- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 13. Hedeby - Högblad /
1167-1168

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hägg - Hägg, släkt - Hägg, 1. Axel Herman - Hägg, 2. Jacob (sjömilitär) - Hägg, 3. Jacob (tonsättare) - Hägg, 4. Gustaf - Hägg, 5. Erik - Hägg, 6. Gunnar - Hägg, Johannes - Hägg, Gunder - Häggbladlus, havrebladlus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄGG

spegel, är hård och seg samt lämnar ett förträffligt
virke för finare snickeri- och svarveriarbeten; kolet
begagnas vid kruttillverkning. Fruktköttets saft,
som har kärv, sammandragande, smak, användes till
rödfärgning av vin och likörer samt till
framställning av alkohol. — Jfr Blåhäggsläktet. G.

Hägg, släkt, stammande från Häggeby sn,
Uppland, känd sedan 1500-talets mitt, senare
hu-vudsakl. bosatt på Gotland. H.4) var son till
orgelbyggaren N. P. Pettersson och antog efter
modern namnet H.

1) Axel Herman H., skrev sig senare i
utlandet H a i g, konstnär (1835—1921), studerade
först skeppsbyggeri men ägnade sig sedan åt
arkitektur och har bl.a. utfört restaureringar av
Floda kyrka och Visby domkyrka. H., som från 1856
var bosatt i England, förvärvade som akvarellist
och särsk. som etsare världsrykte genom sina
måleriska och med teknisk bravur utförda
arkitekturbilder med motiv från engelska, franska, spanska,
italienska och svenska katedraler och
medeltidsstäder. H. var Zorns lärare i etsning. — Litt.: E. A.
Armstrong, ”A. H. Haig and his work” (1905) G.V.

2) Jacob H., den föreg:s bror, sjömilitär och
konstnär (1839—1931), sekundlöjtnant vid Flottan
1863, konteramiral 1899; avsked 1904. H.
tjänstgjorde 1874—84 vid Sjökarteverket, var 1890—95
chef för Sjökrigsskolan samt 1900—04
stationsbe-fälhavare och befälhavande amiral i Karlskrona.
H., som besatt framstående kunskaper inom den
nautiska arkeologien, har nedlagt ett betydande
arbete som föreståndare för Statens
sjökrigshistoriska samlingar samt i tal och skrift verkat för
upprättandet av ett svenskt marin- och
sjöfarts-museum. I likhet med brodern framträdde H. som
utövande konstnär och blev särsk. bekant genom
sina ytterst noggrant och sakkunnigt utförda
målningar och etsningar med motiv från havet och
örlogsmannalivet samt genom samvetsgranna
illustrationer till sjöhistoriska arbeten. H.
lanserade och började 1889 upprätta det militärledsnät,
som sedan utvecklats till ett för flottan
oumbärligt hemligt farledssystem. E.Bz;G.V.

3) Jacob Adolf H., den föreg:s kusin,
tonsättare (1850—1928), var elev vid konservatoriet i
Stockholm (Fr. Berwald och J. van Boom) och
senare av Gade i Köpenhamn och Kiel i Berlin,
komponerade i nationell romantisk stil en
”Nordisk symfoni”, kammarmusik (violoncellsonat
m.m.) och verk för piano (sonater, svit, ballader
och karaktärsstycken). — Litt.: G. Hetsch, ”J. A.
H., ein schwedischer Komponist und sein
Verhält-nis zu N. W. Gade” (1903); S. Kjellström, ”J. A.
H.” (i ”Musikmänniskor”, 1943). S.E.S.

4) Gustaf Wilhelm H. (tillhörde på mödernet
släkten H.), tonsättare och orgelvirtuos (1867—
1925), var från 1893 organist i Klara kyrka i
Stockholm, därjämte 1904—08 lärare i harmoni och från
1908 i orgelspelning vid Musikaliska akad.; prof.
1915. Som lärare utövade H. ett djupgående
inflytande på svensk orgelkultur och kyrkomusik
samt riktade sitt instruments litteratur med en
mångfald värdefulla alster i Widors och César
Francks anda. Dessutom märkas piano-,
orkester-och körverk, kammarmusik och sånger. G.M.

