Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häggbladlus, havrebladlus - Häggdånger - Häggeby - Häggenås - Häggesled - Hägglund, 1. Henrik - Hägglund, 2. Henrik - Hägglund, Johan - Hägglund, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄGGLUND
padi, art av fam. bladlöss. H., till färgen blågrön
till ljusbrun, uppträder på våren i täta kolonier av
ovingade honor på skotten el. undersidan av
hopskrynklade blad, i sht på hägg men även på
apel, rönn m.fl. Efter en tid visa sig bevingade
honor, som i juni lämna träden och begiva sig
till gräsarter, framför allt havre, där flera
ovingade generationer följa varandra. På hösten
framkomma hannar och bevingade honor, som
återvända till häggen, där slutl. vinglösa honor alstras,
som efter befruktning lägga övervintrande ägg.
Samtliga de förut nämnda lössen ha alstrats
par-tenogenetiskt. H. uppträder vissa år i stor mängd
och åstadkommer då svåra skador på havren, där
den kan förekomma massvis på bladen och i
vip-porna. E.Wn.
Häggdånger, socken i Ångermanlands s.
domsagas tingslag, Västernorrlands län, och
församling i Säbrå och Häggdångers pastorat i
dom-prosteriet av Härnösands stift, intill kusten och
gränsen mot Medelpad; 103,40 km2, därav 97,oo
land; 773 inv. (1949; 8 inv. pr km2). H. är
en starkt bruten, sjörik skogs- och bergsbygd,
där åkern utgör 9% av landarealen,
skogsmarken 51 °/o. Fisklägena Barsviken och Malviken
ha tillsammans 27 yrkesfiskare och fångsten ett
totalvärde av 113,983 kr (1945). Av fornminnen
finnas kummel, järnåldersgravhögar och
labyrinter. Kyrkan av sten byggdes 1785 och fick
torn 1848; den restaurerades 1915. Om en
medeltida kyrka erinra en del inventarier. Ett kapell
finns i Barsviken. — Namnet skrevs 1314
Hed-anger (avskrift 1344), 1316 Hægdangiir. Det är
ett ursprungligt viknamn, vars senare led ånger
är besl. med ord med bet. smal, hopklämd o.d.
Förra leden innehåller trol. det gamla namnet på
den å, som leder Häggsjöns vatten ut till viken,
’Hæghdh el. ’Hæghdha, vilket har sammanställts
med dial. hägd, sparsamhet, ”hejd”, alltså ”den
med sans och måtta framflytande”. Se D. Palm i
”Ångermanland—Medelpad” (1937), sid. 64 b P.;Er.
Häggeby, socken i Håbo hd i Uppland,
Uppsala län, och församling i Skoklosters och
Häggeby pastorat i Håbo kontrakt av Uppsala
ärkestift, v.n.v. om Sigtuna; 21,20 km2, därav 21,09
land; 285 inv. (1949; 14 inv. pr km2). H.
omfattar i huvudsak näset mellan Arnöfjärden m.m.
i v. samt Bondkroken i ö. Norrut är terrängen
relativt höglänt och skogig, utmed stranden i v.
framgår Uppsalaåsen. Åkern utgör 43% av
landarealen, skogsmarken 50 °/o. Egendomar: Skadevi,
Rölunda, Värsta och Finstaholm. Flera
järn-åldersgravfält finnas samt ett tiotal runstenar.
Kyrkan av gråsten byggdes i början av
1200-talet; sakristian tillkom o. 1400, vapenhuset o.
1500 och tornhuven vid 1700-talets slut. — Namnet,
som är givet efter kyrkbyn, skrevs 1305 Egby.
Förra leden är trädnamnet ek, senare leden är
by, gård. Framför b har k övergått till g (jfr
Egby och Eggby). Det uddljudande h är betingat
av dialektens vacklande behandling av detta ljud
(”roslags-Ä”). P.;Er.
