Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hydatoder - Hydatogen - Hyde - Hyde, 1. Edward - Hyde, 2. Anna - Hyde, 3. Lawrence - Hyde, Douglas (An Craoibhin aoibhinn) - Hydén, Holger - Hyde Park (London) - Hyde Park (New York) - Hyderabad, Haidarabad (främre Indien)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYDERABAD
och kalciumsalter el., hos en del ökenväxter,
koksalt. Bm.
Hydatogen [-je’n] (till grek. hyd’or, vatten, och
gen’os, uppkomst), miner., om bildningen av
mineral vid relativt låg temp. ur vattenlösning el.
ur smältlösning med lämpligt flussmedel. Sker
mineralbildningen vid högre temp., säges den vara
p y r o g e n.
Hyde [häid], municipal borough i grevskapet
Cheshire, ö. om Manchester vid floden Tame;
31,710 inv. (1938). Bomulls- och maskinindustri.
Stora kolfält i närheten.
Hyde [häid], 1) Edward H., engelsk
statsman (1609—74), Earl of Clarendon*.
2) A n n a H., den föreg:s dotter, hertiginna av
York (1637—71), blev 1660 g.m. Karl II :s bror,
hertigen av York, senare konung Jakob II, med
vilken hon hade 8 barn, däribland döttrarna Maria
och Anna, engelska drottningar resp. 1689—94 och
1702—14.
3) Lawrence H., den föreg:s bror, Earl of
Rochester*.
Hyde [häid], Douglas, irländsk författare och
folkminnessamlare (1860—1949), pseud. An C r
a-oibhin aoibhinn. Son till en protestantisk
präst växte H. upp i
en gaelisk bygd i
Väst-irland och blev
förtrogen med folkets språk
och traditioner. Som
student i Dublin fick
han en klar inblick i
det gaeliska språkets
dåliga ställning och
slöt sig till de
sällskap, som då funnos
till språkets stöd,
So-ciety for the
Preser-vation of the Irish
Language och Gaelic
Union, vilket sistn.
utgav tidskr. ”Gaelic Journal”. Båda utgjordes
av små, exklusiva kretsar med ringa räckvidd.
H. grundade därför 1893 Gaelic League, som
vände sig till alla samhällsklasser och partier och
fick en oerhörd betydelse för Irlands kulturella
och nationella liv. H. var ordf, till 1915, då han
av politiska skäl avgick. Utom den
folkminnes-insamling, som H. genom Gaelic Leagues
tävlingar fick till stånd, gjorde han själv rika
samlingar. Så utgav han på gaeliska med fra.
övers. ”An sgéaluidhe Gaedhealach” (1895—
”Den gaeliske sagoberättaren”) och på gaeliska
med eng. övers. ”Beside the fire” (1910),
”Love-songs of Connacht” (1894) och ”The religious
songs of Connacht” (s.å.). Dessutom skrev H.
en rad teaterstycken på gaeliska, i vilka han ofta
själv uppträdde som skådespelare. Grundläggande
är hans ”A literary history of Ireland” (1910).
H. var 1909—32 prof, i nygaeliska vid National
Univ. i Dublin och valdes 1938 enhälligt till
Irlands förste president; han avgick 1945. v.Szv.
Hydén, Viktor Holger, anatom (f. 31/i
1917), med. dr och doc. i histologi vid Karolinska
inst. 1943, doc. där i medicinsk cellforskning 1946,
prof, i histologi vid Medicinska högsk. i Göteborg
1949. H. har utg. skrifter i cellernas kemi,
hu-vudsakl. rörande nervsystemet.
Hyde Park [håi’d pa’k], park i London*.
Hyde Park [hai’d pa’k], ort i staten New York
i USA, på ö. stranden av Hudson River 120 km
n. om Manhattan. Här ligga president F.
Roo-sevelts lantställe och det 1941 öppnade
Roosevelt-bibl.
Hyderaba’d [häi-; eng. utt. hai’darabäd],
Hai-d a r a b a d. 1) Den folkrikaste furstestaten i
Främre Indien; 214,179 km2, 16,194,313 inv. (1941; 76
inv. pr km2), därav c:a 10% muhammedaner.
H. upptar det centrala Dekkan, mellan prov.
Bombay, Madras och Centralprov., huvudsaki.
inom Godavaris och Kistnas flodområden. Det
består av två huvudområden, Mahratwara i n.v.
med fruktbar svartjord och det magrare
Telin-gana i s.ö. Tack vare
konstbevattningsanläggningar och förbättrade kommunikationer har
jordbruket gjort goda framsteg och sysselsätter
57 °/o av befolkningen. Bomull av hög kvalitet
odlas på c:a 14,200 km2, särsk. i n.v. delen;
andra huvudprodukter äro ris, hirs, vete, majs,
oljeväxter, sockerrör och indigo. Stora skogar
finnas, främst i s.ö. Får och hornboskap hållas
i mängd. I Singareni finnas Indiens sydligaste
kolgruvor; även koppar, järn, guld och
diamanter förekomma men utvinnas ej rationellt.
Industrien grundar sig i första hand på
bomullsodlingen, men även läder-, kvarn- och
cementindustri spela stor roll. Järnvägsnätet omfattar
1,240 km normalspåriga och 1,050 km
smalspåriga banor. Utom huvudstaden H.2) finnas inga
större städer. Fursten har vid sin sida ett
lagstiftande råd med 22 medl. Förutom
huvudstaden indelas H. i 17 förvaltningsdistrikt. — H. är
en fortsättning av det tidigare sultanatet
Gol-conda, som 1518—1687 omfattade ung. samma
område men av Aurangzeb införlivades med
Delhi-riket. 1713 gjorde sig emellertid
mogul-kejsarens guvernör, Tjin Kilidj kan,
självständig och grundade 1724 under namnet Asaf Jah
Nizam-ul-Mulk den dynasti, vars härskare sedan
dess burit titeln ”nizam av H. och Berar”.
Under 1700-talet loverade H. skickligt mellan de
kämpande makterna i Indien för att till sist
sluta sig till det brittiska väldet. H. lyckades i
denna allians bevara sitt oberoende. Dess nuv.
härskare, Sir Mir Osman Ali kan, som regerat
från 1911, var intimt förbunden med den
brittiska regeringen. Vid Indiens frigörelse i aug.
1947 var H. den enda stat av betydelse, som
vägrade ansluta sig till vare sig Indien el. Pakistan.
Detta ledde till segslitna förhandlingar med
indiska regeringen. I juli 1948 vägrade H:s
regering att ansluta sig till Indien och vädjade kort
därefter till FN. Den indiska regeringen sände,
sedan ett nytt ultimatum avvisats, 13å trupper
in på H:s område. Efter obetydliga strider
inställde nizamen 17/g motståndet och skaffade sig
en ny förhandlingsvillig regering. Han kvarstår
som regent, men H:s ställning inom Indien är
icke definitivt reglerad. P.;St.W.
2) Huvudstad i H.i), belägen vid Kistnas
biflod Musi, c:a 500 m ö.h.; 739,159 inv. (1941), till
storleken Främre Indiens 4:e stad. Befolkningen
är mycket blandad och till ung. Vs muhamme-
— 1033 —
— 1034 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
