Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humanistiska fonden - Humanistiska förbundet - Humanistiska vetenskaper (humaniora) - Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund, Kungl. - Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala, Kungl. - Humanistisk sektion - Humanité, L’ - Humanitet - Humaniteten, Brott mo - Humanitär - Humann, Karl - Human vaccin - Humason, Milton - Humat - Humber, River - Humber - Humbert, Georges Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUMBERT
tryckalster o.d., vilka äro ägnade att tjäna som
vetenskapligt material el. hjälpmedel för
humanistisk och teologisk forskning. Ansökningar om
anslag ur H. ske i regel två gånger om året och
inlämnas till Vitterhets-, historie- och
antikvitets-akad. senast 15/i, resp. 15/s. W.N.
Humanistiska förbundet, se Svenska
humanistiska förbundet.
Humanistiska vetenskaper (humaniora),
gemensam beteckning för filosofiska, historiska
(geografiska) och filologiska vetenskaper,
stundom även religionsvetenskap och rättsvetenskap,
i mots. till naturvetenskaper och matematik.
Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund,
K u n g 1., stiftat i samband med Lunds univ:s
250-årsjubileum 1918 till befrämjande av de
humanistiska vetenskaperna (däri inbegripna
religions- och rättsvetenskap), består av 4 avd.,
religionsvetenskaplig, rättsvetenskaplig,
filosofisk-historisk och filologisk. Publikationer: ”Skrifter”
(1920 ff.) och ”Årsberättelse” (1918 ff.).
Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala,
K u n g 1., stiftat 1881 (kungl. stadfästelse 1896),
grundar sig på en stiftelse av J. Westin med
ändamål att främja de filosofiska och historiska
vetenskaperna, har en filosofisk-historisk och en
filologisk avd. Publikation: ”Skrifter” (1890 ff.).
Humanistisk sektion, se Fakultet.
Humanité, L’H. [lymanite’], fransk tidning,
grundad 1904 av Jean Jaurès, Aristide Briand,
Lucien Herr m.fl. som språkrör för en mera
moderat riktning inom den franska
socialdemokratien med front mot den av Jules Guesde ledda
strängt marxistiska flygeln. Då de båda
riktningarna 1905 gingo tillsamman, blev H. huvudorgan
för det förenade socialistpartiet. Bland
medarbetare under åren före i:a världskriget, då H. hade
sin glansperiod, märkas René Viviani, Albert
Thomas, Jean Longuet och Léon Blum. Efter
Jaurès’ död 1914 var H. under ledning av Pierre
Renaudel 1914—18 organ för de socialister, som
understödde krigsdeltagandet. Då majoriteten av
det socialistiska partiet 1920 ingick i
Kommunistiska internationalen, blev H. huvudorgan för det
kommunistiska partiet i Frankrike med Marcel
Cachin som chefred. H. förbjöds vid 2:a
världskrigets utbrott 1939 men trycktes och spriddes
illegalt under den tyska ockupationen av
Frankrike och blev efter frigörelsen den största tidn.
i landet, fortfarande redigerad av Cachin. E.
Humanite’t, se Human.
Humaniteten, Brott mot, eng. crime against
humanity, d.v.s. brott mot humanitetens oskrivna
lagar (ibland något oegentligt kallat ”brott mot
mänskligheten”), jur., upptogs i anklagelseakten
mot vissa av de större nazistiska
”krigsförbrytarna” i Nürnbergprocessen* som en särskild typ
av brott, bestående i t.ex. mord, utrotning,
förslavande el. deportation av civilbefolkning före
el. under kriget samt förföljelser av politiska,
rasliga el. religiösa motiv i förbindelse med
något brott inom den internationella
militärdomstolens kompetens. Jfr Folkmord. Enl. den plan
(charter) för domstolens verksamhet, som
uppgjordes av de fyra ”stora” segrarmakterna, voro
ledare el. anstiftare, som deltagit i konspiration
betr, sådant brott, ansvariga för alla handlingar,
som förövats vid brottets utförande. — Litt.:
”Nürnbergprocessen” (2 bd, 1946—47); W. Brandt,
”Nürnberg-Norge-dommen” (1946). Bz.
Humanitä’r, se Human.
Humann [ho’-], Karl, tysk ingenjör och
arkeolog (1839—96), var en tid järnvägsbyggare
men måste 1861 söka sig till södern för sin hälsa.
Hans kärlek till
antikens kultur ledde
honom till Chios och
Samos och han kom
snart i kontakt med
det nyvaknande
intresset för de
mindre-asiatiska ruinorterna,
främst Pergamon,
vars utforskande och
bearbetande (1878—
86) kan betraktas som
H:s verk. Därjämte
ledde el. deltog H. i
grävningarna vid
Mag-nesia, Tralles m.fl.
platser och utförde samtidigt vägbyggen,
kartläggningar o.d. i Mindre Asien och på Balkan. Bland
hans arbeten märkas ”Reisen in Klein-Asien und
Nordsyrien” (1890; tills, med O. Puchstein) och
”Die Ergebnisse der Ausgrabungen zu Pergamon”
(1880—88). N.V.
Human vaccin, se Animal vaccination.
Humason [hjo’masn], Milton La Salle,
amerikansk astronom (f. 1891), urspr. vägarbetare
vid Mount Wilson-observatoriet, blev efter studier
på egen hand anställd där 1917. H., som blivit
en framstående expert inom stjärnspektografien,
har framför allt ägnat sig åt bestämningen av
totalspektra och radialhastigheter för de
extra-galaktiska nebulosorna. Genom dessa
radialhas-tighetsbestämningar har det blivit möjligt att
studera den s.k. rödförskjutningens natur och
detta fenomens ev. tolkning som en allmän
utvidgning av universum. M.
Huma’t, salt av komplex natur mellan
humin-syror och metaller (se Humusämnen).
Humber [hEm’ba], River H., floderna Ouses
och Trents mynningsvik på mellersta Englands
ö. kust, 60 km lång, 1—12 km bred. Vid H. ligga
bl.a. hamnstäderna Hull och Great Grimsby.
Humber [hnmTa], engelskt bilmärke, tillverkat
av Humber Ltd, Coventry, grundat o. 1890 (som
cykelfabrik), numera tillhörande
Rootes-koncer-nen (Rootes Ltd, London). Tre personvagnstyper
tillverkas, ”Hawk”, ”Super-Snipe” och
”Pullman-Limousine”, med motorer om resp. 56, 100 och 100
hk. ”Hawk”-modellen är 4-cylindrig, de övriga
6-cy lindriga.
Humbert [önbä’r], Georges Louis, fransk
militär (1862—1921), officer vid inf. 1883,
brigadgeneral 1912, divisionsgeneral 1914. H. deltog i exp.
till Tongking 1883—84 och Madagaskar 1896 samt
blev vid i:a världskrigets utbrott 1914 chef för
42:a (marockanska) fördelningen. I okt. s.å. blev
han chef för 32m armékåren och i juli 1915 för
3:e armén, som han med framgång förde till
krigets slut. Efter vapenstilleståndet blev H. 1919
— 913 —
— 914 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
