Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hulagu (Hulaku) - Hula-hula - Hulaku - Hulared - Huldén, Johan Jakob - Huldra - Huldt, 1. Kristoffer - Huldt, 2. Åke - Huligan - Hulin (Hullin), Pierre - Hulja - Hull, Kingston upon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HULL
de till storkan 1251, ledare för den mongoliska
hären och började som sådan 1253 det stora
fälttåget mot Främre Asien, vilket ledde till
Persiens fullständiga underkastelse under det
mongoliska herraväldet, Bagdads intagande 1258 och
kalifatets störtande. Erövringståget fortsattes till
Syrien men avbröts vid underrättelsen om
Möng-kes död. De erövrade områdena förenades
under H:s ledning till ilkanernas rike. C.F.
Hula-hula, havajisk dans, förmodligen av hög
ålder, som genom inflytande från de europeiska
kolonisatörerna förlorat sin urspr. religiöst
magiska innebörd och fått erotisk karaktär. Den
utfördes förr till klangen av slaginstrument
(kur-bitsrassel och slagstavar), vilka dock nu ersatts
av den av portugiserna importerade gitarren. Bild
se Hawaiiöarna.
Hulaku, mongolhärskare, se Hulagu.
Hulared, socken i Kinds hd i Västergötland,
Älvsborgs län, och församling i Dalstorp,
Hulared, Nittorp, ölsremma och Ljungsarps pastorat
i Kinds kontrakt av Göteborgs stift, n.ö. om
Limmared; 19,00 km2, därav 17,11 land; 212 inv.
(1949; 12 inv. pr km2). Den odlade jorden
ligger huvudsaki. kring Grytteredssjön (185 m ö.h.),
skogsmarkerna finnas i n.ö. och v. Åkern utgör
16 % av landarealen, skogsmarken 62 °/o.
Egendom: Reutersberg. Av fornminnen finnas bl.a.
järnåldersgravar vid Gryttered och på Hulareds
hed. Kyrkan, av medeltida ursprung, undergick
1821 en genomgripande förändring, varvid bl.a.
triumfbågen nedbröts, men ödelädes 1906 genom
åskeld. Den nyuppfördes 1918—20; den
medeltida dopfunten förvaras i Göteborgs museum. —
Namnet, givet efter förra kyrkbyn Hulared,
skrevs 1454 Holaryd. Det är bildat till gen.
plur. av fsv. hul, hol, hål, håla, och ryd, red,
röjning. Gårdarna ligga lågt. Se ”Ortnamnen i
Älvsborgs län”, 7:1, 1918, sid. 92. I.MgjEr.
Huldén, Johan Jakob, finländsk
skriftställare, pedagog (f. 1880), har medarbetat i olika
tidn. under pseud. Läkta r-Jakob och i
bokform utg. biografiska skildringar: ”Anders
Svedberg” (1932), ”österbottningar i vardagsdräkt”
(I934), ”Severin Johansson” (1935), ”Kring
Sagalund” (1940) och den självbiografiska
utvecklingsromanen ”Janne Stubb söker en väg” (1938).
Genom sin oförbehållsamhet ha H:s
levnadsteckningar väckt stort uppseende och även en
del förargelse. Reseskildringen ”österbottnisk
lustresa” utkom 1941. H. behandlar språket
mästerligt, stilen är kärv och en smula
arkaise-rande. E.Ed.
Huldra, försvenskning av norskans huldre, enl.
norsk folktro ett väsen motsv. skogsrået i Sverige.
Ofta talas i Norge om huldrefolket, motsv. vad
man i Sverige kallar underjordiska, vättar el. troll.
Ordet betyder snarast de dolda, de osynliga. I
svenskan har h. använts blott för poetiskt bruk,
ofta i betydelsen skyddsande, ideal. Det av
As-björnsen använda ordet huldreäventyr är ej
folkligt utan direkt övers, av engelskans fairy-tale.
