Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hydramnios - Hydrangea - Hydraotes - Hydrargillit - Hydrargyros - Hydrargyrum - Hydras hjärta - Hydrastin, Hydrastinin - Hydrastis - Hydrat - Hydratationsisomeri - Hydratationsvärme - Hydratcellulosa - Hydratisering - Hydratocarbonas plumbicus, blyvitt - Hydraulik - Hydraulisk - Hydrauliska bindemedel - Hydraulisk ackumulator - Hydraulisk broms - Hydraulisk domkraft - Hydraulisk kalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYDRAULISK KALK
Hydramnios [-å’s], med., allt för riklig ansamling
av fostervatten, vilken kan uppgå till flera liter
i st.f. det vanliga i—1,5 1. Orsakerna till h. äro
växlande; oftast föreligger någon oregelbundenhet i
ägget. H. förekommer relativt ofta vid enäggiga
tvillingar. I vissa fall kan mängden fostervatten
bli så besvärande för modern, att havandeskapet
måste avbrytas.
Hydran’gea, växtsläkte, se Hortensior.
Hydrao’tes, antikens namn på floden Ravi,
Indien.
Hydrargilli’t, miner., aluminiumhydrat, A1(OH)3,
monoklint kristalliserande, vitt el. svagt färgat
mineral, vanl. uppträdande i trådiga, fjälliga el.
täta aggregat, bl.a. i bauxit.
Hydrargyros [-å’s], kvicksilverförgiftning*.
Hydrar’gyrum, kvicksilver*.
Hydras hjärta, stjärnan Alphard*.
Hydrasti’n, Hydrastinfn, se Hydrastis.
Hydras’tis, släkte av underfam. Hydras’tidae
inom fam. ranunkelväxter med 1 art, H. canade’nsis,
inhemsk i ö. Nordamerika. Den är en flerårig
ört med handflikade blad och ensamma, vita
blommor, har en tjock, gul jordstam (svenska
farmakopéns rhizo’ma hydras’tidis), vilken har
medicinsk användning. Drogen innehåller bl.a.
tre alkaloider: hydrastin (minst 2,5 %),
ber-berin och canadin. Hydrastin är ett
iso-kinolinderivat, nära släkt med opiumalkaloiden
narkotin, som är metoxihydrastin. Vid oxidativ
spaltning av hydrastin bildas hydrastinin och
opiansyra. Såväl hydrastin som hydrastinin kunna
framkalla sammandragning av
livmodersmuskula-turen. Av denna orsak användes h. (vanl. som
flytande extrakt, ofta samman med secale) el.
något av de nämnda preparaten som medel
mot oregelbundna och för rikliga
menstruations-blödningar. Verkan är ofta osäker. Medlens värde
vid användning, invärtes el. lokalt, mot andra
inre el. yttre blödningar är synnerligen
tvivelaktigt. A.Ve;J.G.A.
Hydra’t (av grek. hyd’or, vatten), kem., ett ämnes
förening med vatten.
Hydratationsisomeri’, kem., se Komplexa
föreningar.
Hydratatio’nsvärme, se Termokemi.
Hydratcellulosa, se Cellulosa, sp. 1078.
Hydratise’ring, kem., anlagring av vatten, som
hålles kemiskt bundet, är en vanlig
kemisk-tek-nisk process. Som ex. kunna nämnas: Släckning
av kalk, CaO + HäO — Ca(OH)2. Tillverkning
av fosforsyra genom förbränning av elementär
fosfor och h. av den bildade fosforpentoxiden,
P2O5 + 3H2O = 2H3PO4. Beredning av
ammoniak-lösning ur flytande ammoniak användes numera,
emedan det är billigast att transportera vattenfri
ammoniak och bereda lösningar på
förbruknings-platsen; särskilda blandningsapparater härför ha
konstruerats, NH3 + H2O = NH4OH. — Den
omvända processen är dehydratisering.
Även den förekommer ofta i tekniken. Sålunda
tillverkas etylen ur alkohol genom att
alkoholångor ledas över en katalysator vid högre temp.
