Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hundkäxsläktet - Hundkörvel - Hundlav - Hundloka - Hundloppa - Hundlus - Hundmånaden - Hundmänniskor - Hundnarv - Hundpälsätare - -hundra - Hundra dagarna, De - Hundraelva - Hundrapinnharv - Hundraser - Hundraårig aloe - Hundraårskriget - Hundredweight - Hundros - Hundrova - Hundseid, Jens - Hundsfott (hundsvott) - Hundshögen - Hundskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUNDKÖRVEL
ängar, A. neglecta var. Scandix, taggkörvel,
här och där på odlade ställen i s. Sverige, samt A.
Cerefol’ium, körvel, körvelkäx, i-årig,
odlas mycket i trädgårdar, särsk. en krusbladig
varietet, och användes i finhackad form till
soppor och omeletter. A.V e.
Hundkörvel, växtart av släktet Chaerophyll’um*.
H. är även namn på hundkäx (se Hundkäxsläktet).
Hundlav, bot., art av fam. Peltigera’ceae*.
Hundloka, växtart av hundkäxsläktet*.
Hundloppa, art av ordn. loppor*.
Hundlus, art av underordn. löss*.
Hundmånaden, se Hunddagarna.
Hundmänniskor, individer med abnorm, riklig
behåring, hypertricho’sis universa’lis, särsk. i
ansiktet.
Hundnarv, bot., art av spergelsläktet*.
Hundpälsätare, zool., art av underordn.
päls-ätare*.
-hundra i framför allt uppländska ortnamn
(Långhundra, Närdinghundra, Ärlinghundra) är en
ombildning av hundare*, som även tycks ha kunnat
få den allmännare betydelsen bygd.
Hundra dagarna, D e (fra. les cent jours),
benämnes den period, under vilken Napoleon efter
återkomsten från Elba för andra gången var
fransmännens kejsare. Från hans intåg i Paris 20/3 1815
till hans andra tronavsägelse 23/e s.å. förflöto i
det närmaste 100 dagar.
Hundraelva, sjöv., se Skonare.
Hundrapinnharv, lantbr., se Harv.
Hundraser, se Hundar.
Hundraårig aloe, se Agave.
Hundraårskriget, namn på de krig, som med
flera avbrott fördes mellan England och
Frankrike 1337—1453; tidvis voro flera andra europeiska
stater, främst inom Tyska riket och på Pyreneiska
halvön, inblandade däri; även inre sociala
motsättningar gjorde sig gällande. Konfliktämnena
voro dels intressemotsatsen i Guyenne, vilket
engelske kungen sedan 1259 hade i län men där franska
kronan sökte kringskära vasallens rättigheter, dels
intressemotsatsen i Flandern, Englands
avsättningsområde för ullen, dess viktigaste exportvara. I
Flandern, ett tidigt nästan oavhängigt län av franske
konungen, ingrep denne på adelns sida i kampen
med borgerskapet, och här pågingo från början av
1300-talet ständiga strider; borgerskapet
orienterade sig mot England. Hotat i sina
handelsintressen — i Flandern gällde det ullexporten, i
Guyenne vinimporten —, motarbetat av Frankrike i
konflikten med Skottland, ingrep England 1337 i
de flandriska striderna, föregivande Edvard III:s
arvsanspråk på franska tronen efter utdöendet av
capetingernas räta linje som krigsorsak. Stödda
av borgerskapet i Flandern under Jakob van
Arte-velde och av sin moderna härorganisation, inom
vilken bågskyttarna spelade stor roll, hade
engelsmännen stora framgångar under krigets första
skede, vunno 1340 sjöslaget vid Sluys,
tillintetgjorde franska adelshären vid Crézy 1346, erövrade
Calais 1347, tillfångatogo konung Johan av
Frankrike vid Poitiers 1356 och tvungo Frankrike i
freden i Brétigny 1360 bl.a. att avstå Guyenne. Under
den inre oron i England under 1300-talets slut
gick väl detta förlorat, men när striden mellan
adel och borgerskap ånyo flammade upp i
Frankrike, ingrep Henrik V av England, krossade franska
adelshären vid Azincourt 1415 och blev genom
fördraget i Troyes 1420 erkänd tronföljare. När
engelsmännen under 1420-talet skulle genomföra
fördragets bestämmelser, kom den franska
nationella samlingen med Jeanne d’Arc*. De flandriska
städerna, nu företrädda av hertigen av Burgund,
började också generas av den uppblomstrande
engelska ylleindustrien, och genom fördraget i
Arras 1405 drog sig Burgund undan striden mot
Frankrike. Saknande stöd på fastlandet drevos
de engelska trupperna tillbaka. Utan formlig fred
slutade striderna 1453, då endast Calais återstod
av de engelska besittningarna. [P.Nm]B.
Hundredweight [hnn’drodQéit] (centweight, förk.
cwt), handelsvikt i England = 4 quarters = 112
avoirdupoispounds = 50,802 kg. Jfr Cental och
Centner.
Hundros, art av rossläktet*.
Hundrova, namn på arter av gurkväxtsläktet
Bryo’nia, vilket omfattar 8 arter och hör hemma i
Medelhavsområdet. I Sverige odlas sedan
gammalt två, B. alba och B. dioeca, som spaljéväxter,
den förra sambyggare och med svarta bär, den
senare tvåbyggare och rödfruktig. Båda klättra
med bladklängen och ha handflikiga, sträva blad
(bild se Bladklängen). De underjordiska delarna
innehålla glykosider (se Bryonin).
Hundseid [hun’s-], Jens Falentinsen, norsk
jordbruksexpert och politiker (f. 1883),
folk-högskollärare 1905—08, red. för ”Eidsvoll blad”
1916—18, rektor vid Telemarkens lantbruksskola
1918—35. H. blev 1925 led. av stortinget, där
han snart framträdde som en av bondepartiets
ledande män. Han var ordf, i partiets
centralstyrelse 1929—38 och ledare för dess
stortings-grupp 1931—40. Vid statsminister Kolstads död
i mars 1932 blev han dennes efterträdare samt
även chef för jordbruksdep. till mars 1933. H.
blev 1935 fylkesman i Buskerud. Han inträdde
i okt. 1940 i Quislings parti Nasjonal samling
och förblev medl. till den tyska kapitulationen
1945. H. var aktivt verksam för Quisling
genom att hösten 1940 utöva press på tjänstemän
i fylkesadministrationen för att förmå dem att
ansluta sig till partiet. Han åtalades för
landsförräderi i okt. 1945 och dömdes i jan. 1946 till
12 års straffarbete, böter och
förmögenhetskon-fiskation. S.Br
Hundsfott (hundsvott; från ty., eg. en
hyn-das yttre könsdelar), nu mindre brukligt
okvä-dinsord: lymmel, usling, kräk, fähund; även:
litet baksäte på släde, avsett för kusken; tekn., se
Block. — Hundsfott e’r a, oförskämt tilltala
el. behandla, hunsa, ”skälla ut”.
Hundshögen, Oviksfjällens sydligaste och högsta
parti, skiljes från Storfjället i n. genom sänkan
vid Dörrsjöarna; 1,370,5 m ö.h. Vid dess fot ligger
Arådalens turiststation.
Hundskatt. Ägare av hund är i allm. skyldig
(k.f. 17/s 1923) att till den kommun, där hunden
stadigvarande innehaves, erlägga h. med ett för
varje hund lika belopp, lägst 10 och högst 50 kr.
för kalenderår. Hundägare skall årl. i januari
samt, då skattskyldighet inträder under löpande
kalenderår, inom 30 dagar därefter till den kom-
— 947 —
— 948 —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
