- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 13. Hedeby - Högblad /
1067-1068

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Hülsen, Botho - Hülsen (Huelsen), Christian - Hylsmask, dynt - Hylsnejliksläktet - Hylsnyckel - Hyltebruk - von Hylteen, ätter - von Hylteen, 1. Anders - von Hylteen, 2. Samuel - Hyltén-Cavallius, släkt - Hyltén-Cavallius, 1. Gustaf - Hyltén-Cavallius, 2. Gunnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÜLSEN

den. Som teaterledare var H. en förträfflig
administratör och tillgodosåg med särskilt intresse
den klassiska repertoaren. Hans son, Georg v.
H.-H æ s e 1 e r (1858—1922), var kungl. teaterchef,
först i Wiesbaden och 1903—18 i Berlin. G.Kg.

Hülsen (H u e 1 s e n), Christian, tysk
klassisk arkeolog (1858—1935), 2:e sekr. vid tyska
arkeologiska inst. i Rom 1887—1909, honorärprof.
i Heidelberg 1917. H., som var en framstående
kännare av staden Roms topografi och historia,
utgav bl.a. ”Corpus inscriptionum latinarum”, 6:2
—5 (1882—1902), ”Das Forum Romanum" (1904),
”Die neuesten Ausgrabungen auf dem Forum
Romanum” (1910), ”Formae urbis Romae antiquae”
(1896; jämte H. Kiepert), ”Forum und Palatin”
(1926) och ”Le chiese di Roma nel medio evo”
(1927). [HSj.lK.H.

Hylsmask, d y n t, se Binnikemaskar.

Hylsnejliksläktet, Tun’ica, av fam. nejlikväxter,
med o. 30 arter i Eurasien, de flesta
i ö. Medelhavsområdet, omfattar
glatta, spensliga örter med smala, ofta
syllika blad, små blommor i
huvudlika ställningar, omgivna av gulvita,
hinn- el. pergamentartade högblad,
vilka bilda ett tätt omslutande svepe
el. hölster. På sand och alvarmarker
i Skåne, Östergötland, på Öland och
Gotland förekommer den enda
svenska arten, T. (Kohlrau’ schia} prolif’era,
h y 1 s n e j 1 i k a, som har få,
ljusröda blommor, gulbruna hölsterblad
och långsträckt kapsel. T. saxif’raga,
klippnejlika, är grenig och
mångblommig samt odlas ofta i
stenpartier. W.

Hylsnyckel, handverktyg i form av
en med löst el. fast handtag försedd
hylsa, invändigt profilerad för att
passa över muttrar, bultskallar e.d.,
användes för åtdragning, resp,
lösgö-ring av dyl. maskinelement, särsk. då
dessa äro försänkta och sålunda
oåtkomliga med t.ex. skiftnycklar. —
Även sådana lösa vred och nycklar,
som användas vid dörrlås på tåg och
spårvagnar, för luftning av värmeled-

ningselement o.s.v., benämnas h. Motsv. verktyg
för stämning av pianon o.d. kallas stämnyckel,
för uppdragning av klockor urnyckel. A.Lg.

Hyltebruk, industrisamhälle i Färgaryds och
Långaryds socknar i Småland, vid Nissan 6 km
från hallandsgränsen; 1,822 inv. (1946, därav 438
inom Långaryd). H. är ändpunkt för
statsbane-linjen från Torup på järnvägen Halmstad—
Nässjö; samrealskola, provinsialläkare. Samhället
har vuxit upp kring pappersbruket, som äges av
Hylte bruks a b., grundat 1908, med ett
aktiekapital av 5 mkr och 460 arb. Vid
sulfitfabriken tillverkas cellulosa för eget behov samt årl.
c:a 1,2 mill. 1 sulfitsprit, vid pappersbruket 21,000
t omslags-, smör- och påspapper. Ett elkraftverk
utnyttjar fall i Nissan. Bland övriga industrier
märkas två konfektionsfabriker, den ena med 75
arb., snickerifabriker, mekaniska verkstäder och
metallvarufabriker. — Namnets förra led är gen.
av hylta, avledn. till hult, dunge, liten skog. P.;Er.

