Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husfrid - Husförhör - Husgerådskammaren - Husgudar - Hu Shï - Hushyresförsäkring, hyresförsäkring el. hyresförlustförsäkring - Hushållning - Hushållningsgille - Hushållningssällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAP
Fr.v. husfluga, huvud av husfluga, nedre delen av ett flugben samt larv, uttagen ur puppan.
Husfrid, bot., art av släktet Helxine*.
Husförhör, prövning av folkets
kristendomskun-skap, vilket verkställdes av prästen i sockenbornas
hem. H. började hållas på 1600-talet;
konventikel-plakatet 12/i 1726 gjorde h. till prästerskapets
tjänsteplikt, och genom k.f. 1735 och 1743 ålades
folket vid vite att infinna sig. O. 1800 började man
vid h. rätta och komplettera befolkningslängderna.
På gr. av folkundervisningens utveckling och den
tilltagande ovilligheten att underkasta sig
offentligt förhör kommo h. under 1800-talet nästan
överallt ur bruk. Bötesstraffet för uteblivande borttogs
genom k.f. 21/» 1888. — Litt.: J. Wahlfisk, ”Den
kateketiska undervisningen i Sverige ifrån
reformationen intill 1811” (1889). A.Mn.
Husgerådskammaren, en till konungens hov
hörande institution, som handhar förvaltningen
av de Staten tillhöriga, på Stockholms slott och
på de kungl. lustslotten förvarade möbler, tapeter
o.a. till slottens inredning hörande föremål, vilka
ställts till konungens disposition. H:s chef,
tilllika chef för de kungl. konstsamlingarna, bär
titeln överintendent. Vid sin sida har han 1
intendent, 1 kamrerare, 1 amanuens, åldfruarna på
Stockholms, Drottningholms och Gripsholms slott
samt en husgerådsmästare. E.Spr.
Husgudar. Som h. betecknas ofta de gamla
romarnas penater* och larer*. Även hos andra
folk träffas h., gudar, vilkas bilder finnas i
hemmen och där dyrkas. Sådana omtalas t.ex. i GT,
där Rakel stjäl sin faders h. (1 Mos. 31) och
där Mikal lägger en h. i Davids säng, medan
han flyr undan Saul (1 Sam. 19).
Hu Shi [/o Ji], kinesisk lärd och diplomat (f.
1891), 1917—27 prof, vid nationella kinesiska
univ. i Peking, 1928—31 chef för nationella
kinesiska inst. i Wu-sung vid Shanghai, 1931 ånyo
prof, i Peking, 1938—42 ambassadör i USA,
1945 medl. av den kinesiska delegationen vid
FN:s upprättande, 1946 rektor vid nationella
kinesiska univ. i Peking. H. är f.n. Kinas mest
betydande kulturpersonlighet. Han ivrar för
frigörelse från beroendet av den gamla traditionen
och för nyorientering av Kinas andliga liv;
framför allt vill han skapa ett nytt, efter modernt
kinesiskt talspråk orienterat litteraturspråk. Hans
talrika skrifter röra sig mest inom kinesisk
historia och filosofi; han gör sig till talesman för
moderna synpunkter på den kinesiska
kulturut
vecklingen. H. har även ombesörjt utgivandet av
serier av europeiska klassiker m.m. i kinesisk
övers. C.F.
Hushyresförsäkring, även kallad hy re s
försäkring el. hyresförlustförsäkring,
är försäkring mot förlust genom utebliven
hyresinkomst. Ganska vanlig är h. mot förlust
genom att uthyrd fastighet drabbats av brand
(jfr Avbrottsförsäkring). H. mot förlust genom
att fastighet helt el. delvis icke kunnat uthyras,
t.ex. på gr. av lågkonjunktur, övermättnad av
hyresmarknaden e.d., förekommer även. H. av
detta senare slag har bl.a. i Norge bedrivits
med viss framgång; i Sverige synes den däremot
icke ha slagit igenom, ehuru särskilda
försäkringsbolag för h. tidigare funnits även här,
Stockholms fastighetsägares
uthyrningsförsäkringsbo-lag, ömsesidigt, 1911—13, och Malmö
fastighetsägares uthyrningsförsäkringsbolag från 1913. D.
Hushållning, nationalek., planmässig och
ordnad verksamhet för anskaffande och användning
av medel för de materiella mänskliga behovens
tillfredsställande. Se Behovshushållning,
Egenhushållning, Planhushållning, Ekonomisk politik
och Nationalekonomi.
Hushållningsgille, se Hushållningssällskap.
Hushållningssällskap, sammanslutningar med
syfte att främja jordbruket och därtill hörande
binäringar ävensom fiske och hemslöjd. Det
växande intresset för jordbruksnäringen under
1700-talet föranledde flera försök att skapa
organisationer för jordbrukets främjande. Redan
1725 års ekonomikommission föreslog
tillsättandet av ombud i socknarna, vilka skulle verka för
jordbrukets utveckling, och denna tanke upptogs
i ett k.br. 1742, där skapandet av
länsorganisationer förordades. Även om dylika på åtskilliga håll
inrättades, fingo de mindre betydelse än väntat,
och deras verksamhet upphörde snart. 1769
stiftades Patriotiska sällskapet*, som blev ett slags
h. för hela riket. Tanken på h. inom de skilda
länen blev förverkligad i slutet på 1700- och i
början på 1800-talet: Gotlands läns h. bildades
1791, Finska h. i Åbo 1797, Värmlands och Örebro
1803, Västernorrlands 1805, Skaraborgs 1807,
Hallands 1811, Kalmar s.å., Älvsborgs 1812,
Kristianstads 1813. En allmän plan för h:s organisationer
utarbetades av den 1811 stiftade Svenska
lantbruks-akad. och vann K.m:ts godkännande 1813,
var
— 981 —
— 982 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
