Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häcklöpning - Häck-plåt, -spant - Häckteater - Häcktid - Häcktub - Häckvicker - Hädelse - Häfla bruk - Häftigt verkande medel - Häftlåda, Häftning - Häftplåster - Häftrötter - Häftskivor, appressorier - Häftsträck - Häger - Häger, Bror - Hägerlöpare - Hägernäs - Hägersläktet - Hägerstad (socken) - Hägerstad (slott) - Hägersten - Hägerström, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄGERSTRÖM
Distansen är i allm. kortare än vid steeplechase*,
vanl. mellan 2,400 och 3,500 m. O.Kgh.
Häck-plåt, -spant, skeppsb., se Spant.
Häckteater, se Friluftsteater.
Häcktid, den period, under vilken fåglarna
fortplanta sig. De sägas då häcka.
Häcktub, sjökrigsv., torpedtub, uppställd
akter-ut på däck el. inbyggd i akterskeppet på ett fartyg.
Häckvicker, bot., art av vickersläktet*.
Hädelse, hånande, förlöjligande el. föraktfullt
ord el. gärning, som kränker den tillbörliga
vördnaden för gudomen. Enl. primitiv religiös
uppfattning framkallar h. gudens eget ingripande mot
den skyldige, kraftigare ju mera gudomen fattas
som en maktfaktor. H. som religiös synd
förutsätter därför en ganska utvecklad
gudsföreställ-ning. Under inflytande av den uråldriga
solidaritetstanken tros den gudomliga vreden urladda sig
över hela det mänskliga samfund hädaren tillhör,
och staten har därmed anledning att till
gudamakternas blidkande bestraffa h., som så får
egenskapen av ett politiskt brott; hyllande av andra, nya
gudar blir en statsförbrytelse. Jfr Sokrates’ o.a.
tänkares öden. Fariséernas inskridande mot Jesus
torde delvis ha motiverats av denna synpunkt
(Mark. 2:7; 14:64 m.fl.). Det vanliga straffet bland
judar och muhammedaner för h. var stenande (jfr
Stefanus). Ännu i 1734 års svenska lag medförde
h. i regel dödsstraff. I nyare rätt anses h. som
ett brott mot samhället, ägnat att undergräva
vördnaden för den härskande religionen, enl. mera
modern uppfattning som en kränkning av den
enskildes religiösa känslor. För straffbarhet kräves
nu i Sverige, att h. åstadkommit allmän förargelse.
Straffet, böter el. fängelse, torde på gr. av ändrad
uppfattning om lämpligheten av världsligt
ingripande numera ytterst sällan el. aldrig hos oss
till-lämpas. K.
Häfla bruk, se Hävla bruk.
Häftigt verkande medel, farm., vissa gifter och
beredningar, ss. opium, extracDum belladonn’ae och
tinctu’ra hyosc^ami, upptagna i ett bihang till
svenska farmakopén. En internationell
överenskommelse om likartade regler för beredning av
h. och för deras latinska namn undertecknades 20/8
1929 i Bryssel. Även Sverige anslöt sig till denna
överenskommelse med vissa förbehåll.
Häftlåda, Häftning, se Bokbinderi, sp. 421.
Häftplåster, emplas’trum adhaesi’vum, i stänger
utrullat h., består av 17 d. kolofonium, 68 d.
blyplåster och 15 d. pulveriserad violrot. Utbrett
h., tela adhaesVva, är fabriksmässigt tillverkat, på
väv utbrett h., innehållande harts, vax, kautschuk
samt violrot el. stärkelse. — H. användes som
täckande och sammanhållande medel på mindre,
friska sår men har sin största användning för
fasthållande av bandage o.d. På bomulls- el. linnetyg
utbredda plåster benämndes fordom allmänt s
para d r a p. J.H.
Häftrötter, hos vissa epifyter och lianer
förekommande adventivrötter, vilka bildas på den från
ljuset vända delen av skottet. De äro okänsliga för
tyngdkraften och slingra sig kring andra växters
stammar. Se Rotklättrare.
