Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humitgruppen - Humla (socken) - Humle, humlesläktet - Humlealf - Humlebæk - Humlebagge - Humleblommor - Humleblomster - Humlebok - Humleflugor, getingflugor - Humlegården - Humleluzern - Humlemal - Humlemott, humlemal - Humlerotfjäril - Humlesmäre - Humlesuga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUMLESUGA
prolektit 2MgFl, Mg(SiO4)
kondrodit 2MgFl2 Mg3(SiO4)2
humit 2MgFl, Mg5(SiO4)3
klinohumit 2MgFl2 Mg7(SiO4)4
H:s mineral förekomma i metamorfa kalkstenar
bl.a. i de mellansvenska malmfälten.
Humla, socken i Redvägs hd i Västergötland,
Älvsborgs län, och församling i Blidsbergs,
Da-lums och Humla pastorat i Redvägs kontrakt av
Skara stift, mellan Ulricehamn och Falköping;
15,16 km2, därav 15,09 land; 170 inv. (1949; 11
inv. pr km2). Huvudbygden ligger i dalgången
kring Ätran, särsk. i ö. finnas skogklädda
platåer och mossmarker. Åkern utgör 19 °/o av
landarealen, skogsmarken 60 °/o. Kummel finnas
vid Drete och Gunnarp, järnåldersgravar och
runsten vid Humla. Kyrkan från 1890 har
fem-sidigt kor och innertak av trä; altarskåp från
senare hälften av 1400-talet samt madonnabild.
— Namnet, givet efter kyrkbyn, skrevs på
1300-talet Hombla. Det är övertaget från den ström
i Ätran, vid vilken byn ligger, och är identiskt
med insektnamnet humla, eg. den surrande;
strömmens brus har liknats vid ljudet av en
humla (se ”Ortnamnen i Älvsborgs län”, 10,
1908, sid. 84, och jfr J. Sahlgren i ”Namn och
bygd”, 1935, sid. 47). LMg;Er.
Humle, humlesläktet, Hum’ulus, växtsläkte
av fam. mullbärsväxter, omfattar 2 arter. Humle,
H. Lup’ulus, är en klättrande slingerväxt, som
medelst hullingförsedda taggar på stjälk och blad
håller sig uppe vid stödet, buskar el. i odlingar
vid stänger. De motsatta bladen äro handflikiga,
blommorna dioika. De hanliga blommorna sitta
i starkt greniga, de honliga i sammandragna,
kottelika ställningar, s.k. humlekoppor. Frukten och
skärmbladen bära talrika gula glandler, som
avsöndra ett bittert ämne, lupulin*, vilket är av
betydelse vid ölbryggning (se Maltdrycker). H.
odlas i stor skala särsk. i Bayern och Böhmen men
även i Näsum i n.ö. Skåne, där sedan 1924
Föreningen för svensk humleodling verkar. Förr
förekom odling vid
gårdarna i s.k.
humlegårdar. Om h. är
vild i Sverige, är ej
säkert. I regel
förekommer den i
närheten av boplatser och
är då med säkerhet
att betrakta som
förvildad. Den anträffas
norrut till
Ångermanland. — Japansk
h., H. japo’nicus, i
Östasien, saknar
lu-pulinkörtlar; odlas
som prydnadsväxt. W.
Humlealf, art av
fam. kolibrifåglar*.
Humlebæk,
stationssamhälle på
Själland, vid
Öresund, 7 km s.s.v. om
Helsingör; 568 inv.
(1940). Omtyckt
sommaruppehållsort.
Kvist av humle med
honblommor.
Humleodling.
Humlebagge, art av underfam. guldbaggar*.
Humleblommor, se Biblommor.
Humleblomster, art av kummersläktet*.
Humlebok, art av släktet Os’trya*.
Humleflugor, getingflugor, VoluceWa,
släkte av fam. Syr’ phidae. Hithörande arter äro
ung. 15 mm. stora flugor, som mycket likna
humlor och getingar. Så är V. bom’bylans långt och
tätt hårig. Hos huvudformen äro håren svarta
utom i bakkroppsändan, där de äro gulröda, hos
andra former av arten är mellankroppens
hårighet gulröd och bakkroppen i spetsen vit el.
gulröd. Dess larver leva i humlebon, någon
gång i getingbon. En annan art, V. ina’nis,
har svart- och gulblandad, mycket svagt hårig
bakkropp, varigenom den liknar en geting, och
dess larver leva också vanl. i getingbon. E.Wn.
Humlegården, park i Stockholm*.
Humleluzern, bot., art av
luzern-släktet*.
Humlemal, zool., se Humlemott.
Humlemott, humlemal,
Apho’mia socielVa, art av fam.
mottfjärilar. Hannen har
vitakti-ga, vid framkanten och i yttre
hälften gulbruna framvingar med
mörk diskfläck och tandade,
rödbruna tvärlinjer. Honan är
röd-aktigt brungrå med samma
teckning. Spännvidd 24—36 mm.
Larverna leva i bon av humlor och
getingar, vilkas yngel de förtära.
H. är allmän i s. delen av Sverige.
Humlerotfjäril, art av fam.
rotfjärilar*.
Humlesmäre, bot., art av
luzern-släktet*.
Humlesuga, Beton’ica (Stach’ys)
officina’lis, art av fam.
läppblommiga växter, en i Skåne och
Uppland i skogsbryn och på backar
— 921 —
— 922 —
Humlesuga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