5) Erik H., son till H.2), sjömilitär och
författare (f. 8/h 1870), blev officer vid flottan

1892 och
kommendörkapten av 1:a graden
1917. H. har bl.a.
tjänstgjort i
Marinstaben, som
flaggadjutant, som lärare
vid Sjökrigshögsk.
och 1918—19 som
stabschef hos
befälhavande amiralen i
Karlskrona. Som
ledare för arbetena med
flottans farledssystem
fullföljde han det av
fadern grundlagda

verket. 1919 blev H. tf. och var 1920—36 ord.
gene-rallotsdirektör. Vid sidan av sin tjänst har H. i tal
och skrift outtröttligt verkat för en bättre förståelse
för flottans betydelse för landet och inom
riksför-svaret. H. var sjömilitär medarbetare i ”Svenska
dagbladet” 1904—23, red. för tidskr. ”Vår flotta”
1905—19, ordf, i Föreningen Sveriges flotta 1934—
38, i Allmänna försvarsföreningen 1934—46 och i
Svenska skärgårdsförbundet 1932—40 samt är
hedersordf. i Svenska kryssarklubben sedan 1924.
Förutom ett stort antal broschyrer i marina och
försvarspolitiska frågor har H. utg. ”Handbok
i praktisk navigation” (1900), ”Flottan och dess
vapen” (1904), ”örlogsflottan” (1910),
”Sjömännens stad” (1915), ”Bland lotsar och fyrmän”
(1930), ”Amiral Jacob Hägg” (1934), ”Under
segel” (1935), ”Under tretungad flagga” (1941),
”örlogsliv” (1943), ”Bilder från Gotland” (1945;
jämte J. Hägg) samt sjöromanerna ”Fregatten
Draken” (1948) och ”Till Västindien” (1949). C-Sn.

6) Gunnar H., den föreg:s son, kemist (f.
14/i2 1903), fil. dr 1929, doc. vid Stockholms
högsk. s.å., prof, i kemi (med
undervisningsskyl-dighet i allmän och oorganisk kemi) vid Uppsala
univ. 1936. H:s skrifter omfatta huvudsaki.
rönt-genografiska undersökningar av fasta kroppars
sammansättning och kristallbyggnad samt
härd-ning av stål. H. blev led av Vetenskapsakad.
1942. Han har utg. läroboken ”Kemisk
reak-tionslära” (1940, 4 uppl. 1948).

Hägg, Johannes, pseud. för förf. C. B.
Mei-jer*.

Hägg, Gunder, idrottsman (f. 31/i2 1918),
förmodligen den hittills bäste
medeldistanslöpa-ren i världen. H. började vid 18 år tävla för
den för sina löpare bekanta Kälarnes IK
(Hå-sjö sn i ö. Jämtland) och befanns äga högst
ovanliga förutsättningar för löpning. Redan 1941
tillhörde han den främsta världseliten på 1,500—
5,000 m och satte sitt första världsrekord (1,500
m på 3,47,6, 1944 förbättrat till 3,43 min). 1941
—45 pressade han undan för undan ned tiderna
på sina specialdistanser (1942 tio världsrekord)
samt visade sig överlägsen även på
inomhus-banorna i USA. 1941 var han en kortare tid
diskvalificerad för överträdelser av
amatörreglerna samt blev 1946 för brott mot dessa definitivt
avstängd från tävling. — H. äger en enastående
funktionell anpassningsförmåga, löper i lätt och
vägvinnande stil samt har en lång och hård
slutspurt. O.Kgh.

Häggbladlus, havrebladlus, Siphona’phis

— 1167 —

— 1168 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 8 22:23:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-13/0678.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free