Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyalin - Hyalin struktur - Hyalit - Hyalo- - Hyaloandesit - Hyalofan - Hyalokristallin struktur - Hyalomelan - Hyalonema - Hyalopilitisk struktur - Hyaloplasma - Hyalopterus - Hüan-tsang (Hiuen-tsang, Hsüan-tsang) - Hüan-tung (Hsüan-tung) - Hyas, spindelkrabbor - Hybinette, 1. Victor - Hybbinette, 2. Samuel - Hübe, Erik - Hübner, Johann - Hübner, Julius - Hybo - Hybrid - Hybridogen - Hybridus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYBRIDUS
vävnad, som morfologiskt har ett glasigt,
halvgenomskinligt, strukturlöst utseende, t.ex. hyalint
brosk*. Även strukturerad vävnad kan
hyalinise-ras, t.ex. bindväv, och vissa sekretionsprodukter
kunna taga hyalint utseende.
Hyalin struktur, petrogr., glasig struktur,
förekommande hos lavor, vilka stelnat i form av
glas, således utan att kristallisera.
Hyali’t (av grek, hy’alos, glas), miner., en
vattenklar och glasglänsande varietet av opal*, som
bildar druvformiga skorpor och överdrag; har
obetydlig användning som ädelsten.
Hy’alo- (av grek, hyfalos, glas), i sms.: glas-.
Hyaloandesit, petrogr., se Andesit.
Hyalofa’n, miner., en bariumhaltig kalifältspat
(jfr Fältspatgruppen).
Hyalokristalli’n struktur, petrogr., strukturform
hos effusiva bergarter, som uppbyggas av
kristaller och glasig grundmassa i ung. lika mängd.
Hyalomela’n, petrogr., se Basalt, sp. 216.
Hyalone’ma, släkte av underprov, svampdjur*.
Hyalopili’tisk struktur, petrogr., strukturform hos
ytbergarter, som bestå av nållika, fina kristaller
i glasig grundmassa.
Hyaloplas’ma, bot., se Cell, sp. 1064.
Hyalop’terus, släkte av fam. bladlöss*.
Hüan-tsang [xyan-], (H i u e n-t s a n g, H s ü a
n-t s a n g), kinesisk munk, pilgrim, reseskildrare
(602—664), företog 629—645 en vallfart genom
hjärtat av Asien till Indien och hemförde 647
heliga skrifter, många gudabilder och målningar och
150 reliker. Hans utförliga reseskildring ”Si yü-ki”
(kommenterade övers, till fra. av S. Julien och till
eng. av T. Watters) är en huvudkälla för
Central-asiens och Indiens äldre historia och har varit
en viktig ledtråd vid de senaste årtiondenas
forskningar i Centralasien. H. gjorde en mängd
förstklassiga övers, av sanskrittexter till kinesiska. B.K.
Hüan-tung [xyan-] (H s ü a n-t u n g), kejsare
av Kina (f. 1906), brorson till Kuang-sü. H.
var 1908—12 Kinas siste kejsare med sin fader
prins Chun som regent. Efter revolutionen
bodde han fortfarande i Peking. Ett försök att
återuppsätta honom på tronen 1917
misslyckades. H. förvisades från Peking 1924, tog sin
tillflykt till Japan och vistades senare i Tientsin.
Efter japanernas erövring av Manchuriet utsågs
han 1932 under sitt personnamn P u-i (Henry
Pu-yi) till nominellt överhuvud för den nya
staten Manchukuo och antog 1934 titeln kejsare
med regeringsnamnet Kan g-t e h. H.
tillfångatogs 1945 av ryska trupper i Mukden och stod
i aug. 1946 inför de allierades militärtribunal i
Tokyo, varvid han bl.a. uppgav, att han 1932
av dåv. japanske krigsministern Itogaki hade
ställts inför valet att bli marionetthärskare i
Manchukuo el. att dödas. S.Br.