Häftskivor, bot., appressorier, hos en del
klätterväxter, t.ex. Parthenociss’us Vei’tchii,
förekommande ansvällningar av klängets spets i form
av rundade plattor, vilka klibba fast vid murytor,
klippor m.m. och på detta sätt fasthålla växten.
Vissa parasiter förankras vid värdväxterna genom
h., från vilka haustorierna växa in i dessas
vävnader. Hos röd- och brunalger äro h. ombildade
delar av bålen.
Häftsträck, med., se Extension.
Häger, se Hägrar.
Häger, Bror Olof, ingenjör (f. 19/i2 1907),
examinerades från Tekniska högsk. 1933 och var
1934—46 anställd vid Bolidens gruv-ab. med
huvudsaklig uppgift att utarbeta metoder för
arse-nikimpregnering av trä; denna uppgift lyckades
H. lösa på ett tekniskt och ekonomiskt
framgångsrikt sätt. Sedan 1946 är H. verkst. dir. i ab.
Förenade träimpregneringsanläggningar.
Hägerlöpare, Droma’didae, fam. av ordn.
mås-och vadarfåglar, omfattar blott 1 släkte och 1
art, häger- el. havslöparen, Drömas
ar-de’ola. Denna har en längd av 26 mm och liknar
tjockfoten. Näbben är av samma längd som
huvudet, kraftig och sammantryckt från sidorna,
benen höga och starka, försedda med 4 tår. Mittåns
klo är tandad. H. är vitgrå med svart rygg och
svarta vingpennor. Den lever längs kusterna och
på öarna i Indiska oceanen och uppehåller sig på
korallklippor el. sandstränder. H. löper bra och
söker sin föda vadande ett stycke ut i vattnet;
den kan även simma. Födan utgöres av olika
lägre vattendjur, dock huvudsaki. rätt stora
kräftdjur. I gångar av bortåt 50 cm längd, som förut
delvis utborrats av krabbor, lägges det enda, vita
ägget, som väger o. Vi av fågelns egen vikt.
Ungen är i början hjälplös och stannar en tid i
boet, som den lämnar först som halvvuxen. Den
utfodras med krabbkött. H.
Hägernäs, vid n.v. delen av St. Värtan, c:a 5 km
n. om Djursholm, blev enl. 1928 års riksdagsbeslut
förläggningsplats för Roslagens flygflottilj (F 2),
sedan 1949 Roslagens flygkår.
Hägersläktet, se Gråhägrar.
Hägerstad, socken i Kinda hd i Östergötland
och församling i Hägerstads och Oppeby pastorat
i Kinds kontrakt av Linköpings stift, närmast ö.
om Åsundens nordligaste vik; 38,82 km2, därav
33,05 land; 418 inv. (1949; 13 inv. pr km2). Mellan
skogiga bergspartier ligga mindre odlingsbygder,
som vidgas norrut; på s. gränsen ligger sjön
Nimmern. Åkern utgör 30 °/o av landarealen,
skogsmarken 56%. Flera järnåldersgravfält
finnas. Nuv. kyrkan i ”nygotik” byggdes 1866; den
gamla kyrkan står öde. — Namnet skrevs 1247
de hæghrastadh, 1261 de parrochia hæghirstadha
(avskrift). Förra leden är trol. gen. av ett
gammalt mansnamn Häger el. Hägre-, senare leden är
plur. stadhir, ställe, gård, till stadh, plats (jfr
L. Moberg i ”Meddelanden från Tjustbygdens
kulturhistoriska förening”, 5, 1947, sid. 35). P.;Er.
Hägerstad, slott i Hannäs* sn i Småland.
Hägersten, stadsdel i Brännkyrka förs, i
Stockholm, vid Mälaren mellan Midsommarkransen och
Mälarhöjden; 12,604 inv. (1946; 8,802 1944).
Huvudsaki. bostadsområde med enfamiljshus.
Hägerström, Axel Anders Theodor, filosof
(1868—1939), doc. i praktisk filosofi vid Uppsala
univ. 1893, prof. 1911, jur. hedersdr 1917. H:s
banbrytande tänkesätt har utövat ett djupgående
— 1161 —
— 1162 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
