Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husby-Långhundra - Husby-Oppunda - Husby-Rekarne - Husby-Sjutolft - Husby-Ärlinghundra - Husbåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSBY-OPPUNDA
full restaurering 1933. Klockorna hänga i stapel.
I kyrkan är Anders Bures grav. Dopfunten är
medeltida, altarprydnaden i rokoko från 1764—66.
Bland textilierna och kyrksilvret finnas dyrbara
klenoder. — Namnet skrevs 1273 husaby (avskrift
1344), 1314 De husabyernaui. Ang. Husby se
Husaby. Tillägget ernaui är socknens gamla namn
Härnevi, vars senare led är vi, helgedom; förleden
har uppfattats olika (se E. Hellquist, ”Svensk
ety-mologisk ordb.”, 3 uppl. 1948, sid. 1337, med litt.).
Härnevi har sedermera utbytts mot häradsnamnet
Långhundra. P.;Er.
Husby-Oppunda, socken i Oppunda hd i
Södermanland och pastorat i Oppunda ö. kontrakt av
Strängnäs stift, n.v. om Nyköping; 68,70 km2,
därav 53,40 land; 672 inv. (1949; *3 inv. pr km2).
H., som i s. och v. omges av sjön Långhalsen
och i ö. av Lidsjön, är en småkullig bygd med
skog särsk. i n. och s.ö. Åkern utgör 40 °/o av
landarealen, skogsmarken 45 °/o. Mer än halva
socknen tillhör större egendomar, ss. Husbygård,
Torp, Malm, Tärnö, Vävelsta och Valla. H. har
många stora järnåldersgravfält (bl.a. med
Södermanlands näst största gravhög), tre runstenar och
rester av tre bygdeborgar. Kyrkans ursprungliga,
medeltida långhus av gråsten är från 1200- el.
1300-talet, det tillbyggdes i båda ändar 1796—97;
sakristian torde vara från medeltidens slut. Vid s.
väggen finnas två gravkor, från 1600-talets senare
del, resp. 1720-talet, båda för medl. av ätten
Rosenhane. Kyrkan har nu tunnvalv av trä;
klockstapel från 1668. Dopfunten av kalksten med
rundbågsarkader är trol. ett gotländskt arbete
från 1200-talets slut, den rikt smyckade
predikstolen är från 1744, altartavlan är målad av P.
Hörberg 1799. En väl arbetad nattvardskalk av
förgyllt silver är ett polskt krigsbyte. F.ö. har
kyrkan primklocka och rökelsekar, gamla
gravstenar, begravningsvapen, epitafier och
inskrifttavlor. — Namnet skrevs 1303 in husaby.
Ang. detta se Husaby. Oppunda är
häradsnamnet, som tillagts för att skilja orten från andra
Hus(d)by. P.;Er.
Husby-Rekarne, socken i österrekarne hd i
Södermanland och pastorat i österrekarne kontrakt
av Strängnäs stift, s.s.v. om Eskilstuna; 92,25 km2,
därav 89,96 land; 2,688 inv. (1949). I n., där
Hyndevadsån delvis utgör gräns, är slättbygd,
f.ö. dominerar skogen. Åkern utgör 26 °/o av
landarealen, skogsmarken 54 °/o. Vid järnvägen
Oxelösund—Kolbäck ligga stations- och
industrisamhällena Skogstorp* med Rosenfors samt
Hål 1st a (319 inv. 1946) med mindre
metallindustrier. Tegelbruk. Bland socknens många
större egendomar märkas Lundby*, Årby*,
Rossvik, Tandla, Ryningsberg, Älunda och önsta.
Många vackra järnåldersgravfält finnas (högar
och resta stenar), runstenar och lämningar av
bygdeborgar. Av 1100-talskyrkan kvarstå koret
och långhusets ö. del; det tillbyggdes i v. 1738—
39, då det nuv. tornet tillkom. Vapenhus och
sakristia äro från 1400-talet, då även tegelvalv
slogos. Vid korets sydsida uppfördes i mitten av
1600-talet gravkor för familjen Sparre på Rossvik.
