Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hypoidväxel - Hypokaust - Hypokinesi - Hypoklorit - Hypokondri - Hypokondriker - Hypokoristiska bildningar, kortnamn - Hypokotyl - Hypokrisi - Hypokristallin struktur - Hypomani - Hypomyces - Hyponasti - Hyponitrit - Hyponomeuta - Hyponomeutidae - Hyponomeutinae - Hypophegea - Hypophyhis cerebri - Hypopitys - Hypoplasi - Hyposekretion - Hypospadi - Hypostas - Hypostasi - Hyposteni - Hypostyl - Hyposulfit - Hypotax - Hypotaxi - Hypotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYPOKAUST
minskas. De utmärkas även för lugn och tyst
gång. A.Lg.
Hypokaust [-au’-], se Eldstad, sp. 300.
Hypokinesi’, med., se Dyskinesi.
Hypoklori’t, kem., se Klor.
Hypokondri’ (eg.: [sjukdom] under
revbensbros-ken, av grek, hypochondrios, till chondros, brosk),
ett sjukligt stegrat uppmärksammande av det egna
hälsotillståndet. Den hypokondriske iakttager med
ängslan alla sin kropps funktioner, och varje liten
företeelse, som han tror avvika från det normala,
tyder han som tecken på någon svår sjukdom,
vilken blir föremål för oändliga bekymmer och
omsorger. En lätt grumling i urinen kommer
honom att misstänka ett svårartat njurlidande, en
liten förhårdnad under huden uppfattar han som
en ”kräftknöl”, några små hudfläckar giva honom
anledning att oroa sig för syfilis etc. H.
förekommer såväl vid lättare nervösa rubbningar som
vid verkliga sinnessjukdomar; vanligast torde den
vara vid den tillbakagång av själsförmögenheterna,
som åtföljer åldrandet. Vid utpräglade
sinnessjukdomar taga hypokondriska idéer icke sällan de
mest orimliga och barocka former. Den sjuke
tror t.ex., att hans hjärna runnit bort, hjärtat
stannat, tarmen är tillsnörd, så att födan ej kan
passera, hela hans inre är förstenat. I dylika fall
talar man om hypokondriska
vanföreställningar. T.E.Sn.
Hypokondriker [-ån’-], person, som lider av
hypokondri*.
Hypokoris’tiska bildningar, kortnamn, se d.o.
och Personnamn.
Hypokoty’l, bot., se Epikotyl.
Hypokrisi’ (av grek. hypok’risis, eg.:
skådespelarkonst), förställning, hyckleri, skenhelighet. —
H y p o k r i’t, hycklare.
Hypokristallin struktur, petrogr., strukturform
i eruptivbergart, som uppbygges av kristaller och
glasig grundmassa.
Hypomani’ (till hypo-* och grek. mani’a,
själssjukdom), psykol., den lättaste graden av
maniskdepressiv psykos, karakteriserad av sjuklig
munterhet och irritabel olustförstämning. Jfr
Förstämning och Sinnessjukdomar.
Hypomy’ces, svampsläkte av fam. Hypocrea’ceae
med några få arter i Sverige, vilka leva som
parasiter på hattsvampar. De bilda ett ulligt, liksom
mögelliknande, livligt färgat överdrag. H.
lateri’-tius bildar ett tegelrött överdrag på hattens
undersida av vissa riskor, t.ex. blodriska.
Hyponasti’, bot., se Epinasti.
Hyponitri’t, kem., se Kväve.
Hyponomeuta [-éu’-], släkte av underfam.
spinn-malar*.
Hyponomeutidae [-éu’-], fam. bland
malfjäri-larna*.
Hyponomeuti’nae, se Spinnmalar.
Hypophe’gea [-f-] (till hypo-* och grek, fegos’,
bok), namn på art av tallörtsläktet, Monot’ropa
Hypophegea, åsyftande att växten ofta
förekommer i bokskog.
HypophyTiis cePebri, anat., se Hypofys.
