Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huttunen, Jorma - Hutuktu - Huvaröd - van Huwen, Hendrik - Huvud - Huvudart - Huvudavsked - Huvudavtalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUTUKTU
Cavaradossi i ”Tosca” 1935 på Finska operan, där
han var engagerad 1936—45. H. har flera gånger
gästspelat på Stockholms-operan samt i Tyskland.
Hutuktu [/utu/tu], titel på höga dignitärer inom
den lamaistisk-buddistiska hierarkien.
Huvaröd, socken i Skåne, se Huaröd.
van Huwen [fann], Hendrik,
nederländsksvensk arkitekt, verksam under 1500-talets sista
tre årtionden och 1600-talets första vid de stora
slotts- och kyrkobyggena, senast vid Uppsala
slott. Hans namn är särsk. knutet till S:ta Clara
kyrka i Stockholm, som blev färdig på 1580-talet.
Huvud. 1) Bot., blomhuvud, se
Blomställning, sp. 242.
2) Zool., den från övriga kroppen mer el. mindre
tydligt avsatta och vanl. rörliga främre delen, som
bär de högre sinnesorganen, d.v.s. speciella organ
för syn, lukt, smak, känsel och ofta även hörsel,
och vidare munöppningen. I h. äro även
cerebral-ganglierna el. hjärnan belägna. — På sädeskroppar
benämnes den kärnhaltiga, främre delen
ävenledes h.
3) Ofta mer el. mindre bildligt, t.ex. om en
persons intellektuella utrustning (ett gott, dåligt h.,
läshuvud) el. om något, som genom sin form el.
sitt läge erinrar om ett h., t.ex. den översta delen
av en spik el. av ett brevpapper med firmatryck,
en tabell el. en tidn.; som första led i
sammansättningar för att beteckna någon el. något som i sitt
slag ledande el. förnämst, t.ex. huvudaxel,
huvudtalare.
Huvudart, inom växt- och djursystematiken den
för arten typiska gruppen, under det att avvikande
former hänföras till underarter, varieteter o.s.v.
Begreppet har dock mera nomenklatorisk än
egentlig systematisk betydelse.
Huvudavsked, statsvet., se Biavsked.
Huvudavtalet (”Saltsjöbadsavtalet”), avtal,
slutet mellan Svenska arbetsgivareföreningen och
Landsorganisationen (LO) 20/i2 1938 i syfte att
reglera en rad arbetsmarknadsfrågor.
Bakgrunden till detta avtal var den rad motioner, som
1934—37 väcktes i riksdagen i syfte att förbjuda
samhällsfarliga konflikter el. kränkning av tredje
mans rätt*, reglera proceduren vid
överläggningarna mellan parterna på arbetsmarknaden etc.
Vidare kan pekas på det förberedande arbete, som
utförts av den nothinska s.k. mammututredningen*.
1936 bildades Arbetsmarknadskommittén av repr.
för Svenska arbetsgivareföreningen och LO.
Efter att ha gått igenom aktuella frågor på
arbetsmarknaden framlade denna, ett enhälligt förslag
till avtal, vilket godkändes av Svenska
arbetsgivareföreningens styrelse och LO:s
representantskap. Själva avtalet förbinder blott de
för-dragsslutande parterna att medverka i
arbetsmarknadsnämnden, verka för att h. antages av de till
dem hörande förbunden och fullgöra i kap. 5 (se
nedan) åtagna förpliktelser. I den mån h.
antages av sådana förbund, blir det gällande dem
emellan som kollektivavtal samt binder även i
vissa avseenden själva huvudparterna. H. är
antaget av flertalet till Svenska
arbetsgivareföreningen hörande förbund och motsvarande
fackförbund men kan av dem uppsägas med 6 mån.
uppsägningstid. Kap. 1 i avtalet behandlar
arbetsmarknadsnämnden. Denna består
av tre led. jämte suppleanter från vardera
Svenska arbetsgivareföreningen och LO samt
har till uppgift att behandla vissa frågor
om uppsägning och permittering, kap. 3, samt
konflikter, som beröra samhällsviktiga funktioner,
kap. 5. Nämnden har vidare att som skiljenämnd
avgöra tvister om innebörden av bestämmelserna
i kap. 6 om begränsning av ekonomiska
strids-åtgärder. — Kap. 2 behandlar
förhandlingsordning m.m. mellan arbetsmarknadens parter.
Uppstår tvist rörande arbetsvillkor el. förhållanden
i övrigt mellan parterna, få dessa ej, om det rör
sig om en rättstvist, hänskjuta denna till
arbetsdomstolen, el., om det rör sig om en intressetvist,
vidtaga stridsåtgärd, utan att först förhandling
ägt rum. Bestämmelserna härom gälla dock ej
för avtalstvister, vidtagande av sympatiåtgärd
el. indrivande av ostridiga lönefordringar utan
avse behandlingen av de vanl. på
arbetsmarknaden förekommande tvisterna rörande lönevillkor.
Att indrivande av ostridig lönefordran är
utesluten, beror på att förhandling här skulle kunna
utan resultat förhala tiden. Förhandling föres
först lokalt mellan parterna på arbetsplatsen, och,
om dessa ej kunna lösa frågan, centralt mellan
förbunden. Stridsåtgärd med anledning av
ovannämnda frågor får ej tillgripas av part, som
försuttit sin rätt till förhandling, ej fullgjort honom
åliggande förhandlingsförpliktelse, ej inom 3 mån.
efter förhandlingarnas avslutande lämnat
motparten meddelande om att stridsåtgärd skall
tillgripas el. så skett, utan att åtgärden beslutats el.
medgivits av vederbörande förbund. — Kap. 3
behandlar uppsägning av arbetsavtal och
permittering. Inskränkning har här skett i den bekanta
§ 23 i Svenska arbetsgivareföreningens stadgar,
enl. vilka arbetsgivaren äger rätt att fritt antaga
och avskeda arbetare. Vid uppsägning el.
permittering av arbetare, som varit anställd minst
1 år, skall arbetsgivaren minst 1 vecka tidigare
underrätta arbetarorganisationens representant på
platsen. Ena parten äger då begära samråd med
motparten. önskar arbetarparten förhandling,
skall frågan, där den ej rör rättskränkning, som
hör under arbetsdomstolen el. allmän domstol,
anmälas till förbundsstyrelsen, vilken, om den
så önskar, kan hänskjuta den till den ovannämnda
arbetsmarknadsnämnden. Denna fungerar närmast
som en opinions- och medlingsnämnd, vilken efter
att ha tagit hänsyn till arbetsgivarens krav på
duglig personal samt hans ordertillgång och till
arbetarens krav på trygghet mot att utan bärande
skäl förlora sin plats skall söka sammanjämka
ståndpunkterna samt avge ett utlåtande till
parterna. Detta är ej rättsligt bindande för dessa
utan har blott moralisk verkan. Skulle arbetarna
uppsäga sin anställning i så stor omfattning, att
arbetsgivaren kommer i trångmål, och rör det sig
ej om maskerad stridsåtgärd, må han anmäla
saken hos sitt förbund, vilket i sin tur kan
hänskjuta den till undersökning av
arbetsmarknadsnämnden. — Kap. 4 förbjuder vidtagande av
stridsåtgärd, d.v.s. strejk, blockad, bojkott etc.,
i vissa fall. Stridsåtgärd får ej vidtagas i syfte
att utöva förföljelse mot person av politiska el.
religiösa skäl el. för att hindra honom från att
föra talan el. vittna inför domstol. Ej heller får
— 1003 —
— 1004 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
