Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hushållningssällskap - Hsuhållsbudget - Hushållsförsök - Hushållsgille, hushållningsgille - Hushållsgöromål - Hushållslärarinnornas samorganisation - Hushållsost, småost - Hushållsskola - Hushållstaxa - Hushållsteknisk mellanskola - Hushållsundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSHÅLLSBUDGET
efter h. omedelbart bildades i Kronobergs,
Östergötlands, Malmöhus, Västmanlands, Jönköpings,
Södermanlands, Gävleborgs, Västerbottens,
Göteborgs och Bohus, Uppsala, Blekinge och
Norrbottens län. Jämtlands län erhöll h. 1817 och
Stockholms 1847, Kopparbergs 1850. H. i
Norrbottens län upplöstes 1824 men återupprättades
1850. Genom delning av h. i Älvsborgs och
Kalmar län blev sällskapens antal 26, näml. Stockholms
läns och stads, Uppsala läns, Södermanlands läns,
Östergötlands läns, Jönköpings läns, Kronobergs
läns, Kalmar läns norra, Kalmar läns södra,
Gotlands läns, Blekinge läns, Kristianstads läns,
Malmöhus läns, Hallands läns, Göteborgs och
Bohus läns, Älvsborgs läns norra, Älvsborgs läns
södra, Skaraborgs läns, Värmlands läns, Örebro
läns, Västmanlands läns, Kopparbergs läns,
Gävleborgs läns, Västernorrlands läns, Jämtlands läns,
Västerbottens läns och Norrbottens läns h.
H:s verksamhet var till en början starkt
begränsad på gr. av deras små ekonomiska resurser.
Sedan sällskapen 1855 erhållit Vs av
brännvins-försäljningsmedlen, blev deras ekonomiska
ställning tryggare. Visserligen nedsattes deras andel
1885 till V10, men ända fram till 1913 erhöllo
sällskapen betydande belopp. Sedan 1913 erhålla h.
vanliga statsanslag. Förutom dessa medel upptaga
h. medlemsavgifter samt ha i vissa fall erhållit
anslag av landstingen. — H:s organisation
regleras numera genom statliga föreskrifter. Nu
gällande k.k. med allmänna grunder för h:s
organisation är av 10/7 1947. Den tillkom i samband
med en omorganisation av den lokala
lantbruks-förvaltningen, varigenom i de olika länen
tillskapades nya statliga organ, lantbruksnämnderna,
som förutom de dittillsvarande
egnahemsnämndernas åligganden i utvidgad form övertogo en
stor del av h:s uppgifter, särsk. förmedlingen av
statslån och statsbidrag till
grundförbättrings-verksamhet och befrämjande av det mindre
jordbruket (yttre och inre rationalisering). Som h:s
huvuduppgift kvarstår därefter rationalisering av
driftsmedlen samt undervisnings- och
försöksverksamhet. Envar kommunalt röstberättigad äger
vinna inträde som led. i det h., inom vars område
han är mantalsskriven. H:s beslutanderätt utövas
på sammanträden av lantbruksombud, vilka i
regel väljas till samma antal som antalet
lands-tingsmän inom länen. Valen ske i valkretsar efter
proportionell valmetod och enl. regler, som i
huvudsak överensstämma med dem, som gälla vid
landstingsmannaval. H:s styrelse utgöres av ett
förvaltningsutskott, bestående av n ledamöter.
Självskrivna äro h:s ordf., som utses av K. m:t,
h:s sekr. samt lantbruksdirektören i länet, vilken
sistn. är verkställande led. inom
lantbruksnämnden. Av övriga 8 led. väljas hälften av landstinget
och hälften på h:s sammanträde. — Vid h. finnas
anställda jordbruks-, husdjurs-, maskin-,
trädgårds-och hemkonsulenter, fiskeritjänstemän,
jordbruks-instruktörer m.fl. tjänstemän med rådgivande
uppgifter. Dessutom ha flera h. veterinäravd. för
bekämpande av tuberkulos och smittsam kastning
hos nötkreatur, diagnostik och serumframställning.
