Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hydraulisk kalk - Hydraulisk kompressor - Hydraulisk kraftöverföring - Hydraulisk modul - Hydraulisk motor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYDRAULISK KOMPRESSOR
även det första hårdnandet kan äga rum under
vatten. — Bruk, tillverkat med h., måste användas
inom några få timmar efter beredningen. A.Lg.
Hydraulisk kompressor, tekn., se Kompressor.
Hydraulisk kraftöverföring, x) överföring av
kraftimpulser av kortare el. längre varaktighet,
t.ex. vid hydrauliska pressar*,
matningsanord-ningar för verktygsmaskiner, servomotorer*.
2) Kontinuerlig överföring av effekt, vanl. från
en roterande axel till en annan. Det tekniska
problem, för vars lösande h. tages i anspråk,
består väsentligen i att eliminera stela mekaniska
kopplingar el. kuggväxlar, resp, att ernå
kontinuerlig, d.v.s. steglös hastighetsreglering. Sistn.
uppgift är klassisk vid t.ex. automobilväxlar. —
Man urskiljer vid h. två principiellt skilda
grupper av system, näml, å ena sidan de h y d r
o-statiska, vid vilka drivmedlet (t.ex. olja)
tvångsstyres i en cirkulationskrets mellan en
deplacementpump och en deplacementmotor, å
andra sidan de hydrodynamiska, som
kännetecknas av att mediets cirkulationsväg är
helt öppen, varvid de motoriska organen arbeta
enl. turbinprincipen. Blandade system äro givetvis
tänkbara men ha ej fått praktisk användning
annat än för specialändamål, t.ex. för drivning av
snabba centrifuger. En typisk representant för
en hydrostatisk växel med variabel utväxling är
janneyväxeln, vars principiella konstruktion
framgår av fig. x. Den drivande axeln (från v.) är
förenad med ett medroterande kolvhus (d),
innehållande ett antal pumpkolvar, som bibringas en
fram- och återgående rörelse med tillhjälp av
den medroterande, snedställda ringen (a), som
rör sig i en fast, snedställd bana (e).
Pumpslagens amplitud och därmed utväxlingen kan
regleras med den på fig. visade ratten. På motsatt
sida om en som distributionsslid tjänande fast
mellanvägg befinner sig ett likadant kolvsystem,
som genom pumpverkan från det förstn. sätter
den utgående, h. axeln i rotation. Dyl. växlar
ha med ojämn framgång försökts på motorfordon;
de kunna näml, ej användas annat än för låga
rotationshastigheter, emedan oekonomiskt stora
tryckförluster uppstå i oljekanalerna, om
hastigheten drives över en viss gräns. — En elegant
lösning på h.-problemet enl. deplacementprincipen
utgör kombinationen av två IMO-skruvar, varav
den ena fungerar som pump, den andra som
motor. Metoden har visat sig mycket användbar,
bl.a. vid drift av mindre finvalsverk av duo-typ,
varigenom mjuk och något eftergivande gång
er-hålles. IM O-skruvarna inrymma likväl icke
någon möjlighet att kontinuerligt variera
omsätt-ningsförhållandet.
Fig. 1. Hydraulisk växel med reglerbart
omsättnings-förhållande (system Janney).
Fig. 2. Självreglerande hydraulisk växel av dynamisk
typ (system Lysholm—Smith).
g ejektor, vars uppgift är att hålla arbetsmediet vid övertryck.
Vid de hydrodynamiska systemen existerar icke
någon bestämd övre hastighetsgräns för
rotations-talet; tvärtom gäller, att rotationen måste vara
snabb, för att effektöverföringen skall ske med
god ekonomi. Även här kan man skilja mellan
två systemgrupper, dels sådana, som blott och bart
avse sammankoppling av två axlar, vilka sålunda
få tillnärmelsevis samma rotationstal, dels sådana,
där man härjämte eftersträvar en
utväxlings-effekt. Ett ex. på den första gruppen utgör den
vid automobiler ej sällsynta kopplingsanordning,
för vilken reklamtermen ”fluid drive”* uppfunnits.
En känd representant för den senare gruppen är
Lysholm-Smith-växeln (1928), som erhållit stor
användning ej endast som ersättning för
växellådan på t.ex. bussar, tanks m.m. utan även med
framgång visat sig kunna konkurrera med den
eljest vanliga elektriska överföringen vid
diesel-drivna rälsbussar och lokomotiv. Av den i fig. 2
visade sektionen av en dyl. växel framgår, att
arbetsmediet — liksom vid den s.k.
Föttinger-transformatorn, på vars princip konstruktionen är
grundad — rör sig väsentligen radiellt i en
toroid-formad bana. Denna innefattar (i pilriktningen)
a) en krans av pumpskovlar, b) en krans
tur-binskovlar, c) ett system fasta ledskenor, d) en
turbinskovelkrans, e) fasta ledskenor samt /) en
tredje krans turbinskovlar. De fasta ledskenorna
utgöra förutsättningen för att apparaten skall
medge uppväxling av vridmomentet; maximala
momentfaktorn (vid stillastående utgångsaxel)
uppgår till 5 å 5,5. Växelns effektverkningsgrad
under normaldrift utgör c:a 85%. A.Lg.
Hydraulisk modul, se Hydraulisk kalk.
Hydraulisk motor, kraftmaskin, som
förvandlar tryckenergien hos en vätska (olja, vatten)
till mekanisk energi. H. äro ant. deplacement-
— 1039 —
— 1040 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