Hyas, ofta benämnda spindelkrabbor,
släkte av underordn. krabbor, ganska stora
arter med trekantigt, välvt huvudbröst och långa
gångben. H. gå långsamt och maskera sig ofta
genom att på ryggen låta svampar, polyper,
sjöpungar el. andra föremål taga fäste. H.
förekommer i n. Europas hav; 2 arter, som av Bohusläns
fiskare kallas ”hövre”, finnas vid svenska
västkusten.
Hybbinette [-ett’]. 1} Victor Noak H y b
i
n e 11 e, metallurg, industriman (1867—1937),
ingenjörsexamen 1887 från Chalmers tekniska inst:s
högre avd., anställd vid Falu kopparverk s.å.,
blev 1889 kemist och metallurg vid
Os-Hommel-viks kopparverk nära Trondheim, där han
utarbetade en metod för nickelframställning. 1892
flyttade H. till Orford Copper Co. i USA och
utarbetade där sin världsberömda metod för
elek-trolytisk framställning av nickel. Han avancerade
till chefsbefattning för hela verket. 1902—08 hade
H. olika uppdrag, 1909 flyttade han till Norge
och grundade Kristiansands nickelverk. 1917—21
anlade och drev han Outokompo kopparverk i
Finland, 1931 grundade han Hybnickel Alloys Co.
och Nicroalumin Co. i USA. Från 1924 var han
bosatt i Merano, Italien, men vistades en stor del
av sin tid i USA och på resor, utövande
konsulterande verksamhet. S.G.
2) Oscar Samuel H., läkare (1876—1939),
med lic. 1904, efter lasaretts- och privatpraktik i
kirurgi 1922 överläkare vid Sabbatsbergs sjukhus’
kirurgiska avd.; med. hedersdr i Stockholm 1933,
prof:s titel 1936. H. var en uppskattad, skicklig
kirurg och ävenledes känd som en ypperlig sångare
(tenor); som sådan bl.a. deltog han i
student-sångarturnéer och välgörenhetskonserter. — Litt.:
Biogr. av W. Swahn (1939).
Hübe, Erik Bülow, ingenjör och arkitekt (f.
10/7 1879), utexaminerad från Chalmers tekniska
inst. 1898, studerade vid Eidgenössische
Polytech-nicum, Zürich, 1898—1900. Efter att ha varit
anställd vid bl.a. Kockums verkstäder och
Saltsjöbanan samt bedrivit konsulterande
ingenjörs-och arkitektverksamhet var H. i:e stadsingenjör
i Malmö 1921—46. H. har varit en av
föregångsmännen för den öppna stadsbyggnadskonsten med
friliggande byggnader inkomponerade i
parklandskap (Ribersborgsområdet) och med intim
kontakt mellan bostad och trädgård (Friluftsstaden).
H. har också arbetat för trädgårdskonstens
förnyelse (Pildammsparken). G.Ln.
Hübner [hy’p-], Jo hann (Johannes), tysk
skolman (1668—1731), rektor vid gymnasiet i
Merseburg 1694, i Hamburg 1711, inlade stora
förtjänster om kristendoms- och
geografiundervisningen (”Kurze Fragen aus der alten und
neuen Geographie”, 1693, talrika senare uppl.).
Med ”Zweimal 52 auserlesene biblische
Historien” (1714) lade H. grunden till undervisningen
i biblisk historia i Tyskland.
Hübner [hy’p-], Julius, tysk målare (1806—
82), elev av Schadow, 1839 prof, i Dresden. H.
var en av düsseldorfskolans bärande krafter, i sht
beundrad för sina romantiska, starkt litterära
his-torieskildringar. I motsats till dessa karakteriseras
hans porträtt av en frisk realism.
Hybo, samhälle i Ljusdals* kommun i
Hälsingland. — Namnet skrevs 1542 i Högieboda.
Förleden är trol. en form av adj. hög-, senare leden
är plur. av fsv. bodh, fäbod.
Hybri’d (av lat. hyb’rida, korsning, bastard),
biol., se Bastard.
Hybridogen [-je’n] (till hybrid* och grek. gen’os,
uppkomst), om växt- el. djurform, som
uppkommit genom bastardisering.
Hyb’ridus, -a, -um (lat., bastard, hybrid,
kors
— 1029 —
— 1030 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