Möjl. från 1600-talets början stamma
valvmålningar, med rik men naiv och valhänt
bildframställning. Från o. 1200 är triumfkrucifixet, ett
nordfranskt arbete av stort konstnärligt värde.
Kyrkan restaurerades 1943. På kyrkogården står
en elegant runsten från 1000-talets mitt. —
Namnet skrevs 1250—1300 Jn husaby byringe (se
Husaby). Tillägget byringe torde beteckna ett
gammalt förvaltningsdistrikt, i vilket H. var
medelpunkten; det är bildat till "Bor, som trol. var ett
äldre namn på Husaby (se Bor). Se L. Hellberg i
”Namn och bygd”, 1942, sid. 88 ff. Det nuv.
namnet förebådas av skrivningen Husaby arech
(d.v.s. a Rek) 1292. P.;Er.
Husby-Sjutolft, socken i Trögds hd i Uppland,
Uppsala län, och församling i Litslena och
Husby-Sjutolfts pastorat i Trögds och Åsunda kontrakt
av Uppsala ärkestift, ö. om Enköping; 27,13 km2,
därav 26,24 land; 586 inv. (1949; 22 inv. pr km2).
H., som i ö. begränsas av Ekolsunds- och
Hjälsta-vikarna av Mälaren, är slättbygd med skog i s.ö.
Åkern utgör 57% av landarealen, skogsmarken
29%. Egendomar: Ekolsund*, Strömsäng, Hårby
Norrgård och Storhagen. Tegelbruk och såg.
Sex runstenar äro bevarade. Kyrkan av gråsten
och tegel torde vara byggd o. 1300; tornet är
från 1400-talets förra del (huven uppsattes 1783)
och vapenhuset från o. 1475, då även tegelvalven
slogos. Kyrkan dekorerades på 1480-talet av
Albert målare (se bild vid Gregorii mässa).
Restaurering 1925. Från medeltiden stamma dopfunt av
sandsten, en dyrbar mässhake (1400-talet) och ett
lybeckskt altarskåp, nu infogat i läktarbarriären.
Predikstolen är ett vackert barockarbete med
figurskulpturer. — Namnet skrevs 1311 husaby
siutolft. Ang. förra delen se Husaby. Siutolft,
innehållande sjö samt tolft, del av hundare, har
tillagts för att skilja orten från andra med samma
namn. P.;Er.
Husby-Ärlinghundra, socken i Ärlinghundra hd
i Uppland, Stockholms län, och församling i
Odensala och Husby-Ärlinghundra pastorat i
Seminghundra och Ärlinghundra kontrakt av
Uppsala ärkestift, ö. om Sigtuna; 37,67 km2, därav
37,62 land; 1,453 inv. (1949). V. och mell. delen
är odlad slättbygd, den ö. övervägande
skogsbygd; i s.v. berör socknen Mälaren. Åkern utgör
39 °/o av landarealen, skogsmarken 47 °/o. I H.
ligga Märsta* samhälle samt egendomarna
Ste-ninge* med lervarufabrik, Broby och Valsta. Flera
järnåldersgravfält och runstenar finnas samt en
bygdeborg. Den romanska absidkyrkan av
gråsten är trol. från 1100-talets mitt, tillbyggd åt
v. på 1200- el. 1300-talet, vapenhus och sakristia
trol. från 1400-talet. Tornet reser sig över koret
(tornhuven från 1719). I yttermuren äro insatta två
runstenar. Dopfunten av kalksten är från
1200-talets slut; flera medeltida träskulpturer äro
deponerade i Uppsala. — Namnet skrevs 1257 Jn
Parrochia Husabij, d.v.s. i Husaby socken
(avskrift), 1291 in husaby arlandi (dat.). Arland anses
till sin förra led bestå av gen. av fsv. ä, å. Det har
sedan utbytts mot häradsnamnet Ärlinghundra,
fsv. Arlænningia hundare, ”deras hundare, som
bo i Arland”. P.;Er.
Husbåt, ett slags pråm, på vars däck en
hus-liknande överbyggnad är uppförd. H. är vanl.
avsedd att bogseras till önskad plats, där den
förankras el. förtöjes, men är ofta försedd med
propellermotor för att utan hjälp kunna förflyttas.
— 971 —
— 972 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
