissa av F. Roosevelts krislagar, men ingalunda
som partiman; vid ett uppmärksammat tillfälle
gick den nu som konservativ ansedde H. sam-
man med domstolens ”liberala minoritet” till
förmån för presidenten. Dennes försök att inskränka
domstolens konstitutionella befogenheter bemötte
han dock med stor skärpa och slutlig
framgång. B.
Hughes [hjoz], William Morris,
australisk politiker (f. 1864). Född i Wales
emigrerade H. vid unga år till Australien, där han
efter växlande öden
ägnade sig åt
arbetarrörelsen, inom vilken
han gjorde sig känd
som en god
organisatör. Från
Australiska statsförbundets
grundande satt H. i
parlamentet och blev
redan 1904 led. av
den första Labour
Party-ministären.
Sedan dess hörde han
till
förgrundsfigurerna, och 1915 blev
han premiärminister;
som sådan verkade han energiskt för Australiens
kraftiga ingripande i i:a världskriget. Detta
medförde Labour Party’s sprängning 1916—17, och
H. bildade ny ministär, stödd på en koalition
(”nationalistpartiet”). Under kriget och
fredsunderhandlingarna förvärvade och bevarade H. en
i Australiens historia enastående maktställning
och kämpade i Versailles kraftigt för en
australisk imperialism (han ville åt sitt land förvärva
tyska stillahavskolonier). Sedan han ej längre
behövdes för sammanhållningen, föll hans
ministär 1923 på gr. av de partipolitiska
omgrupperingarna i Australien. H. var 1937—39
utrikesminister, 1939—41 justitieminister. I.A.
Hughes [hjoz], Richard, engelsk författare
(f. 1900), studerade i Oxford, var en tid
journalist, framträdde som dramatiker (”The sisters’
tragedy”, 1922, ”A comedy of good and evil”,
1924, ”Danger”, s.å., ”Plays”, 1928), skrev också
dikter (”Gipsy-night”, 1922, ”Confessio juvenis”,
1926) och short-stories {”K moment of time”,
1926, ”Don’t blame me”, 1940) och slog på
allvar igenom med en sjöäventyrsroman ”A high
wind in Jamaica” (1929; sv. övers. 1930) och en
saml. barnberättelser, ”The spider’s palace” (1931).
Av H:s senare sparsamma produktion märkes
”In Hazard” (1938), en sjöberättelse med
anspelning på samtida förhållanden. E.
Hughes [hjoz], James Langston,
amerikansk författare (f. 1902). H., som är av
negerbörd, föddes i Joplin, Missouri; fadern var
advokat, och modern tillhörde en framstående
negersläkt. Efter high-school-examen verkade H.
ett slag som språklärare i Mexico, studerade
sedan en tid vid Columbia Univ., prövade skilda
sysslor i New York, gick till sjöss 1922, besökte
Afrika, livnärde sig som portvakt och kock i
Paris, for 1924 till Italien och kom åter till USA
1925, där han 1929 avlade en examen vid
Lincoln Univ., Penn.; 1943 blev han hedersdr där.
H. debuterade 1926 med diktsaml. ”The weary
blues”, där han behandlade motiv från sina
rasbröders liv med negerfolkvisorna, the blues,
— 887 —
— 888 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
