Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Håsjö - Håslöv (socken) - Håslöv (samhälle) - Håstad - Håstad, Elis - Håstaholmen - Håtuna - Håtunaholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÅSLÖV
Håsjö kyrka.
till på 1800-talet legat i byn Valla, har
säkerligen tidigare legat i byn Håsjö (Håsjöbyn).
Denna har namn av Lillsjön, förr kallad Håsjön,
emedan den utgör en utvidgning, hå, av
Sing-sjöns avlopp Singsån. Se C. Lindberg i
”Jämten”, 1943, sid. 74 f. P.;Er.
Håslöv, socken i Skytts hd i Malmöhus län och
församling i Håslövs, Bodarps, V. Tommarps och
Skegrie pastorat i Skytts kontrakt av Lunds stift,
n.v. om Trelleborg; 11,19 km2, därav 11,17 land;
374 inv. (1949; 33 inv. pr km2). H. tillhör den
skoglösa, bördiga slätten, med åkern utgörande
93% av landarealen. Egendomar: Akerslätt och
Marklunda. Kyrkan av gul tegel i ”nygotik”
byggdes 1880; dopfunt från 1600-talet i rikt
snidad ek. — Namnet, övertaget från kyrkbyn, skrevs
1409 in Hasløf; tvivelaktigt är belägget de hygslef
från 1315 (avskrift). Den förstn. skrivningen
visar på en förled Häs, som torde vara gen. av
ett mansnamn Hä(r), eg. en biform till adj. hög;
senare leden är lev, löv, arvegods (se A. Falkman,
”Ortnamnen i Skåne”, 1877, sid. 137). P.;Er.
Håslöv, samhälle i Gustav Adolfs* sn i Skåne.
Håstad, socken i Torna hd i Malmöhus län och
församling i Vallkärra, Stångby, V. Hoby och
Håstads pastorat i Torna kontrakt av Lunds
stift, vid Kävlingeån n.n.ö. om Lund; 6,54 km2,
därav 6,42 land; 454 inv. (1949; 71 inv. pr km2).
H. är skoglös, bördig slätt med åkern utgörande
92% av landarealen. Egendomar: Håstads
boställe (Statens), Håstadsgården, Gottorp och
Nybo. I en av de gamla kvarnarna vid Kävlingeån,
H å s ta d m ö 1 1 a, har Svenska lax- och
lax-öringfören. laboratorium, akvarium,
kläcknings-anstalt m.m. Kyrkan från 1200-talets mitt
om-bygddes 1861 efter ritningar av C. G. Brunius och
försågs med kraftiga korsarmar. Bland bevarade
gamla inventarier märkas skulpturer till ett
altarskåp från 1500-talets början. — Namnet, givet efter
kyrkbyn, skrevs 1085 Jn hastathum (avskrift o.
1123). Förleden är sannol. gen. av ett mansnamn
Hå(r), eg. en biform till adj. hög, el. samma ord i
adjektiviskt bruk; efterleden är urspr. plur. stadhir,
ställe, gård, till stadh, plats (jfr A. Falkman,
"Ortnamnen i Skåne”, 1877, sid. 137). P.;Er.
Håstad, Elis Wilhelm, statsvetenskapsman,
publicist, politiker (f. 18/i 1900), fil. dr och doc.
vid Uppsala univ. 1936, prof, i statskunskap vid
Stockholms högsk. 1948. H. har i skilda
ställningar bedrivit en livlig publicistisk verksamhet,
var medarbetare i tidn. ”Uppsala” 1918—23,
riks-dagskorrespondent till landsortspressen 1928—37,
redigerade ”Svensk tidskr.” 1935—48 och ”Från
departement och nämnder” 1940—42. Sedan 1941
är H. led. av A.k. och tillhör
Konstitutionsutskottet sedan 1948; var 1943—47 sekr. i
högerns riksdagsgrupp. I riksdagen har han gjort
uppmärksammade insatser, särsk. i
författ-ningsfrågor, sociala och kulturella frågor och
under senaste år genom sin energiska
vakthållning kring asylrättens principer. 1945—47 var
han ordf, i Stockholmshögerns förbund. Bland
de många kommittéer H. tillhört kunna
nämnas sociala försvarsberedskapskommittén 1939—
41,
krigsfamiljebidrags-kommittén 1941, 1941
års
familjebeskatt-ningskommitté, 1945
års
civilförsvarsutred-ning och 1947 års
riks-dagsutredning. H.
publicerade 1942 ”Vad
Sverige har gjort för
sina inkallade” och har
redigerat flera av
högerns valhandböcker.
Inom hans
vetenskapliga produktion
dominerar ”Regeringssättet i den schweiziska
demokratien” (dr-avh., 1936). Dessutom märkas
”Det moderna partiväsendets organisation” (1938)
och ”Partierna i regering och riksdag” (s.å.),
som båda avse enbart svenska förhållanden. Även
bör nämnas ”Redogörelse för arbetsformerna i
främmande länders parlament” (i SOU, 1947:80),
som redigerats av H. och författats dels av
honom själv, dels av hans lärjungar. F.Lth;J.B.
Håstaholmen, sågverk och snickerifabrik i
Hudiksvall, äges av ab. Iggesunds bruk.
Håtuna, socken i Håbo hd i Uppland, Uppsala
län, och församling i Håtuna och Håbo-Tibble
pastorat i Håbo kontrakt av Uppsala ärkestift,
v. om Sigtuna; 46,37 km2, därav 46,31 land; 652
inv. (1949; 14 inv. pr km2). H. ligger mellan
Sigtuna-, Sko- och Ullevifjärdarna av Mälaren. Vid
den sistn. är terrängen mera höglänt och skogig,
i övrigt mest odlad slättbygd. Åkern utgör 35%
av landarealen, skogsmarken 55%. Nästan hela
socknen utgöres av större egendomar, ss.
Nyborg*, Aske*, Håtunaholm*, Signildsberg,
Kvarn-nibble, Markeby och Norränge. Järnåldersgravar
finnas flerstädes (högar, kummel, stensättningar),
sju runstenar äro kända. Den tornlösa kyrkan
av gråsten byggdes under förra delen av
1200-talet och utökades åt ö. vid mitten av 1300-talet.
— Namnet skrevs 1292 de hatunum. Förleden
utgöres sannol. av hå, liten vik el. sjö av
långsträckt form; senare leden är plur. av tun,
inhägnad, befäst plats, borg (se J. Sahlgren i
”Up-sala nya tidn.”, jul-nr 1929, sid. 4). P.;Er.
Håtunaholm, gods i Håtuna sn i Uppland,
6 km v. om Sigtuna invid segelleden till Uppsala,
— 1155 —
— 1156 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
