Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hypermetamorfos - Hypermetropi - Hypermimi - Hypermnesi - Hypermnestra - Hyperoodon - Hyperopi - Hyperostos - Hyperoxid - Hyperpankromatisk - Hyperparasitism - Hyperparathyroidism - Hyperplasi - Hyperprosexi - Hypersekretion - Hypersensibilisering - Hypersten - Hypersvecism - Hypertermi - Hypertoni - Hypertonisk lösning - Hypertrichos - Hypertrofi - Hyperventilation - Hypestesi - Hypha - Hyphaene - Hyphen Americans - Hypholoma - Hyphomycetales, hyfomyceter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYPERMETROPI
ten av ett honungssamlande solitärt bi (Andre’na,
Anthoph’ora o.a.), vid vars hårbeklädnad den
hakar sig fast och så låter sig transporteras till
dettas bo. Här inväntar larven tillfället, då en
vaxcell blivit fullprovianterad och biet lagt sitt
ägg. Den praktiserar sig då ned på detta och
förtär dess innehåll. Efter en första hudömsning
övergår primärlarven i en tjock och köttig,
nästan fotlös och i-kloig larv av ollonborrtypen,
som livnär sig av bihonungen. Som fullväxt
når denna larvform en längd av c:a 25 mm.
Efter att nästan ha tömt honungsförrådet
förvandlas den till en s.k. pseudochrysalid el.
”s k e n p u p p a”, som är orörlig, med styv och
oböjlig hud och utvändigt liknar en flugpuppa.
Den anses utgöra ett övervintringsstadium i
utvecklingen. På den följer ännu en 3:e larvform,
som liknar den 2:a. Ur denna framgår det 5:e
utvecklingsstadiet, den verkliga puppan, som
snart lämnar imagostadiet. En nära
överensstämmande utveckling träffas hos den sydeuropeiska,
med spanska flugan besläktade Si’taris humeralis.
— Utanför oljebaggarnas grupp har under senare
tid en h. med di- och polymorfa larver påvisats
inom många insektgrupper. S.Bgtn.
Hypermetropi’, med., översynthet*.
Hypermimi’ (till hyper-* och grek, mimos,
skådespelare), psykol., överdrivet livlig ansiktsmimik,
vilket även kan förekomma vid vissa
sjukdomstillstånd, ss. schizofreni.
Hypermnesi’, se Minne.
Hypermne’stra, grek. myt. se Hypermestra.
Hypero’odon, se Näbbvalsläktet.
Hyperopi’, med., översynthet*.
Hyperosmi’, abnormt stegrad känslighet hos
luktsinnet.
Hyperostos [-å’s], patologisk ben-nybildning i
anslutning till ben, huvudsaki. vid
inflammatoriska processer, t.ex. tuberkulos el. syfilis.
Hyperoxid, kem., se Oxider.
Hyperpankromatisk, fotogr., se Färgkänslighet.
Hyperparasitism, zool., se Parasit.
Hyperparathyroidism’, med., se Bisköldkörtlar.
Hyperplasi’, biol., se Hypertrofi.
Hyperprosexi’ (till hyper-* och grek. pros’exis,
uppmärksamhet), psykol., överdrivet stegrad
uppmärksamhet, varvid de ständigt växlande nya
intrycken störa tankeförloppet, ss. vid manisk sjukdom.
Hypersekretion, abnormt stor avsöndring från
en körtel. Uttrycket användes oftast betr,
endo-krina körtlar samt magsaftavsöndringen. Mots.:
hyposekretion.
Hypersensibilisering, fotogr., metod att öka det
färdiga negativmaterialets allmänkänslighet före
el. efter exponeringen. H. tillgår numera vanl.
så, att negativmaterialet under 30 å 40 tim
in-neslutes i ett ljustätt kärl, innehållande några
droppar kvicksilver. Genom avdunstning bildas
kvicksilverånga, som på ett ännu ej klarlagt sätt
ökar det ljuskänsliga skiktets känslighet. För h.
lämpa sig särsk. lågkänsliga finkornemulsioner,
enskiktsfilmer, varvid känsligheten ökas till ung.
det dubbla. Vid h. av högkänsligt
negativmaterial blir känslighetsökningen mindre. H.
gö-res vanl. efter exponeringen och inverkar ej på
negativets gradation el. kornighet.
