Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husbehovsskog - Husberg, 1. Karl - Husberg, 2. Tore - Husbi - Husbloss - Husbock - Husbondens röst - Husbondevälde, husbonderätt - Husby (Dalarne) - Husby (Uppland) - Husby (Östergötland) - Husby-Lyhundra - Husby-Långhundra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSBY-LÅNGHUNDRA
endast efter utsyning av skogstjänsteman. Det
utsynade virket avverkas och försäljes för
gemensam räkning. F.A.Bn.
Husberg, i) Karl Sigfrid H., ämbetsman (1854
—1928), jur. dr (”Om domens materiela rättskraft”)
i Uppsala 1882,
lands-sekr. i Norrbottens
län 1884, exp.-chef i
Ecklesiastikdep. 1889
—93, landshövding i
Norrbotten 1893—1900,
konsultativt statsråd i
v. Otters, Boströms
och Ramstedts
ministärer 1900—05, i den
sistn.
ecklesiastikminister, landshövding i
Älvsborgs län 1905—
22. En driftig
ämbetsman framträdde H.
även i det politiska
li
vet, var led. av riksdagen många år och av ett
flertal kyrkomöten. K.
2) Nils Axel Tore H., den föreg:s kusins
son, ingenjör (f. 10/2 1877), examinerad från
Tekniska högsk. 1899. Efter anställningar bl.a. vid
Asea, Elektriska ab. Holmia och Graningeverken
var H. 1910—43 knuten till S. Sveriges
ångpanne-förening, Malmö, från 1924 som verkst. dir.;
företaget genomgick under H:s chefskap en kraftig
utveckling. — H. var 1921—38 led. av
stadsfullmäktige i Malmö och till 1939 led. av stadens
drätselkammare.
Husbi, se Biskötsel, sp. 1213.
Husbloss (förvanskad form för husblåsa,
sim-blåsan hos stören [Ity. huse]), se Fisklim.
Husbock, skalbaggsart av fam. långhorningar*.
Husbondens röst, se His master’s voice.
Husbondevälde, husbonderätt, jur.,
enskild mans makt över annan person, som tillhör
hans familj el. husfolk. H., som förr tillkom varje
husfader, har efter hand dels ytterligare tillagts
åtskilliga (fattigvårds-, uppfostrings-)anstalters
styrelser och föreståndare, dels å andra sidan
upphört att uttryckligen erkännas i lag. Åtskilliga
lagstadganden, som angå förhållandet mellan
husbonde och hans husfolk, vittna dock alltjämt om
den faktiska betydelsen av husbondens personliga
makt. Särsk. anmärkningsvärt är, att flera
bestämmelser i specialstraffrätten göra husbonde
ansvarig för gärningar, som någon av hans husfolk
— emellanåt även hans hustru — begått med hans
vetskap el. t.o.m. så snart ej omständigheterna
göra sannolikt, att gärningen begåtts utan hans
vetskap och vilja. C.G.Bj.
Husby, socken i Hedemora tingslag i Dalarne,
Kopparbergs län, och pastorat i Hedemora
kontrakt av Västerås stift, n. och n.ö. om
Hedemora, kring Dalälven och intill gränsen mot
Gästrikland; 424,10 km2, därav 370,90 land; 5,908
inv. (1949), därav 1,831 i Husby, 1,010 i
Stjärnsunds och 3,067 i Långshyttans
kyrkobokförings-distrikt. Jordbruksbygd finns huvudsaki. kring
älven och Amungen, Flinesjön m.fl. sjöar i s.v.,
höglänt skogsterräng samt sjöar i n. och ö.
Åkern utgör 13% av landarealen, skogsmarken
73 °/o. Vid Byvalla—Långshyttans järnväg ligga
brukssamhällena Långshyttan* och Stjärnsund*.
I H. ligga vidare en landstingets sjukstuga,
Älvgårdens alkoholistanstalt, Långmora
arbets-hem och en hembygdsgård med ett antal
äldre byggnader. Egendomar: Husby och Näs
kungsgårdar. Flera mindre träindustrier finnas.
Klosters krutbruk anlades 1741 och drevs till
slutet av 1870-talet; ett järnbruk fanns här 1801—
88. Silfhytteå masugn för järn drevs från slutet
av 1700- till slutet av 1800-talet (tidigare
silverhytta). Engelsfors likaledes nedlagda järnbruk
var från 1821. Husby el. Gudsberga
cisterciens-kloster, varav ruiner finnas kvar, stiftades 1477,
invigdes 1486 och upphävdes 1538. På en ö i
Dalälven ligger Amundshögen, Dalarnes
ståtligaste gravhög (järnåldern). Kyrkan av gråsten
är delvis medeltida men ombyggd 1779—83, då
den bl.a. fick nytt torn och tunnvalv av trä;
restaurering 1935. Krucifix från 1300- och
1400-talen. Stjärnsunds kapell uppfördes 1885—87. —
Namnet finns i uttr. vijr husæby kirkio 1347.
Ang. tolkningen se Husaby. — Litt.: J. Carlsson,
”H. sn i Dalarne förr och nu” (1899); J. E.
Franzén, ”H. sn” (1937). P.;Er.
Husby, socken i Uppland, se Kungs-Husby.
Husby, socknar i Östergötland, se Västra
Husby och östra Husby.
Husby-Lyhundra, socken i Lyhundra hd i
Uppland, Stockholms län, och församling i
Husby-Lyhundra och Skederids pastorat i Sjuhundra
kontrakt av Uppsala ärkestift, v. om Norrtälje;
45,42 km2, därav 44,60 land; 614 inv. (1949; 14 inv.
pr km2). H., som ligger kring Norrtäljeån och
sjön Lommarens v. del, är i n. och v. slättbygd
med spridda bergknallar, s. om sjön bergig
skogstrakt. Åkern utgör 35 °/o av landarealen,
skogsmarken 52%. Egendom: Sundsta. Snickerifabrik.
H. har talrika järnåldersgravhögar och sex
runstenar, därav fem i kyrkan. Dennas långhus är
från 1100-talet, kor och sakristia från senare delen
av 1200-talet, vapenhus och en v. tillbyggnad till
långhuset från 1720-talet samt torn från 1810.
Valven slogos på 1400-talet. Ett flertal medeltida
träskulpturer finnas kvar. Kyrkan restaurerades
1947. — Namnet skrevs 1303 de husaby. Ang.
detta se Husaby. Lyhundra är häradsnamnet, som
tillagts för att skilja orten från andra
Hu-s(a)by. P.;Er.
Husby-Långhundra, socken i Långhundra hd i
Uppland, Stockholms län, och församling i Vidbo
och Husby-Långhundra pastorat i Seminghundra
och Ärlinghundra kontrakt av Uppsala ärkestift,
ö.s.ö. om Uppsala; 78,98 km2, därav 78,20 land;
888 inv. (1949; II inv. pr km2). Slättbygd finns
kring Laggaån i s., f.ö. skogs- och mossmarker.
Åkern utgör 27 % av landarealen, skogsmarken
59%. Egendomar: Mälsta och Stenby, tillhörande
Länna bruks ab., Lockstaholm och Åby. Flera
järnåldersgravfält finnas (högar och
stensättning-ar), två bygdeborgar och fem runstenar, därav
två vid kyrkan. Denna, som är uppförd av
gråsten med tegelgavlar, stammar urspr. från äldre
medeltiden (möjl. från o. 1200); valven slogos
1462 och prydas av samtida målningar. En
betydande tillbyggnad åt ö. gjordes o. 1500.
Pietets
— 969 —
— 970 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
