- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 13. Hedeby - Högblad /
1133-1134

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hålogaland bispedömme (Tromsö stift) - Hålormar - Hålpenningar - Hålrumsstrålning - Hålsiren - Hålskepp - Hålstämpel, genomslagsstämpel - Hålsöm el. enkel utdragsöm - Hålta - Håltegel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÅLTEGEL

Hålormar. Buskmästare (t.v.) och lansorm.

Hålogaland bispedömme (förr Tromsö
stift) i Norge omfattar Nordland, Troms och
Finnmark fylken samt består av 15 prostier;
114,635 km2, 381,669 inv. (1946). Stiftsstad är
Tromsö. H. avskildes 1803 från Trondheims stift.

Hålormar, Lach’esis, släkte av underfam.
näsgrop-ormar, omfattande ett 40-tal över Ostindien,
Syd-kina samt Nord- och Sydamerika utbredda,
synnerligen giftiga arter, utmärkta av trekantigt,
fjäll-klätt huvud och täml. lång, ofta till griporgan
utbildad stjärt. Fruktade för sin giftighet äro
framför allt buskmästare n, L. muta, som lever
i Sydamerikas tropiska urskogar och når en längd
av 4 m och vars bett kan döda en människa inom
loppet av ett par tim, samt den från Mexico
till Argentina utbredda, i sockerplantagerna
vanliga lansormen, L. lanceola’tus, som blir 2 m
lång och vars bett leder till dödlig utgång i c:a
66 % av fallen. Mindre och spensligare är den 90 cm
långa, gröna, ostindiska trädormen, L.
gra-min’ eus, som nästan uteslutande lever i träd. H.Bn.

Hålpenningar (ty. Hohlpfennige), se Brakteater.

Hålrumsstrålning, fys., den strålning, som
härskar inuti ett helt slutet rum, vars väggar överallt
ha en och samma temp. Då ett dylikt system
befinner sig i jämvikt, emittera väggarna på en viss
tid lika mycket strålningsenergi, som de på
samma tid absorbera. H. kallas då svart
strålning (se Strålning).

Hålsiren, fys., se Akustisk siren.

Hålskepp, nedre delen av ett fartygs inre.

Fig. 1. Snärjd hålsöm (t.v.) och stopphålsöm.

Fig. 2. Stygnen vid enkel
hålsöm.

Hålstämpel, genomslagsstämpel, se
Stämpel.

Hålsöm el. enkel utdragsöm, broderi,
som utföres på bottentygets trådar, sedan
trådarna i ena riktningen dragits ut. Man skiljer på
två arter, stopphålsöm och snärjd h. I den förstn.
trädas tätt liggande stoppstygn fram och tillbaka
över flera grupper av trådar, i den senare sys
kaststygn över en trådgrupp åt gången, och
stolparna förbindas med varandra genom att man
med vissa stygns mellanrum låter tråden gå runt
även den intilliggande, redan kastade stolpen. I
båda arterna bildas mönstret av vid sömmen
lämnade, öppna hål. De täta partierna av
stopphålsöm kunna även
mönstras genom att
man använder garn
av olika färger.
Stopphålsöm
förekommer rikt
utbildad i
allmogebroderier från Skåne och
Dalarne. Den
snärjda h. var särsk. på

modet vid 1800-talets början som dekoration på
lakan och örngott. En enkel, smal h. användes
ofta vid fällning. E.Sg.

Hålta, socken i Inlands Nordre hd i Bohuslän
och församling i Solberga, Jörlanda och Hålta
pastorat i Älvsyssels s. kontrakt av Göteborgs
stift, vid kusten ö. om Marstrand; 29,35 km2, därav
28,97 land; 576 inv. (1949; 20 inv. pr km2). H.
ligger innanför Älgöfjärden och består av delvis
skogklädda bergplatåer, skilda av bördiga
dalgångar. Åkern utgör 25 °/o av landarealen,
skogsmarken 31 °/o. Egendom: Gullbringa.
Stenålders-boplatser och järnåldersgravar finnas på flera
ställen. Kyrkans långhus är från äldre
medeltiden, koret utvidgades på 1720-talet; tornet är
till större del av trä. Gammal dopfunt av sten,
altartavla från 1672. — Namnet, givet efter
kyrkbyn, skrevs 1388 Holta k(yrka).
Grundbeståndsdelen däri är hult, holt, mindre skog, dunge. De
formella förhållandena äro oklara, ev.
föreligger en inbyggarbeteckning. Se Hj. Lindroth,
”Bohusläns härads- och sockennamn” (1918),
sid. 37. P.;Er.

Håltegel, tegel, vanl. av betong el. lättbetong,
genomdraget med en el. oftast flera kanaler.
Syftet med kanalerna är att öka
värmeisolations-förmågan och minska vikten.

— 1133 —

— 1134 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 8 22:23:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-13/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free