Häggenås, socken i Jämtlands n. domsaga och
pastorat i Ströms kontrakt av Härnösands stift,
n.ö. om Östersund; 488,10 km2, därav 480,30 land;
2,323 inv. (1949; 5 inv. pr km2). H. omfattar
vid
sträckta skogs- och myrmarker samt på sydsidan
odlade höjder. I n. uppnås 536 m ö.h., på
väst-gränsen flyter Hårkan. Åkern utgör knappt 4 %
av landarealen, skogsmarken 67%. Vid Hårkan
ligga elkraftverk och träsliperi, tillhörande ab.
Högfors träsliperi, bildat 1935 (aktiekapital 150,000
kr, 45 arbetare, årstillverkning 30,000 t
våtberäk-nad trämassa). Dessutom finnas mindre
träindustrier samt en hembygdsgård. Kyrkan av sten
uppfördes 1837 och restaurerades 1922. Den fick
1946 en stor dopaltarrelief av O. Ahlberg. •—
Namnet skrevs 1420 Heggenos, 1530 Hegginaas. Det
är att analysera som ett gammal namn på -vin,
betesmark, med oviss förled, vartill lagts ds. Se
C. Lindberg i ”Jämten” (1943), sid. 100 f. P.;Er.
Häggesled, socken i Kållands hd i
Västergötland, Skaraborgs län, och församling i Järpås,
Uvered och Häggesleds pastorat i Barne
kontrakt av Skara stift, s.v. om Lidköping; 11,95 km2,
därav 11,93 land; 268 inv. (1949; 22 inv. pr km2).
H. är småkuperad slättbygd med skog i n. och
ö. Akern utgör 63 % av landarealen, skogsmarken
26 °/o. Av fornlämningar finnas kummel och
gravfält (Kvarnkullen) samt flera domarringar el.
rester av dylika; på kyrkogården två hela
runstenar. Kyrkan från 1868 ligger på platsen för
en äldre kyrka av sandsten. En skulpterad portal
från denna är inmurad i tornet. På kyrkogården
finns en liljesten o.a. äldre gravvårdar, bl.a. ”Kung
Hägges grav”, en sandstensvård av engelsk typ,
daterad till 1000-talet. — Namnet, som tidigare
tillkom kyrkbyn, skrevs 1363 heggislefh. Förleden
utgöres trol. av ett fsv. mansnamn Hægger, senare
leden är lev, i andra trakter löv, arvegods (se M.
Lundgren, ”Svenska personnamn från medeltiden”,
1892—1934, sid. 115). I.Mg;Er.
Hägglund. 1) Johan Henrik H., präst (1833
—1902), prästexamen i Lund 1859, kyrkoherde
i Caroli församling i Malmö 1875, i V. Karup
1886, teol. dr i Uppsala 1893, tillhörde den
schartauanska riktningen.
2) Henrik Vilhelm H., den föreg:s son, präst
(1873—1945), kyrkoherde i Hjärnarp (Lunds stift)
1915, emeritus 1939; teol. dr i Lund 1925. H.
utgav bl.a. monografier över Schartau (1914 och
till hundraårsminnet 1924, 2 uppl. 1925).
Hägglund, Johan, industriman, se ab.
Hägglund & söner.
Hägglund, Erik Karl Mauritz, kemist (f.
15/b 1887), fil- dr vid Stockholms högsk. 1914,
prof, i Åbo 1920, prof, i cellulosateknik och
träkemi vid Tekniska
högsk. i Stockholm
1930, chef för Svenska
träforskningsinst:s
träkemiska avd. 1944;
led. av
Ingeniörsve-tenskapsakad. 1934,
hedersdr i Heidelberg
1938; innehavare av
stora Ekman-medaljen
och
Mitscherlich-me-daljen. H. har utg. en
mängd arbeten över
cellulosakemi,
träför-sockring samt över
— 1169 —
— 1170 -—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