Huldt. 1) Kristoffer Andreas H.,
industrimän (1871—1948). Efter bergsingenjörsexamen vid
Tekniska högsk. 1894 var H. anställd vid olika
gruvföretag, 1903—09 chef för Stens bruks ab.,
1910—12 för Guldsmedshytte ab. och Stråssa
SU 13. — 807 —
29 —- Red. avsl. 26/g 49.
gruv-ab., 1910—18 för Herrängs gruv-ab., 1918
—20 för Uttersbergs bruks ab., 1922—27 för
Kohlswa jernverks-ab., dir. i Finspongs
metallverks ab. 1915 och ordf, i dess styrelse 1919—
26, dir. i Bolinders mekaniska verkstads ab. 1927
—32 samt dir. och styrelseordf. i Trelleborgs
linoleumindustri-ab. 1935—48. H. var medl. av
styrelsen för andra industriföretag samt för
Exportföreningen 1910—35, fullmäktig i
Jernkonto-ret 1919—27 och ordf, i Svenska
teknologför-eningen 1926—28 och 1932—33. L.Vr.
2) Å k e Hampus H, den föreg:s brorson,
arkitekt (f. 2O/io 1910), anställdes 1935 i Svenska
slöjdföreningen, i vars tjänst han nedlagt ett betydande
arbete. Han var redaktionssekr. för dess tidskr.
”Form” 1939—44, v. verkst. dir. 1942—45 och
1945—49 rektor för Slöjdföreningens skola i
Göteborg samt blev sistn. år verkst. dir. i Svenska
slöjdföreningen. H. har utg. ett flertal skrifter om
bostadssociala frågor och konsthantverk, t.ex.
”Konsthantverk och hemslöjd i Sverige 1930—40”
(1941) och ”Konsthantverk” (1944). H. har dessutom
varit arkitekt för ett flertal utställningar. S.Re.
Huliga’n (från eng. hooligan, rånare, bandit o.d.,
i sht om medlem av en banditliga), bandit, bov,
särsk. från samhällets lägsta lager; i sht i
Finland, om vissa deltagare i upproret där 1918.
Hulin [yläxT] (el. H u 11 i n), Pierre
Augustin, från 1808 greve, fransk krigare (1758—1841),
deltog 1789 i Bastiljens stormning, ådrog sig under
fälttågen i Italien Bonapartes uppmärksamhet och
slöt sig nära till honom, blev 1803 generallöjtnant,
presiderade 1804 i den krigsrätt, som dömde
hertigen av Enghien till döden, och kom 1812 som
kommendant i Paris Mallets kupp att stranda.
Landsförvist 1816 fick H. 1819 återvända och levde
länge i fattigdom och blindhet.
Hulja, se Mosse.
Hull [hnll], Kingston upon H.,
hamnstad i East Riding, Yorkshire, England, vid
floden Hulls utlopp i Humbers breda mynningsvik;
294,73O inv. (1947). Staden ligger så lågt, att
den måst skyddas mot översvämningar genom
fördämningar. Den äldsta delen, som ligger
mellan floden Hull och dockorna, utgöres av trånga,
krokiga gator och gränder, ö. härom ligger
ci-tadellet med kaserner, i n. och n.ö. stora
förstäder med villor och trädgårdar. Bland H:s
rätt få större byggnader märkas
Treenighetskyr-kan (Holy Trinity) från 1400-talet, rådhuset och
börsen. Utom ett par museer och flera skolor
äger H. en botanisk trädgård. H. är näst
London och Liverpool Englands mest betydande
handelsstad samt n. Englands huvudhamn med
regelbunden trafik på de flesta skotska och
engelska hamnar jämte flera av n. och v. Europas
hamnar, bl.a. Göteborg, samt New York, Boston
m.fl. Dockorna, som ligga på Humbers n. sida,
ha en kajlängd av 21 km och upptaga en yta av
nära i km2. Till H:s bakland hör en stor del
av Yorkshires och Lancashires industriområden
samt West Riding, med vars kolfält H. står i
direkt förbindelse genom kanal och järnväg. H.
är därför n. Englands ledande exporthamn.
Under 2:a världskriget utsattes H. för upprepade
bombanfall, de svåraste i maj 1941, varvid en stor
del av staden förstördes el. skadades. [H.Bm]A.Er.
— 898 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
