Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hundavel - Hundbröd el. hundkäx - Hunddagarna - Hunddjur - Hunddressyr - Hunden, Stora och Lilla - Hundfisk - Hundgalenskap - Hundhajsläktet, glatthajar - Hunding-Brunhilde-ställningen - Hundkapplöpningar - Hundkål - Hundkäx - Hundkäxsläktet - Hundkörvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUNDKÄXSLÄKTET
ciella ändamål lämpade typer. Sedan gammalt
intager England en framstående plats på h:s område,
men intresset för h. är f.n. stort över hela världen,
särsk. i Ryssland, och understödes genom
utställningar och brukshundsprov, anordnade av privata
sammanslutningar, hos oss Svenska kennelklubben
(se Kennelklubb) och dess specialföreningar för
olika raser, samt genom stamboksföring av
avels-djuren. H.Bn.
Hundbröd el. hundkäx (eng. dog cakes),
koncentrerat hundfoder, bestående av hårda kakor av
vanl. vetemjöl med inbakat kött. H. ges ant.
krossade, torra el. uppblötta i vatten.
Hunddagarna (lat. dies canicula’res}, årets
varmaste tid, närmast motsvarande rötmånaden;
namnet stammar från de gamla grekerna och
egypterna, vilka ansågo den starka värmen vara en följd
av att solen under denna tid befann sig i närheten
av Hundstjärnan (Sirius).
Hunddjur, Can’idae, fam. av ordn. rovdjur,
omfattar små till medelstora, smäckert byggda former
med långsträckt huvud, tvär, naken och fuktig nos
och vanl. 42 tänder. Rovtänderna äro stora och
de äkta kindtänderna knöliga, vilket visar, att även
vegetabilier ingå i födan. Samtliga äro tågångare
med på framfoten ofta, på bakfoten alltid 4 tår.
H., som förekomma såväl i skogsområden som i
stäpp- och ökentrakter, äro utbredda över hela
jorden och saknas blott i Australien samt på
Madagaskar och Polynesiska öarna. Hit hör bl.a.
öronhunden, hyenhunden, schabrakschakalen,
scha-kalräven, fjällräven, fenneken, mårdhunden,
skogs-hunden, släktet Cuon och det på flera undersläkten
uppdelade hundsläktet. H.Bn.
Hunddressyr, se Dressyr.
Hunden, Stora och Lilla, två av de
”pto-lemaiska” stjärnbilderna. Stora hunden (lat.
Can’is major} ligger i Vintergatan mellan 6i och 7*
rektascension och —io° och —300 deklination och
innehåller ett 90-tal stjärnor ljusare än 6:e
storleken, däribland Sirius*, himlens ljusstarkaste
stjärna. — Lilla hunden (lat. Canis min’or},
belägen mellan 7* och 8* rektascension och o° och
+ 150 deklination, innehåller ett 20-tal stjärnor
ljusare än 6:e storleken, bland dem Procyon* av i:a
storleken. Se karta vid Stjärnor. M.
Hundfisk, Amia’tus calvus (Am’ia calva}, art av
Amioidei inom gruppen benganoider. H.
förekommer i floder och sjöar i Mellan- och Nordamerika
och når en längd av 60 cm. Hannen är mindre än
honan och skiljer sig från denna genom en svart
fläck, omgiven av orange, vid basen av stjärtfenan.
H. är en rovfisk. Den går ofta upp till ytan och
snappar luft, som sedan föres till simblåsan, vilken
fungerar som lunga. H. reder bland vattenväxter
på grunt vatten ett enkelt bo, vari de talrika äggen
läggas. Dessa vaktas sedan, liksom ock till en
början de nykläckta ungarna, av hannen. Ungar-
Hundfisk.
Hundhajen Mustelus vulgaris.
na ha en sugskiva framför munnen, med vilken de
kunna hålla sig fast vid växter. N.Rn.
Hundgalenskap, med., v eter., se Vattuskräck.
Hundhajsläktet, glatthajar, Mus t B lus,
släkte av fam. gråhajar, utmärkt av att tänderna ej
äro spetsiga utan platta, liknande rockornas. H.
leva av skaldjur, för vilkas krossande tänderna väl
lämpa sig. En art, M. vulga’ris, förekommer i
Atlanten och kommer ibland in i Skagerak. Den är
o. 1 m lång, grå med små vita fläckar.
Hunding-BrunhiFde-ställningen [hon’dirj -b ron-],
under i:a världskriget en bakre tysk ställning
på västfronten, hölls under senare hälften av okt.
1918 besatt av de dit tillbakaryckta i:a, 3m och
7:e arméerna. H., som var ofullständigt utbyggd,
anslöt sig s. om Marie till Hermannställningen*,
gick vidare över Rethel, längs Aisne till inflödet
av Aire och därifrån i en båge framför Verdun.
Hundkapplöpningar ha sedan länge avhållits,
först i England, sedermera även i USA, Tyskland
och Sverige m.fl. länder, i avsikt att främja
snabbhet och uthållighet hos vissa hundraser. Urspr.
ägde h. rum efter lössläppta harar m.m.; numera
ha dessa utbytts mot anordningar av mekanisk art
(”den mekaniska el. elektriska haren”). Den
konstgjorda haren framdrives på en skena (på
rundbana), och farten kan undan för undan efter behov
regleras. Hundarna äro f.n. uteslutande engelska
vinthundar. I länder, där vadhållning är tillåten
vid h., är publikintresset mycket stort
(totalisator-spel vid h. medgavs i England 1934). O.Kgh.
Hundkål, ofta äldre och lokalfärgad benämning
på flera olika växtarter, ss. harkål, åkerkål,
åker-rättika, rödmolla, ävensom på arterna av släktet
ApoRynum.
Hundkäx [-käks], se Hundbröd.
Hundkäxsläktet [-%äks-], Anthris’cus, av fam.
flockblommiga växter, omfattar 13 arter, vilka alla
äro örter och förekomma i Europa och Orienten.
I Sverige finnas 3 arter: A. silves’tris, hundloka,
hundkäx, flerårig, ofta meterhög, upptill
mycket grenig, allmän i lundar, vid vägkanter, på
Hundloka (t.v. och i mitten) och körvel.
— 945 —
— 946 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
