Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häck - Häcka - Häckbåt - Häckeberga - Häckfåglar - Häckla - Häcklefjäll - Häckling - Häcklöpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄCKA
Häcklöpning.
mot blåst motståndskraftiga träd (bok, avenbok,
oxel, gran), finbladiga, mörkgröna, länge el. helst
ständigt gröna buskar (liguster, lavendel, buxbom).
Väl skött kan h. hållas i oklanderlig form under
loo—200 år. C.G.D.
Häcka, 200I., se Häcktid.
Häckbåt, båt, försedd med häck*.
Häckeberga, gods i Genarps sn i Skåne, 20 km
s.ö. om Lund, omfattar med underlydande 5,095
ha, därav 2,497 åker, med ett taxeringsvärde (med
träindustri) av 4,637,300 kr. Uppfödning av
varmblodiga hästar. Slottet av tegel i två—tre våningar
är uppfört 1873—75 i fransk senrenässans, efter
ritningar av H. Zettervall. Det har ett vackert läge på
en holme i Häckebergasjön. Holger Ulfstand
uppförde 1530 en borg med torn och ringmur, vilken
brändes av danskarna 1678. Det nya slottet från
1720-talet revs för att ge plats åt det nuv.
Godset är känt sedan 1300-talet, tillhörde 1528—1652
ätten Ulfstand och 1726—1821 Silfverskiöld.
Nuv. ägare är R. Tham. — Namnet skrevs 1372 de
Hikkeberg. Efterleden är föranledd av traktens
småkuperade terräng. Förleden är av oviss
ety-mologi; trol. föreligger däri ett mansnamn av
kort-namnstyp. P.;Er.
Häckfåglar, arter, vilka, till skillnad från
flyttfåglar el. tillfälligt i ett land observerade fåglar,
fortplanta sig inom landet.
Häckla, fiskredskap, bestående av en fin lina,
på vars nedre del 25—30 krokar äro fästade, dels
direkt på linan, dels medelst tafsar. I nedre
ändan av linan finns ett sänke. H. sänkes ned genom
ett sillstim och dragés sedan hastigt upp som en
pilk. H., som under senaste sillperiod i Bohuslän
(o. 1890-talet) på vissa platser begagnades för fångst
av sill, har nu, med lina av sena, vid några
tillfällen kommit till användning inomskärs.
Häcklefjäll, numera som eufemism för helvete,
väl närmast från äldre da. Hækkelfeld, motsv. mlty.
Hekelveldc, urspr. folklig dansk beteckning för den
isländska vulkanen Hekla, vilken liksom sv. Blåkulla
och ty. Blocksberg ansågs som en mötesplats för
trollpackor och vars krater troddes bilda ingången
till helvetet. Även Häkla brukades förr i svenskan i
svordomar. — Möjl. har också det tyska
häxbergs-namnet Hechelberg inverkat. Hekleberg och
Hekle-fjeldet uppträda i Norge som bergnamn. E.H.
Häckling, tekn., se Lin.
Häcklöpning. 1) H. till fots, löpning på bana
no, 200 och 400 m, resp. 120, 220 och 440 yards
över hinder (häckar), uppställda med jämna
mellanrum. För damer är bansträckan 80 m och för
skolungdom 60 och 100 m. Häckarna skola
(sedan 1938) vara av Internat. idrottsförbundets nya
konstruktioner av trä el. stål. Deras vikt skall
vara minst 10 kg, och ståndarna skola vara
fast-satta i framändan (mot målet vända delen) av de
70 cm långa fotplattorna, så att häcken faller
framåt vid ett tryck av 3,6 kg mot mitten av övre
ribbkanten. Ogiltigt är ett lopp, där tävlande icke
håller sin bana el. för ben el. fot bredvid en häck.
Distans [-Häck-höjd-] {+Häck- höjd+} (i m) Avstånd mellan startlinjen och 1:a häcken (i m) Avstånd mellan häckarna (i m) Avstånd mellan sista
häcken och målet (i m)
110 m 1,06 >3>” 9,14 14,02
120 yards 1,0668 I3>’!« 9,144 13,716
200 m 0,762 18,29 l8,29 17,10
220 yards 0,762 l8,28B l8,288 18,288
400 m 0,914 45 35 40
440 yards 0,914 45 35 42,336
80 m 0,762 12 8 12
t 00 m 0,914 13 »25 8,2S 12.50
Riven häck medför numera ej diskvalificering.
Antalet häckar är vid all h. 10 utom vid 80 m h.
för damer, där det är 8.
2) H. till häst, kapplöpning, där hinderna
endast utgöras av häckar (naturliga el. konstgjorda).
— 1159 —
— 1160 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
