Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huzuler - Huzulhäst - Huzvarech - Hv- - Hvaler - Hwang- - Hvar - Hvar 8 dag - Hwass, Tora - Hvass, Tyge - Hwasser, 1. Israel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HWASSER
till Ryssland. H. tala en karpato-ukrainsk dial.
och äro nära besläktade med de västerut boende
bojkerna och lemkerna. De äro urspr. herdar och
befinna sig i ett slags övergångsstadium till
åkerbruk men utföra numera även skogsarbete. H. äro
de mest konstfärdiga, högst stående och
intressantaste av de rutenska folken i Karpaterna. Deras hus
äro knuttimrade, med brutna gavlar, och gårdarna
omgivas av palissadliknande stängsel. Röken från
ugnen, som ofta användes till sovplats, går ut
genom ett rökfång i taket. Ute i skogarna
uppföras primitiva rundhyddor av uråldrig typ,
avsedda för mera tillfällig vistelse. H. bära alltjämt
rikt utstyrda dräkter, männen broderad pälsväst,
rysk skjorta och röda el. blå byxor, kvinnorna
linne, pälsväst och två skört i stället för kjol.
Gifta kvinnor ha håret — som förr avskars vid
bröllopet — täckt av en duk; ogifta måste gå
barhuvade sommar och vinter. Boskapen drives
sommartid upp till fäbodarna, varifrån
produkterna föras ner, klövjade på de små härdiga
huzul-hästarna. Sur mjölk, ost, gröt och bröd av
majsmjöl utgöra de viktigaste födoämnena. H. äro
synnerligen konstfärdiga. De äro alltjämt mycket
skickliga i textilarbeten, framför allt broderier,
medan den förr blomstrande träsniderikonsten
tyvärr håller på att dö ut. Den synnerligen vackra
huzulska keramiken tillhör också en förgången tid.
I konsten är orientaliskt inflytande tydligt. H:s
seder äro i många avseenden märkliga, och vanlig
europeisk rättsuppfattning och moral äro dem i
mångt och mycket främmande. Den sexuella
friheten är mycket stor, och h:s ideal har varit
rövarlivet. På det hela taget äro de dock ett
gästfritt, hövligt och ärligt folk. Handel förstå de sig
icke på och överlåta den åt judar, som slagit sig
ner bland dem. Ordnad skolundervisning bedrives
nu bland h., vilka till största delen varit
analfabeter. Inom h:s område finnas, liksom i karpatiska
området i övrigt, karakteristiska och intressanta
träkyrkor, vilkas dekorationsdetaljer, utförda av
folkliga konstnärer, ofta äro mycket vackra. —
Litt.: R. F. Kaindl, ”Die Huzulen” (1894); G.
Bo-linder, ”Underliga folk” (1928). G.Br.
Huzulhäst [hotso’l-], hästras, se Hästar.
Huzva’rech (pehlevi uzvärisn, zavärisn,
förmodligen av zuväridan, åldras, alltså ung. ”arkaism”),
det inhemska namnet på de arameiska
beståndsdelarna i medelpersiskan, vilka vid läsningen
utbyttes mot fastslagna iranska ekvivalenter, t.ex.
aram. kalbä, hund, läs det iranska sag, hund. Jfr
Pehlevi. — Namnet h. har av Fr. Spiegel och
efter honom stundom senare använts som
beteckning för det språk, vars numera vedertagna
benämning är pehlevi.
Hv-, äldre stavning för v-, avskaffad 1906.
Hvaler, ögrupp längst ut i Oslofjordens ö. del
utanför Fredrikstad och Svinesund. ögruppen
räknar 158 öar och 466 grund och skär. De största
av öarna äro Kirköy (26 km2) och Vesteröy (15,2
km2). Båtförbindelser med Fredrikstad, Halden och
Strömstad. H. är mycket omtyckt av
sommargäster, och antalet sommarvillor och -stugor ökas
ständigt. Skjærholla är den populäraste badorten.
Hwang-, i kinesiska ortnamn, se Huang-.
Hvar (kroat.), ital. Lesina, en av Dalmatiska
öarna, Jugoslavien, skild från fastlandet av Hvar-
kanalen; 288 km2 och 68 km lång i ö—v.; c:a
20,000 kroatiska inv. Kalkstensbergen nå intill
626 m höjd. H. har livlig turisttrafik, vin- och
sydfruktodling, marmor- och skifferbrott.
Huvudorten Hvar (c:a 3,000 inv.) längst i v. är
katolskt biskopssäte och har flera gamla
befästningar; fiske.
Hvar 8 dag, illustrerad veckotidn., utkom 1899
—1933, till 1930 i Göteborg, därefter i Stockholm.
Grundare och utg. till 1930 var Hjalmar Bratt.
Tidn., som bildade epok i svensk veckopress
genom att utnyttja den fotografiska tekniken,
innehöll bilder till dagskrönikan, biografier och
skönlitterära bidrag. H. uppgick i nov. 1932 i ”Idun”.
Hwass, Tora Kristina, pianist och
pianopedagog (1861—1918), debuterade 1891, efter 1900
verksam som prof, i pianospelning vid konservatoriet i
Hampstead, London, där hon även som utövande
konstnär vann högt erkännande. På 1890-talet
medverkade H. ofta vid kammarmusikaftnar samt
gav egna konserter i Sverige och Danmark.
Hvass, T y g e, dansk arkitekt (f. 1885), har
ritat och förestått den danska avd. på de flesta
internationella utställningar, bl.a. i San Francisco
1915, Paris 1925, Köln 1928, Paris 1937 och New
York 1939. H. har dessutom byggt flera villor.
Hwasser. 1) Israel H., läkare och
universitetslärare (1790—1860), med. lic. i Uppsala 1812,
med. dr 1813, deltog som läkare i fälttåget i
Tyskland 1813—14,
prof, i praktisk
medicin i Abo 1817, i
Helsingfors 1827, erhöll
begärt avsked 1829 och
blev 1830 prof, i
praktisk och teoretisk
medicin i Uppsala,
avsked 1850; en av de
aderton i Svenska
akad. 1854; stiftare av
Uppsala
läkareförening 1832. H., som
redan vid 16 års ålder
började sina
medicinska studier, kom tidigt
att intaga en självständig ställning gentemot den
dåv. medicinska skolan. Denna tid kan
karakteriseras som en brytningsperiod i medicinens
historia: å ena sidan den av romantiken och
Schellings filosofi influerade naturfilosofiska
riktningen, å andra sidan den, som stödde sig på
de vid denna tid i kraftig utveckling stadda
naturvetenskaperna. Med sin spekulativa
inställning drogs H. till den förra riktningen, och
han blev också dennas främste representant i
Sverige. Som särsk. betydelsefulla för hans
utveckling nämner han J. C. Reil och M. F. X.
Bichat, även D. G. Kieser, ehuru han icke
ansåg sig obetingat böra omfatta de av dem
företrädda lärorna utan bildade sig ett eget
medi-cinskt-filosofiskt system, som han kallade det
”biologiska”. I sin medicinska uppfattning anslöt
sig H. till Kiesers ”polaritetsprincip”, i vilken
organismen yttrade sig genom en
”reproduktionsprocess”, innefattande dels ett positivt moment
(uppkomsten av det nya, alstring, liv), dels ett
negativt (förstöring av det gamla). Sjukdom är
— 1021 —
— 1022 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
