Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyderabad, Haidarabad (främre Indien) - Hyderabad (Pakistan) - Hyder Ali - Hydnaceae - Hydnocarpus - Hydnophytum - Hydnoraceae - Hydnum - Hydra - Hydra - Hydrachna, Hydrachnidae - Hydractinia - Hydraecia - Hydragoga - Hydrakrylsyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYDERABAD
Char Minar i Hyderabad.
daner; i H. har islam ett av sina största centra
i Indien. Den äldre staden på flodens s. sida
omges av en n km lång, bastionförsedd mur.
I dess mitt ligger furstepalatset, en vidsträckt
anläggning utan större arkitektoniskt intresse.
Därintill ligger den förnämsta av stadens många
moskéer, Mekkamoskén från början av
1600-ta-let, uppförd efter förebild av stora moskén i
Mekka. Invid moskén reser sig en annan
märklig byggnad, Char Minar, med 4 minareter,
uppburna av 4 i kvadrat ställda bågar, i vilka
huvudgatorna sammanstråla. Stadsbilden, som har
tydlig muhammedansk prägel, bjuder i övrigt
föga av intresse. I den nyare stadsdelen n. om
floden bo bl.a. européer och högre ämbetsmän.
Här ligger vid floden brittiske residentens palats
i grekisk stil från 1800—07, omgivet av vackra
planteringar. En nordlig fortsättning av H. är
den stora f.d. brittiska garnisonsorten
Secunde-rabad; i v. ligger ruinstaden Golconda*. H.
har univ., grundat 1918, och Nizams College, en
underavd. till univ. i Madras. Blomstrande
bomulls- och textilindustri, lergods- och
pappersfabrikation. — Den gamla hindustaden Bhagnagar
blev 1589 huvudstad i det muhammedanskt styrda
riket Golconda och fick som sådan snart namnet
H. Sedan 1724 är H. huvudstad i H.i). P.;St.lV.
Hyderaba’d [hai-; eng. utt. håiMarabäd], stad i
prov. Sind, Pakistan, 6 km från Indus’ v. strand;
127,521 inv. (1941). H. är befäst; viktig
järnvägsknut och berömt för sitt konsthantverk.
Hyder Ali [håTdar], furste, se Haidar Ali.
Hydna’ceae, se Taggsvampar.
Hydnocar’pus, växtsläkte av fam.
Flacourtia’-ceae, med 30 i Främre och Bortre Indien, på
Sumatra och Java inhemska arter, träd med strödda,
fjädernerviga blad, dioika, i klaselika knippen
anordnade blommor samt bärlik kapselfrukt. H.
an-thelmin’tica i Kina, H. Wightia’na och venena’ta i
Sydindien och på Ceylon ha medicinsk användning
som medel mot hudsjukdomar, fröna av H.
vene-nata även som bedövningsmedel vid fiskfångst. Den
verksamma substansen hos Hydnocarpus-^rterm.
uppgives vara blåsyra. Fröna innehålla rikligt
olja. H. KuPzii lämnar den äkta
chaulmoograol-jan*. G.
Hydnoph’ytum [-f-], växtsläkte, se Myrmecodia.
Hydnora’ceae, fam. av osäker systematisk
samhörighet, vanl. förd till ordn. Aristolochia’les,
köttiga, bladlösa parasiter, vilka leva på rötter av
träd. Deras krypande jordstammar bära stora,
3—4-taliga blommor med rörformig tub.
Egendomliga äro ståndarna, vilka växt ihop till en
köttig ring. Frukten är ett bär, vars hårdskaliga
frön innehålla outvecklade groddar. Det
viktigaste släktet är Hydno’ra med 12 arter i Afrika.
Hydnum, släkte av fam. taggsvampar*.
Hy’dra. 1) Astr., se Vattenormen.
2) Grek, myt., den lerneiska h., odjur
med många huvuden, av vilka ett var odödligt.
Det bodde i Lernaträsken i s. Argolis och
dödades av Herakles* med bistånd av lolaos, som
med eldbränder svedde dess genomskurna halsar,
varur eljest för varje avskuret huvud två nya
växte fram. Det odödliga huvudet begrovs under
ett klippblock.
3) Zool., se Armpolyper.
Hy’dra, grekisk ö i Egeiska havet, utanför
Argolis’ s.ö. kust; 56 km2 och 20 km lång med c:a
4,000 inv. ön är uppfylld av kala kalkstensberg
(intill 597 m höjd). Nästan hela befolkningen
är samlad i staden och biskopssätet H y d r a på
nordkusten, ön blev bekant mot slutet av
1700-talet, då dess djärva sjömän, mest albaneser,
började driva lönande sjöröveri. Under grekiska
frihetsrörelsen blev H. central för
upprorsflot-tan. Dess befolkning skall ha uppgått till 40,000,
och rikedomar hade hopats genom handel och
kaperi, men H:s rika familjer, främst
Kondou-riotis, offrade sina förmögenheter på att hålla
flottan vid makt; därigenom och genom Syras
konkurrens ruinerades staden. Numera lever
dess befolkning (hydrioterna) mest av
svampfiske. P.;N.V.
Hydrachna, Hydrachnidae [-ak’-], zool., se
Vat-tenkvalster.
Hydracti’nia, släkte av ordn. hydroider, vars
sto-loner bilda ett krypande nätverk. Från stolonerna
utgå mer el. mindre från varandra differentierade
polyper med arbetsfördelning. Mest bekant är
den vid Sveriges västkust förekommande H.
echi-na’ta, som lever i symbios med eremitkräftor och
som utbildat 3 slags polyper, närings-, köns- och
spiralpolyper.
Hydraecia [-re’-], fjärilsläkte, se Potatisfly.
Hydragoga [-å’ga], med., se Vattendrivande
medel.
HydrakryTsyra, kem., se Mjölksyra.
— 1035 —
— 1036 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