Dehydratiseringen sker enl. formeln CH3 • CH, •
OH = CH2:CH2 + H2O. Vanliga
dehydratise-ringsprocesser bestå i avdrivning av kristallvatten,
t.ex. ur gips el. soda, och kallas k a 1 c i n
e-r i n g. El.
Hydratocarbo’nas plum’bicus (basiskt
blykarbo-nat), b 1 y v i 11, se Blyfärger och Blysalvor.
Hydrauli’k (till hydro-* och grek, aulos’, rör).
1) Läran om vätskors rörelse i kanaler och rör,
strömningsmotstånd, tryckvågor, virvelbildning i
vätskor, utströmningsförlopp, avbördning över
dammar o.s.v. Se Hydrodynamik.
2) Avspärrningsanordning, ofta i form av
väts-kelås, mellan retort el. kammarugn och det härtill
anslutna rörledningssystemet vid gasverk*.
Hydraulisk [-au’-], vattenkrafts-, driven med
vattenkraft (vätskekraft).
Hydrauliska bindemedel, sådana bindemedel
(särsk. för användning inom byggnadstekniken),
som ha förmåga att hårdna utan lufttillträde,
t.ex. under vatten. Typiska h. äro cement* samt
mekaniska blandningar av bränd kalk och bränd
lera, vid vilka hårdnandet beror på kemiska
reaktioner, bl.a. mellan den basiska kalken och
lerans innehåll av kiselsyra, sålunda ej i
avgörande grad på kolsyreupptagning från luften. —
Jfr Hydraulisk kalk.
Hydraulisk ackumulator, kärl för ackumulering
av tryckenergi, varvid energien kan uttagas
medelst tryckvätska, t.ex. vatten el. olja. Oljeytan
i kärlet kan härvid vara belastad ant. av en med
fjäder el. vikter försedd kolv el., vilket är
vanligare, av en komprimerad luftkudde. Sistn.
anordning användes bl.a. vid servomotorreglering
av pådraget till vattenturbiner, där stora krafter
av kort varaktighet erfordras. Jfr Hydrofor.
Hydraulisk broms, 1) bromssystem, spec. vid
motorfordon, kännetecknat av att
kraftöverföringen från bromspedalen till hjulens bromsbackar
sker på hydraulisk väg, varigenom likformig
bromskraft automatiskt erhålles till samtliga hjul
(se fig. 9 vid Automobil); 2) vätskebroms, d.v.s.
en bromsanordning, vid vilken bromsenergien
övergår till värmeenergi i en bromsande vätska (t.ex.
rekylbroms vid art.-pjäser, vissa dynamometrar
för provning av förbränningsmotorer).
Hydraulisk domkraft, portabel, på den
hydrauliska pressens* princip arbetande apparat med
ändamål att åstadkomma stor kraftverkan. Större
aggregat användas t.ex. för påltryckning vid
grundförstärkningsarbeten, vid lyftning av broar,
byggnader m.m.; lätthanterliga, mindre typer (med
i apparaten inbyggt vätskemagasin) användas med
fördel i st.f. mekaniska domkrafter vid ombyte
av hjul på motorfordon.
Hydraulisk kalk, sådan kalk, som erhålles vid
bränning av kalksten, innehållande aktiva
mängder kiselsyra el. aluminiumoxid, t.ex. kalkmärgel.
Bestämmande för om kalken blir hydraulisk el.
ej (d.v.s. om kalkbruket får förmåga att hårdna
utan lufttillträde el. icke) är den s.k. h y d r a
u-, . , , TT SiO2 + A1.,O3
liska modulen, A =~ , varvid
CaO + MgO
med SiO2 avses den del av kiselsyran, som är
löslig i klorvätesyra. — Understiger TT-värdet 0,18,
är kalken icke hydraulisk, ligger ZZ-värdet mellan
o,i8 och 0,33, benämndes kalken svagt
hydraulisk. Starkt hydraulisk kalk närmar sig
till sina egenskaper cement i det avseendet, att
— 1037 —
— 1038 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
