Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hunger - Hungerform - Hungerkur - Hungerskabb - Hungerstäppen - Hungertyfus - Hung-shui-kiang - Hung Siu-tsüan - Hunneberg - Hunnebergs revir - Hunnebostrand - Hunner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUNGERFORM
Stenindustri vid Hunnebostrand.
svinna. Efter de 2 första svältdagarna inträda
matthet och slöhet, som ingalunda vålla samma
obehag som hungerkänslorna på deras höjdpunkt.
H:s olustbetoning är i hög grad bestämd med
hänsyn till tillgången på föda och starkast under
sådana omständigheter, då densamma är en yttring
av yttersta nöd. Den som verksammast bidragit
till utforskandet av h:s fysiologi, är den
svenskamerikanske fysiologen A. J. Carlson. Han har
visat, att de typiska hungerkänslorna ha en
periodisk karaktär, framkomma stötvis. Orsakerna
härtill äro kraftiga, ofta krampartade
sammandragningar av magsäckens muskulatur, varigenom en
retning utövas på i densammas vägg liggande
känselnerver. De impulser, som på detta sätt
uppkomma, ledas till hjärnan och utlösa
hungerkänslorna. Dessa kontraktioner kunde iakttagas
därigenom, att man studerade tryckvariationerna i en
nedsväljd gummiballong, som stod i förbindelse
med ett tunt gummirör. Försökspersonerna
an-gåvo regelbundet h., omedelbart efter det att under
fasta på detta sätt en serie kontraktioner av
magsäcken registrerats. Vid sidan om den genom
dylika försök framkomna uppfattningen av h. ss.
beroende av magsäckens rörelser har man även
ansett h. ss. en allmänkänsla, uppkommande så
snart blodets el. vävnadernas näringshalt minskas.
Man har också iakttagit, att blod från en
svältande hund, insprutat på en välnärd, omedelbart
utlöser kontraktioner av magsäckens vägg. Wk.
Hungerform, biol., se Dvärg.
Hungerkur, se Avmagringskur.
Hungerskabb, veter., en kronisk form av eksem,
som karakteriseras av riklig avfjällning och
av-stötning av överhud. Med eksemet följer ringa
klåda. Det förekommer stundom hos hästar, som
utfodras från högt avsatta häckar, varifrån
dammpartiklar falla ned och irritera huden. Hos får
förekommer ett liknande eksem, som emellertid
endast påvisas hos magra och svältfödda djur,
därav namnet h. Någon skabb i egentlig mening
föreligger ej, utslaget förorsakas av smuts och
orenlighet, möjl. mikroorganismer. Behandlingen
består i renlighet, tvättningar med kreolinlösning
o.s.v. V.Mr
Hungerstäppen, se Kirgisstäppen.
Hungertyfus, se Fläckfeber.
Hung-shui-kiang [zoij-Jöi-kjag], flod, se Si-kiang.
Hung Siu-tsüan [zoq], initiativtagare och ledare
av det s.k. tai-ping-upproret i Kina.
Hunneberg, se Halle- och Hunneberg.
Hunnebergs revir, adress Lilleskog, tillhör V.
distriktet och omfattar Väne, Björke, Flundre
härader i Älvsborgs län samt Åse, Viste och
delar av Laske och Barne härader i Skaraborgs län.
Areal 1948: statsskogar 9,608 ha, varav 7,182 ha
produktiv skogsmark, övriga allmänna skogar
1,260, resp. 774 ha. Avverkning 1947 20,715 m3
(2,88 m3 pr ha skogsmark). Medelavverkning 1941
—45 4,17 m3 pr ha skogsmark. Reviret är delat
i 4 bevakningstrakter.
Hunnebostrand. 1) Församling i Tossene,
Bär-fendals och Hunnebostrands pastorat i Vikornas
s. kontrakt av Göteborgs stift, omfattar H.2)
med omnejd; 8,50 km2; 2,277 inv- (i949). —
Namnet är givet efter H.2).
2) Municipalsamhälle (sedan 1903) i H.i) i mell.
Bohusläns skärgård; 1,21 km2; 1,596 inv. (1949).
H. är ett av Sveriges äldsta fisklägen, men fisket
har minskat i betydelse. 1945 funnos 45
yrkes-och 24 binäringsfiskare (1930 58 yrkes- och 25
binäringsfiskare). Stenhuggerierna spela nu större
roll i H:s näringsliv. Där funnos 1949 ett 10-tal
stenhuggeriföretag. Huvudsaki. brytes och
bearbetas den röda, s.k. hunnebostrandsgraniten. Några
mindre industrier finnas, ss. konfektions-,
konserv-, leksaks- och pennfabrik, snickeri- och
motorverkstad. H. är n. ändpunkt för Sotenkanalen.
Hamnen är 9—18 m djup, vid stenlastningskajen
5 m. I in- och utrikes fart ankommo och
av-gingo 1946 575 fartyg om 44,551 nettoton. H. har
bussförbindelse med Dingle (26 km), station vid
statsbanelinjen Göteborg—Strömstad. I H.
finnas läkare, apotek och varmbadhus; badort.
Kyrkan av trä uppfördes 1911. Taxeringsvärde å
fas-tighetsskattepliktig fastighet 3,478,400 kr, till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 2,429,060 kr
(1947). — Namnet innehåller gårdnamnet
Hunnebo, 1659 skrivet Hunnebou. Om ett belägg
hoffuenbo 1573 åsyftar samma gård, är förleden
mansnamnet Hggne, i annat fall snarare
mansnamnet Hune-, efterleden är bo, boplats, gård. Se
Hj. Lindroth i ”Bohusläns härads- och
sockennamn” (1918), sid. 89. I.Mg;Er.
Hunner, sammanfattande beteckning för ett
konglomerat av folkstammar, som spelade en roll i
öst- och Centralasien från 200-talet f.Kr. till
300-talet e.Kr. samt i Europa under de stora
folkvandringarna vid övergången mellan forntid och
medeltid. I den kinesiska litteraturen betecknas
de hiung-nu, varav benämningen h. ytterst härleder
sig. Urspr. bosatta i Mongoliet utvidgade de
under Touman o. 200 f.Kr. och dennes son
Mao-tun sitt välde åt s. över delar av Nordkina och
tävlade under tiden fram till i:a årh.Kr. om
hege
— 951 —
— 952 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