Vissa lån och bidrag från Staten förmedlas
ävenledes genom h. Statsbidrag till h. utgår numera
med ett förslagsanslag till avlöningar och ett
reservationsanslag till omkostnader, vilka för
budgetåret 1948/49 utgjorde resp. 3,221,700 kr och
3,000,000 kr. H. arbeta på avd., benämnda h u
s-hållningsgillen. För samarbetet mellan de
olika h. infördes 1869 gemensamma
ombudsmöten, lantbruksriksdagar, vilka sedan 1908
höllos årl. Dessa ha numera avlösts av det 1948
konstituerade Hushållningssällskapens
förbund. — Litt.: E. Kempe, ”Studier ang.
de svenska h.” (1923). De flesta h. ha utg.
minnesskrifter. [T.Er]B.Le.
Hushållsbudget är en sammanställning av ett
hushålls inkomster och utgifter; även en på
förhand uppgjord plan över beräknade inkomster och
utgifter. Vid svenska
levnadskostnadsundersök-ningar har man sökt erhålla kännedom om h:s
sammansättning hos typiska hushåll inom vissa
inkomstgrupper genom att i ett antal hushåll
särskilda hushållsböcker förts, vilkas siffror sedan
statistiskt bearbetats. — Uppgörandet av h.
underlättas numera genom budgetböcker, som
utgivits av sparbankerna och postsparbanken. Vh.
Hushållsförsök, se Hemmens forskningsinstitut.
Hushållsgille, hushållningsgille, se
Hushållningssällskap.
Hushållsgöromål, pedag., se
Hushållsundervis-ning.
Hushållslärarinnornas samorganisation, en
topporganisation med syfte att främja gemensamma
intressen för samtliga de i hushållsundervisningen
sysselsatta lärarkrafterna. H., som bildades 1940,
representerar Svenska skolkökslärarinnors
förening, Svenska lanthushållslärarinnornas förening,
Svenska yrkesskolföreningen och Sveriges
hemkonsulenters förening. Bland H:s insatser
märkes, att den 1944 tills, med Husmödrarnas
sam-arbetskommitté tog initiativ till bildandet av
Hemmens forskningsinst. E.Bng.
Hushållsost, s m å o s t, är av varierande typ
och form och endast utmärkt genom sin vikt, o.
2 kg, vilken gör den lämplig för dem, som önska
inköpa mindre mängd ostyckad och därigenom
mera hållbar och lätthanterlig ost. H. beredas
ofta i hemmen, företrädesvis i lantbrukarhemmen
för eget bruk el. där endast mindre mjölkmängd
står till buds.
Hushållsskola, se Yrkesutbildning.
Hushållstaxa, elektricitetstariff*, spec. avsedd
för bostäder. H. utgöres i regel av en
kombinerad taxa el. en blocktaxa med tariffenheterna
baserade på golvytans storlek el. rummens antal.
Hushållsteknisk mellanskola, se Praktisk
mel-lanskola.
Hushållsundervisning under skolmässiga
förhållanden är i Sverige av relativt sent datum.
Första upprinnelsen därtill torde vara den ”inre
hushållslära”, som på 1860-talet infördes i
Norrköpings folkskolor av Fredrik Sandberg, vilken
också utgav en lärobok i ämnet. Ansatser till
h. gjordes också på 1870-talet i Landskrona
stads fattigfriskola för flickor. Ett försök i
större skala kom till stånd 1882, då Anna
Hierta-Retzius upprättade en matlagningsskola i
Stockholm för unga flickor, som lämnat folkskolan.
Några år senare började man vid Nicolai folkskola
i Stockholms Storkyrkoförsamling med regelrätt
skolköksundervisning. Denna hade närmast till
— 983 —
— 984 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
