Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hundskatt - Hundslund - Hundsläktet - Hundstjärnan - Hundsvansen - Hundsvott - Hundtandlilja - Hundtunga, munklöss, munkfnat, munkfrat - Hundturk - Hunduttagningsområde - Hundvakt - Hundviol - Hundväsen, Arméns - Hundäxing - Hundäxingbakterios - Hunebed - Hunehals - Hunestad - Hunfalvy, Pál - Hungaria - Hunger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUNGER
munala uppbördsmyndigheten anmäla innehavet
av djuret. Fri från h. är hund, som icke uppnått
3 mån. ålder, av lapparna för renskötseln använda
hundar samt Krigsmaktens tjänstehundar och vissa
därmed jämställda. Hund skall vanl. bära särsk.
skattemärke, som erhålles vid h:s erläggande.
Efter-sättes anmälningsskyldigheten el. söker någon med
oriktiga uppgifter undandraga sig att betala h.,
är påföljden, förutom böter, dubbel h. S.B.
Hundslund, kloster i Danmark, se Dronninglund.
Hundsläktet, Can’is, omfattar huvudmassan av
fam. hunddjur och uppdelades förr i två grupper,
rävgruppen, Alopecoi’dea, och varggruppen,
Tho-oi’dea. Till den förra hänfördes former med lodrät
pupill och utan hålighet i pannbenen, till den
senare sådana med rund pupill och stor
pannbens-hålighet. Genom mellanformer gå dock grupperna
över i varandra, varför h. nu vanl. blott indelas i
rävar, schakaler och vargar, till vilken senare
vargen, dingon och (tam)hunden hänföras (se dessa
ord). Ang. C. jubatus se Manhund; ang. C. latrans
se Prärievarg. H:s stamformer, som utgått från
fam. Mia’cidae bland Creodon’ta, äro kända från
Europas och Nordamerikas oligocen. Den första
verkliga hunden är C. etru’scus från Italiens
mio-cen. H.Bn.
Hundstjärnan, astr., se Sirius.
Hundsvansen, astr., se Cynosura.
Hundsvott, se Hundsfott.
Hundtandlilja, art av släktet Erythron’ium*.
Hundtunga, munklöss, m u n k f n a t, m u n
k-f r a t, Cynogloss’um officinaTe, art av
fam. strävbladiga växter, den enda av
släktets o. 70 arter, som förekommer
i Sverige. H. växer företrädesvis vid
gårdar och på vägkanter och är en
3—7 dm hög, mjukt gråluden, 2-årig,
illaluktande ört med smalt lansettlika
blad, i klaselika, ensidiga knippen
ordnade, brunröda blommor och med
hul-lingbärande, borstlika taggar
beväpnade delfrukter (fruktspridningsmedel).
Växten, särsk. roten, innehåller en
al-kaloid, cynoglossin, på gr. varav h. har
medicinsk användning. A.V e.
Hundturk, i sht förr: öknamn på turk, ofta i
bestämd form sing. om turkarna el. deras sultaner;
stundom även: barbar, tyrann i allm. — I folktron
ha turkarna, liksom hunnerna, uppfattats som
män-niskoätare: frimurarna sades slakta barn och sända
deras kött till ”hundturken” för att uppätas.
Benämningen har sin rot i forna tiders
föreställningar om mänskliga vidunder med hundhuvuden,
som bodde i Tatariet, vars härskare (kan) under
medeltiden stundom kallas ”Magnus canis”
(”storhunden”). E.H.
Hunduttagningsområde, se Arméhundväsendet.
Hundvakt, sjöv., se Sjövakt.
Hundviol, art av violsläktet*.
Hundväsen, Arméns, se Arméhundväsendet.
Hundäxing, DaFtylis glomera’ta, är ett i Gamla
världens tempererade områden inhemskt gräs, som
i Sverige anträffas viltväxande nästan överallt utom
i de nordligaste delarna och som allmänt odlas
dels som foderväxt, dels som prydnadsväxt i
gräsplaner o.d. H. är ett ofta meterhögt gräs med
nedtill plattat strå, breda blad och pyramidlik, av
Hundäxing.
ensidigt vända
småax bildad vippa. En
närstående art är D.
Aschersonia’na, som
hör hemma i s.
Skånes bokskogar.
Släktet omfattar blott de 2
nämnda arterna. A.Ve.
[-Hundäxingbakte-rios,-]
{+Hundäxingbakte-
rios,+} en av bakterier
förorsakad sjukdom
hos hundäxing,
vilken yttrar sig i
mindre höjd hos de
angripna plantorna
och bildning av ett
surt reagerande,
cit-rongult, av bakterier
bestående slem på
strån, blad och
blomställningar, varvid
överhudens kutikula
förstöres.
Hunebed [ho’-j (holl., eg. jättebädd, jättegrav),
holländsk benämning på rektangulära, ofta mycket
långa och smala megalitgravar utan gång. H., som
utgöra en motsvarighet till de nordtyska
Flünen-betten och hänföras till neolitisk tid, ha sitt
huvudsakliga utbredningsområde ö. och s.ö. om
IJssel Meer.
Hunehals, borg i Halland, se Hunahals.
Hunestad, socken i Halland, se Hunnestad.
Hunfalvy [hon’falvi], Pål, ungersk
språkforskare och etnograf (1810—91), blev 1842 lärare i
juridik vid det protestantiska kollegiet i Késmärk
men levde från 1848 som privatman i Budapest.
H:s språkvetenskapliga verksamhet sammanhänger
nära med A. Regulys; på grundval av dennes
samlingar utgav H. ”A vogul föld és nép”
(”Vogu-lernas land och folk”, 1864). H. grundade tidskr.
”Magyar nyelvészet” (”Ungersk språkvetenskap”,
1856—61) och ”Nyelvtudomånyi közlemények”
(”Språkvetenskapliga meddelanden”, 1862 ff.). H:s
stora, ännu i dag betydelsefulla arbete
”Magyar-orszåg ethnographiäja” (”Ungerns etnografi”, 1876)
är till en del präglat av H:s starka ungerska
nationalism, så ännu mera hans senare arbeten,
ss. ”Der Ursprung der Rumänen” (1888). C.F.
Hunga’ria, latiniserad namnform för Ungern.
Hunger är den olustbetonade sensation, som
inträder vid svält, d.v.s. då magsäcken tömts på
sitt innehåll, och som åtföljes av begär efter föda.
Under det att man med aptit, som är en
lust-betonad sensation, vanl. förknippar begäret av
visst slags föda, varvid en avsöndring av
diges-tionsvätska oftast inträder, behöver begäret vid h.
ej vara associerat med föreställningen om något
bestämt födoslag. Aptit kan förefinnas även
sedan ventrikeln fyllts, h. endast vid tom magsäck.
Hungerkänslan är lokaliserad till maggropen och
yttrar sig som spänning el. tryck. Hos känsliga
personer framträder h. som smärta, mattighet,
huvudvärk el. allmänt illamående. Vid sår på
tolv-fingertarmen synas hungersmärtor vara ett typiskt
symtom. Vid långvarig svält äro hungerkänslorna
starkast de 2 första fastedagarna för att sedan
efter 3—4 dagar minskas och kanske helt för-
— 949 —-
— 950 —
[-Hundtunga.-]
{+Hund-
tunga.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
