Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hydraulisk motor - Hydraulisk press - Hydrauliskt murbruk - Hydraulisk vädur - Hydraulisk växel - Hydrazin - Hydrazobensol - Hydrazoner - Hydrea - Hydremi - Hydrering - Hydria - Hydriatri - Hydrider - Hydrioter - Hydro- - Hydroaeroplan - Hydrobates, Hydrobatidae - Hydrobiologi - Hydrobromid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYDROBROMID
Principskiss till
ånghydrau-lisk press.
I ånginlopp, 2 ångcylinder, 3
tryckplunge, 4 hydraulisk
cylinder, 5 hydraulisk kolv, 6 och 7
återföringskolvar, 8 glidbart
tvärstycke.
maskiner (t.ex. imopumpen*) el. dynamiska. En
dynamisk h. benämnes turbin*.
Hydraulisk press, press, vid vilken det
motoriska organet utgöres av en i en tryckcylinder
arbetande kolv av relativt stor diam., varvid
trycket i cylindern
åstadkommes med
tillhjälp av ett
väts-keformigt medium
(olja el. vatten). H.
användas för
alstrande av stora
krafter i sådana fall,
där fordringarna på
snabb rörelse äro
små, t.ex. för vissa
grövre
smidesarbe-ten, hålpressning,
bockning av
far-tygsplåt etc., samt
vid bakelitpressning.
Se även Hydraulisk
domkraft. Ett
normalt område för
vätsketrycket är 100
—200 at, ehuru upp
till 600 at tryck
förekommer. För
åter-gångsrörelsen användes en mindre, i
motsatt riktning
arbetande kolv, ev. två,
anordnade vid sidan
av huvudkolven och
vid vissa
konstruktioner alltid stående
under tryck. —
Ar-betstrycket kan
erhållas på flera sätt,
t.ex. medelst en
kolv-el. skruvpump, som
kan vara ant.
en-samverkande el.
pa-rallellkopplad med
en tryckackumulator
(viktsbelastad el. med luftkudde). Vid stora
presstryck användes ofta ånga el. tryckluft som
arbetsavgivande medium, varvid trycket överföres
till huvudcylindern medelst kolv och plunge enl.
fig. — Som tätande organ för huvudkolven
användas manschetter av kromläder el.
oljebestän-digt konstgummi. — Den första praktiskt
användbara h. konstruerades 1796 av engelsmannen
Joseph Brahma. A.Lg.
Hydrauliskt murbruk, byggn., murbruk* med
förmåga att hårdna utan lufttillträde, t.ex. under
vatten. Jfr Cement och Hydraulisk kalk.
Hydraulisk vädur, tekn., se Vädur.
Hydraulisk växel, se Hydraulisk
kraftöverföring.
Hydrazi’n, H2N • NH2, som upptäcktes av
Cur-tius 1889, är en färglös, i luften starkt rykande
vätska med basiska egenskaper och kan
framställas genom oxidation av ammoniak med
natrium-hypoklorit. H:s salter användas som
reduktionsmedel. Ersättes en väteatom i h. med organiska
kolväteradikaler, erhållas hy d r az in e r, av
vilka fenylhydrazin* är den viktigaste.
Hydra’zobensol [-å’l], C6H5 • NH • NH • C6H5, ett
। färglöst, kristalliserat ämne, som smälter vid 126°,
framställes genom reduktion av nitrobensol med
zinkstoff och alkoholisk kalilut, har teoretiskt
intresse därigenom, att den lätt omlagras till
ben-sidin.
Hydrazoner [-å’-], kemiska föreningar, som
bildas vid inverkan av hydrazin el. fenylhydrazin på
aldehyder el. ketoner. Av praktisk betydelse äro
endast fenylhydrazoner, vilka bildas enl. formeln:
^>CO + H2N • NH • C6H3 =
= : N • NH • C6H5 + H2O.
Somliga h. äro vätskor men de flesta
välkristalli-serade fasta föreningar, som kunna användas för
att identifiera aldehyder och ketoner.
Hydre’a, grekiska namnet på ön Hydra.
Hydremi’, abnorm ökning av blodets vattenhalt;
förekommer vid njur- och hjärtsjukdomar.
Hydre’ring, kem., anlagring av väte till
omättade organiska föreningar. H. har på senare tid
fått stor teknisk betydelse, därigenom att man
genom h. kunnat överföra billiga flytande
fett-arter till fasta värdefulla sådana (se
Fetthärd-ning) samt kol till flytande bränsle, syntetisk
bensin. H. av omättade fetter är en exoterm
process och utföres vanl. så, att katalysatorn,
fint fördelat nickelpulver, suspenderas i oljan
och vätgas inledes. Den hydrerade produkten
avfiltreras från katalysatorn, som kan användas
om igen. Huvudsaken är framställning av en
verksam katalysator och temp.-kontroll under h.
I petroleumindustrien sker h. av omättade
kolväten under tryck (tryckhydrering) vid
högre temp. och i närvaro av katalysatorer. Av
lågvärdiga, tunga oljor erhållas genom h. bensin
och smörjoljor. H. av kol enl. Bergius samt
syntes av flytande bränslen av koloxid och väte
enl. Fischer-Tropsch äro h.-processer, som
utföras i stor skala i Tyskland, numera även i
USA. [Lj.]El.
Hyd’ria (grek. hydri’a, av hyd’or, vatten),
forn-grekiskt vattenhämtningskärl, buktigt, med kort
hals och 3 handtag, 2 vågräta på sidorna och 1
lodrätt vid halsen. Bild se sp. 1043.
Hydriatri’, med., kallvattenbehandling*.
Hydri’der, föreningar mellan väte och andra
grundämnen, i sht metaller. Metalloidernas h., ss.
klorväte, bromväte, svavelväte, äro vanl. gaser,
vilka i vattenlösning förhålla sig som syror.
Alkali- och jordalkalimetallernas h. äro fasta,
salt-artade föreningar, vilka sönderdelas av vatten
under vätgasbildning. Av övriga metaller bilda
somliga, ss. krom, järn, kobolt, nickel och koppar, h.
med metallisk karaktär. Andra metaller, ss.
palla-dium, absorbera stora mängder vätgas, men bilda
inga h. El.
Hydrio’ter, invånare på ön Hydra.
Hydro- (av grek. hyd’or, vatten), i sms.: vatten-,
Hydroaeroplan, sjöflygplan, se Flygplan.
Hydroba’tes, Hydroba’tidae, se Stormsvalor.
Hydrobiologi, läran om de i vatten levande
organismerna.
Hydrobromid, benämning på salter av brom-
— 1041 —
— 1042 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