Känslighets-ökningen kvarstår endast några dagar. — H. kan
även utföras genom badning i lösningar,
innehållande alkali el. silvernitrat m.m. Denna h.,
som utföres före exponeringen, medför
visserligen större känslighetsökning men har många
nackdelar, bl.a. försämring av gradationen,
varför den sällan användes. K.S.
Hyperste’n, miner., rombiskt pyroxenmineral,
(Fe,Mg)SiO3, av svart till svartbrun färg. Vanligt
i basiska eruptivbergarter, ss. norit, diabas och basalt.
Hypersvecism’, felaktig ordform, avsedd att vara
en vårdad, ”fin” form, t.ex. blåda för blåa,
folkvisans fästermöd för fästmö-, jfr Frödings parodiska
faderväl för farväl ävensom sv. drott i st.f. drotten,
då -en fattats som bestämd art.
Hypertermi’, abnormt ökad kroppstemp., feber*.
Hypertoni’ (till hyper-* och grek. tefnein,
spänna), fysiol., stegrad spänning i vissa av kroppens
vävnader. Med h. betecknar man sålunda t.ex.
starkt ökad spänning i muskulaturen, ökat tryck
i ögat, ss. vid glaukom, samt abnormt högt
blodtryck. Jfr Hypotoni.
Hypertonisk lösning [-tå’-], kem., se Osmotiskt
tryck.
Hypertrichos [-kå’s], se Hårsjukdomar.
Hypertrofi’ (till hyper-* och grek, trofe’,
näring), fysiol., en likformig volymökning av en
vävnad el. ett organ utan ändring i strukturen.
Man har skilt mellan h. i egentlig mening, ren
hypertrofi, då volymökningen betingats
av en förstoring av de enskilda, förut förefintliga
vävnadselementen, och hyperplasi, då den
betingats av en ökning genom nybildning av dessa
element. Vid de allra flesta h. finner man dock
båda dessa processer samtidigt. En h. kan
framkallas av medfödda anlag, t.ex. partiell jätteväxt,
av stegrade funktionella anspråk, ss. h. av
armmuskulaturen hos t.ex. atleter (s.k.
arbetshyper-trofi), av en till övermått gående regeneration
efter en defekt, t.ex. kallusbildning vid benbrott,
av en kompensatorisk tillväxt i ett organ el. en
vävnad, då partier av dessa borttagas el. av andra
orsaker sättas ur funktion, t.ex. h. av den
kvarvarande njuren, när den andra borttagits (jfr
Kompensation), samt slutl. av mekaniska, termiska,
kemiska och infektiösa retningar. T.Hn.
Hyperventilation, fysiol., se Andning, sp. 994.
Hypestesi’, se Hyperestesi.
Hyph’a [-f-], bot., se Byssus.
Hyphaene [-fe’-], (Hyphe’ne), palmsläkte, se
Dumpalm.
Hyphen Americans [häi’fan amerräkanz], se
Bindestrecksamerikaner.
Hypholo’ma [-f-], bot., se Slöjskivlingar.
Hyphomyceta’les fHyphomyce’tes) [-f-], h y f
o-m y c e t e r, ordn. bland de ofullständiga
svamparna (Fungi imperfec’ti), innefattande former med
fria el. till dyn- och pelarlika förband (s.k.
core-mier) förenade konidiebärare. Vissa hyfomyceter
utbilda ej konidier utan föröka sig genom
oidie-el. klamydosporbildning. Ett flertal arter
uppträda som parasiter på djur och människor, hos
vilka de orsaka hud- och hårsjukdomar, ss.
Oos’pora. Många arter äro svåra skadegörare på
ett flertal kulturväxter, ss. Alt erna’ria, Botry’tis,
Ceratoph’orum, Cercos’pora, Cercosporell’a,
Clado-spor’ium, Clasterospor’ium, Coniothe’cium, Fusa’rium
och Momlia (se dessa ord). Adn.
— 1079 —
— 1080 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