von Hylteen [-e’n], ätter, stammande från
kyrkoherden i ölmestad, Växjö stift, Andreas
Jonæ Hyltenius (d. 1666), av vars söner en
adlades Silfverskiöld*, en annan Silfvercrantz, en
tredje blev far till H.i), adlad 1714, vars ätt
utdog 1783, och H.2), adlad 1714, friherre 1719,
vars ätt utdog 1740.

1) Anders von H., ämbetsman (1669—1721),
blev efter juridiska studier i Uppsala 1693
riddar-husfiskal, 1704 stadssekr. och 1705
justitieborgmäs-tare i Stockholm. Som sådan självskriven ordf, i
borgarståndet tillhörde H. vid riksdagen 1713/14
oppositions- och fredspartiet men blev det oaktat
strax därpå adlad. Vid riksdagen 1719 blev H.
dock åter borgarståndets talman och utövade ett
stort inflytande; han var med i kommissionen över
Görtz. Vid 1720 års riksdag uteslöts H. ur
borgarståndet på gr. av oviljan mot adeln. P.S.

2) S a m u e 1 von H., den föreg:s bror,
ämbetsman (1671—1738), blev efter jur. studier i
Uppsala och några års tjänstgöring i kansliet 1710
hovrättsråd, 1716 lagman, 1719 landshövding i
Kristianstad. Politiskt stod H. brodern nära och
utövade även han ett stort inflytande vid 1719 års
riksdag men var även väl sedd av Ulrika Eleonora
och uppsatte det brev, vari hon avsade sig
arvsrätten. 1728 åtalades H. för att ej ha ingripit mot
överstelöjtnant Dagström vid dennes beskyllning
mot Fredrik I för delaktighet i Karl XH:s mord.
Han suspenderades s.å. men återinsattes 1731 i
sitt ämbete genom ständernas ingripande. P.S.

Hyltén-Cavall’ius, släkt av samma ursprung
som släkten Cavallin*.

1) Gustaf Eric H., sjömilitär (1815—88),
sekundlöjtnant vid flottan 1835, var 1841—44 i
engelsk, 1844—45 i fransk och 1850—52 i österrikisk
örlogstjänst samt gick sistn. år i preussisk tjänst
som kommendörkapten, blev kommendör 1854,
avsked 1857. H. var 1852-—55 chef för preussiska
marinens generalstab och nedlade därunder ett
betydelsefullt arbete på preussiska flottans
organisation. Efter avskedet bosatte han sig som
godsägare i Sverige.

2) Gunnar Olof H., den föreg:s bror,
folk-minnesforskare, författare (1818—89), fil. mag. i
Uppsala 1839, anställd vid Kungl. bibi., där han
1852 blev i:e amanuens. H:s intresse för
allmogeforskning, som redan under studenttiden tagit sig
uttryck i samlingsresor, eggades ytterligare genom
G. Stephens, tills, med vilken han utgav ”Svenska
folksagor och äfventyr” (1844—49, ny uppl.
1915—16) samt
”Sveriges historiska och
politiska visor”, 1
(1853). H. deltog i
stiftandet av Svenska

fornskriftsällskapet
(1843),
Konstnärsgillet i Stockholm (1845)
samt Svenska
fornminnesföreningen (1869).
1846 utgav han ett
historiskt skådespel,
”Dackefejden”, som s.å.
uppfördes på Kungl.
teatern. 1856 blev H.

— 1067 —

— 1068 —

[-Hylsnejli-ka-]

{+Hylsnejli-
ka+} i
blomning (t.v.)
och
fruktmognad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 8 22:23:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-13/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free