Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huvudavtalet - Huvudavverkning - Huvudbaner - Huvudbestånd - Huvudbjudning - Huvudblodsvulst, cefalhematom - Huvudbok - Huvudbonad - Huvuddimensioner - Huvddäck - Huvudfluss - Huvudform, kranieform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUVUDFORM
stridsåtgärd, sedan arbetstvist är avslutad,
vidtagas som hämnd mot någon på gr. av tvisten.
Även i fall, där stridsåtgärd mot part är tillåten,
må stridsåtgärd ej riktas mot tredje man i tvist
rörande ingående av kollektivavtal el. enskilt
arbetsavtal el. i konkurrenstvist, d.v.s. då två
organisationer tävla om arbetstillfälle, el. för att
förmå part att inträda i el. hindra honom från att
utträda ur facklig organisation. Med tredje man
förstås den, som ej äger del i tvisten och därför
kan anses neutral. Som neutral betraktas t.ex.
ej den, som utför blockerat arbete, vilket ej är
skyddsarbete, el. anställer blockerad arbetare till
utförande av annat än skyddsarbete. Med
skyddsarbete förstås sådant arbete, som erfordras, för
att driften skall kunna avslutas på ett tekniskt
försvarligt sätt, el. som erfordras för att avvärja
fara för människor el. skada på byggnader,
husdjur och övriga tillgångar. Närmare
bestämmelser om innebörden av begreppet skyddsarbete
inom olika branscher utformas av vederbörande
förbund. — Kap. 5 rör behandlingen av
samhälls-farliga konflikter. Hit höra främst konflikter, som
hota allmänhetens förseende med livsviktiga
förnödenheter, ss. vatten och elektricitet, el. sätta
hälsovård, brandskydd, renhållning etc. i fara.
Sådan konflikt skall prövas i
arbetsmarknadsnämnden, så snart skydd för allmänt intresse
påkallas av ena parten, av offentlig myndighet el.
därmed jämförligt organ. Har inom
arbetsmarknadsnämnden majoritet vunnits för undvikande
el. hävande av konflikt och för en därmed
sammanhängande reglering av arbetsvillkoren,
ankommer det på Svenska arbetsgivareföreningen
och LO att envar å sin sida vidtaga åtgärder
för genomförande av en uppgörelse mellan
parterna. Detta gäller, oavsett om dessa äro anslutna
till h. el. ej. H. löper med 6 mån.
uppsägningstid. H. utgör ett mönstergillt ex. på fredsarbete
på arbetsmarknaden (jfr Mondism) och har
väckt stor uppmärksamhet i utlandet, särsk.
i anglosaxiska länder. — Litt.: A. Sölvén, ”H.”
(i939)- C.Wr.
Huvudavverkning, skogsbr., se Föravverkning.
Huvudbaner var under medeltiden det
förnämsta fälttecknet (jfr Fana), senare en furstes
krönings- el. begravningsbaner, då vanl. åtföljt av
smärre baner. Så fördes vid Karl X Gustavs
begravning förutom hans h., som var av svart
damast och försett med riks- och provinsvapen, ett
60-tal smärre baner, vilka representerade
konungens titlar. H. kallades jämväl ett av järnplåt el.
snidat trä förfärdigat och i färger målat
släktvapen, som bars på en stång jämte anvapen vid en
adelsmans begravning och sedan uppsattes i
kyrkan. Seden uppkom i Sverige mot 1500-talets slut
och bibehöll sig in på 1800-talet. Jfr Baner. —
Bild se Eric Dahlbergh. G.W.F.
Huvudbestånd, skogsbr., se Skogsbestånd.
Huvudbjudning, se Havandeskap.
Huvudblodsvulst, cefalhematom, en svulst
på det nyfödda fostrets huvud, uppkommen genom
en blödning mellan hjässbenet och benhinnan. Den
kvarstår ganska länge men är alldeles ofarlig.
Huvudbok, se Bokföring, sp. 430 f.
Huvudbonad, se Klädedräkt och Hattfabrikation.
Huvuddimensioner, skeppsb. Ett fartygs h. äro:
längd, bredd och djup. Längden är kortaste
avståndet, mätt i lastvattenlinjen, från förkanten
av förstäven till akterkanten av roderstäven el.,
där roderstäv saknas, till centrum av
roderhjärt-stocken. Bredd el. mallbredd är största
bredden på ytterkanten av spant el. timmer. Djup
el. m a 11 d j u p är djupet mätt på fartygets halva
längd från ant. överkant av däcksbalk i sidan i
översta däcket, dock ej överbyggnadsdäck, el., vad
angår odäckat fartyg, relingens underkant till, betr,
järnfartyg, överkant av kölen, och, i fråga om
fartyg av trä el. trä på järnspant, spunningens
underkant, varmed förstås skärningen utvändigt
mellan kölen och förlängningen av bottnens raka
del. Hj.S.
Huvuddäck, skeppsb., översta däck, som ej utgör
överbyggnadsdäck.
Huvudfluss, numera sällan använd, folklig
benämning på katarr el. infektion av näsans, svalgets
och bihålornas slemhinnor.
Huvudform och kranieform bedömas från
kraniets sex ytor som noPmae: 1) norma vertica’lis
är h. sedd ovanifrån; 2) n. basila’ris h. sedd
underifrån; 3 och 4) n. latera’lis är profilbilden; 5) n.
facia’lis är ansiktsbilden; 6) n. occipita’lis är
nack-bilden. Härvid måste huvudet vara inställt i t.ex.
tyska horisontalen (se Ansiktsvinkel). För
beskrivning och mätning av formen använder man
sig av bestämda antropologiska punkter. De
viktigaste av dessa äro: bas’ion, främre mittpunkten
på stora nackhålet; bregma, korspunkten mellan
kronsöm och pilsöm; glabeWa, mest framskjutande
punkten på benvalken över näsroten; nas’ion,
mittpunkten på näsben-pannben-sömmen; por’ion, övre
punkten på yttre hörselgången; gnath’ion, hakans
främre undre punkt; zyg’ion, mest utstående punkten
på okbågen. Med dessa punkters tillhjälp och
huvudets inställning i tyska horisontalplanet
kunna följ, viktiga mått tagas medelst krumcirkel el.
stångcirkel:
a huvudets största längd: från glabella till nackens
mest utskjutande punkt;
b dess största bredd, där den anträffas på
hjärn-skålen med undvikande av vårtutskotten;
c dess öron-&r£grøu-höjd från porion till bregma
(projektionsmått);
d dess basion-bregma-höqå (på kraniet) från basion
till bregma;
e ansiktets höjd från nasion till gnathion;
f ansiktets bredd mellan de båda zygion.
För en vidare karakterisering komma härtill
bestämningar av hjärnskålens kapacitet (rymd),
kra-nialkapacitet*, som man mäter med hirskorn el.
ärter, och av ansiktsvinkeln*; vidare gärna av åtm.
horisontalomfånget, som lägges över största
längdens måttpunkter. — Svensken Anders Retzius
införde som mått på h. i norma verticalis beräkningen
av bredden i procent av längden, och detta
procenttal benämnde han längdbredd-index. Liknande
indexberäkning har visat sig även på många andra
håll vara ett utomordentligt medel för att inom
antropologien karakterisera formen. — Beräkningen
och grupperingen av huvudets viktigaste indextal
ske sålunda:
— 1005 —
— 1006 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