Hypop’itys (till hypo-* och grek. pit’ys, tall),
namn på art av tallörtsläktet, Monot’ropa
Hypo-pitys, åsyftande att växten vanl. förekommer i
tallskog
Hypoplasi’, en bristande, svag utbildning av en
kroppsdel, vävnad el. ett organ, beroende på en
utvecklingshämning, ofta embryonalt betingad. En
helt utebliven utbildning kallas a p 1 a s 1.
Hyposekretion, se Hypersekretion.
Hypospadi’, medfödd missbildning, bestående i
en defekt av urinrörets undersida hos mannen, så
att detta ej mynnar på toppen av manslemmen
utan någonstädes på undersidan. H. kan ofta
operativt botas.
Hyposta’s (av grek. hypos’tasis, grundval,
underlag). 1) Fil., väsen, verklighet. — Hypostas
e’-r a, förtingliga något; förvandla något rent
abstrakt, begreppsligt el. ideellt till ett självständigt
bestående väsen — ett inom äldre metafysik ytterst
vanligt missgrepp, beivrat av bl.a. Kant.
2) Med. H. el. sänkningshyperemi
uppkommer vid försvagad hjärtverksamhet, i det blodet
av sin tyngd samlas i lägre liggande kropps- och
organdelar. H. i lungan för lätt till
lunginflammation, varför längre sängläge i samma ställning
för åldringar bör undvikas. Jfr Dödstecken 3).
3) Religionsv., ett gudaväsen, som delvis
betraktas som självständigt, delvis som en
uppenbarelseform av en högre gudom, representerande en viss
egenskap, verksamhet e.d. hos denna. Inom kristen
teologi har hypostasläran särsk. utformats i fråga
om treenigheten och kristologien*.
Hypostasi’, ärftl., se Epistasi.
Hyposteni’, med., kraftlöshet. Jfr Asteni.
Hyposty’1 (till hypo-* och grek, stylos, pelare),
”täckt pelargång”, en i den klassiska
arkitekturen stundom förekommande överbyggnad på
ett tempel med ett mittparti av korta kolonner,
som bära taket.
Hyposulfit, undersvavelsyrlighetens salter, se
Hydrosvavelsyrlighet. Tiosulfat kallas ofta, ehuru
felaktigt, för h.
Hypotax’ (till hypo-* och grek, taxis,
ordning), språkv., underordning av satser, satsfogning;
härtill adj.: h y p o t a k’t i s k. Jfr Paratax.
Hypotaxi’ (till hypo-* och grek, taxis, ordning),
fysiol., benämning på nedsatt el. bristande
förmåga att samordna rörelserna. Jfr Ataxi.
Hypote’k (grek. hypothe’ke, pant), jur., eg. pant,
som ej är i panthavarens besittning utan
behållits av ägaren och brukas av denne. Motsatsen är
handpant, vanligare än h. i fråga om lösören. I
nutida svensk — liksom annan modern — rätt kan
egendom göras till h., allenast under villkor av
inskrivning el. registrering i offentlig myndighets
minnesbok (se Inteckning). Den till h. avsedda
egendomen måste härvid noga individualiseras. I
denna ordning kan enl. svensk rätt dels fast
egendom (även enskild järnväg), dels tomträtt och
vattenfallsrätt, dels fartyg å minst 5 registerton,
dels spannmål, dels jordbruksinventarier göras till h.
Huruledes i vart särskilt fall den säkerhet, h.
innebär för panthavaren, må realiseras, därom gälla
utförliga bestämmelser. Jfr Gemensamt hypotek
och Ägarhypotek. — En annan betydelse har ordet
h., då det begagnas om värdepapper, vilket
lämnats som handpant till säkerhet för
betalningsförpliktelse på gr. av skuldebrev. Enär ett sådant
värdepapper, som kan vara ett annat, med
borgens- el. inteckningssäkerhet försett skuldebrev,
ofta inneslutes i det pappersark, varå det förstn.
— 1087 —
— 1088 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
