Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hus, Jan (Johan) - Husaby, Husby, Huseby - Husaby (socken) - Husaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSAGA
Husaby kyrka.
evangelisk fattigdom av prästerskapet. Däremot
bröt han aldrig med det katolska systemets
sakra-mentalism, hierarki och förtjänsttankar. H:s
styrka låg i hans slaviska nationallidelse och ovanliga
folktalarbegåvning. Då tyskarna vid univ. togo
parti mot Wyclif, förmådde H. konung Venceslav
(Wenzel) att bryta deras maktställning (1409),
varefter dessa flyttade till Leipzig och univ. blev rent
tjeckiskt. H:s ljungande straffpredikningar mot
(det till större delen tyska) prästerskapet och den
politiserande påven Johan XXIILs avlatshandel
medförde bannlysning av H. och hans anhängare.
Då upphetsningen steg i Prag, sände kungen bort
H. från staden (1412); därigenom spred sig
rörelsen till landsbygden. Kallad att infinna sig vid
konsiliet i Konstanz begav sig H. dit i hopp att
vinna mötet för sina reformplaner, försedd med
lejdebrev av kejsar Sigmund (enl. somliga endast
ett pass för resan). Av tyskarna anklagades han
där för wyclifitiskt kätteri och fängslades. Läget
förvärrades, då hans anhängare i Böhmen började
vid nattvarden utdela kalken åt lekmän (se
Ca-lixtiner). H. vägrade, med hänvisning till Bibelns
auktoritet, att återkalla, dömdes därför som
kättare och brändes levande 6/? 1415. — H:s ”Opera
omnia” utgåvos av W. Flajshans 1903—08. —■
Litt: G. v. Lechler, ”J. H.” (1890; sv. övers. 1915);
A. Hauck, ”Studien zu J. H.” (1916); T. G.
Masa-ryk, ”J. H.” (1923); J. R. Stejskal, ”Les procès de
J. H.” (s.å.); F. Strunz, ”J. H.” (1927); E. Denis,
”H. et la guerre des hussites” (1930); M. Vischer,
”J. H.” (2 bd, 1940). A.Mn.
Husaby, Husby, Huseby, ytterst vanligt
namn på gårdar o.d. De flesta tillhörde äldst
Uppsala öd och tjänade som säte för kungl.
förvalt-ningsämbetsmän (”fogdar” o.d.). Namnet har möjl.
från början alls icke officiell betydelse (jfr fno.
Hüsabær), men sedan i Uppland nya namn
sekundärt erhållit en sådan, har denna betydelse kunnat
ge upphov till nybildningar i andra trakter. Möjl.
ingår här dock betydelsen ”befästad gård”.
Gårdens egenskap av kungsgård betecknas stundom
med förleden Kungs-, t.ex. Kungs-Husaby, Uppland,
Västmanland. Jfr t.ex. H. Schück, ”Uppsala öd”
(1914); E. Hellquist, ”De sv. ortnamnen på -by”
(1918). — Se Huseby och Husby. E.H.
Husaby, socken i Kinnefjärdings hd i
Västergötland, Skaraborgs län, och församling i
Husaby, Skälvum, Ova, Kinne-Kleva och Sils
pastorat i Kinna kontrakt av Skara stift, på och
nedanför Kinnekulles sydsluttningar; 22,08 km2,
därav 22,06 land; 851 inv. (1949; 39 inv. pr km2). H.
är välodlad bygd med åkern utgörande 60 °/o av
landarealen och skogsmarken 20%. Egendom:
Blomberg*. Flera kalkbruk, tillhörande Skånska
cement ab. H. är rikt på allehanda fornminnen
men framför allt berömt för sin kyrka. H. var
på 1000-talet biskopssäte, innan detta förlädes till
Skara. Kyrkan är av romansk typ. Dess
äldsta och märkligaste parti (möjl. från 1000-talet)
är det breda västtornet med halvrunda
trapp-torn i n. och s. Långhus, kor och absid äro
från uoo-talet. Flera märkliga inventarier, särsk.
möbler (stol, bänk) från äldre medeltiden samt
bildverk (i tornet ett litet museum). På
kyrkogården gravvårdar från äldre medeltiden med
hällar och ornerade gavelstycken. V. om
kyrkan S:ta Brigidas (Birgittas) källa; en annan
i ö. kallas S:t Sigfrids. På en höjd v. om kyrkan
den ståtliga ruinen av en borg, en gång (vid
slutet av medeltiden) uppförd åt biskopen i Skara.
— Namnet, 1278 skrivet hosaby (avskrift fr.
slutet av 1400-talet), 1308 hosæby, är ett fsv. subst.,
som betecknar bostaden för en kungens fogde,
kungsgård (jfr föreg. art.). Hus är trol. visthus
för insamling av skattepersedlar in natura, by
betyder gård. Se litt. hos C. J. Ståhle i ”Namn
och bygd”, 1948, sid. 134. I.Mg;E.W.;Er.
Husaga, aga i hemmet, aga som husfader el.
husmoder tilldela barn. Enl. 1833 års
tjänste
— 965 —
— 966 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
