Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hägglund, Erik - Hägglund, Arne - Hägglund, Woldemar - ab Hägglund & söner - Hägglöf, Gunnar - Häggmal - Häggman, Jean - Häggqvist, Gösta - Häggqvist, Arne - Häggspinnmal - Häggström, Frans Wilhelm - Häggström, Erik - Häggum - Häggån - Häglinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄGGLUND
sulfitsprit och dess kemiska teknologi, bl.a. ”Die
Sulfitablauge und ihre Verarbeitung auf Alkohol”
(1915, 2 Aufl. 1921), ”Natronzellstoff” (1926) och
”Holzchemie” (1928, 2 Aufl. 1939). [Lj.]EL
Hägglund, Arne, pseud. för förf. Kurt
Kor-fitsen.
Hägglund, W o 1 d e m a r, finsk militär (f.
1893), överstelöjtnant 1918, generalmajor 1936,
generallöjtnant 1942. H. utbildades 1915—17 vid
27 :e preussiska jägarbataljonen och deltog i
inbördeskriget. Han förde under finsk-ryska
vinterkriget 1939—40 befälet över de finska
styrkorna omedelbart n. om Ladoga och tillfogade där
ryssarna flera nederlag. 1941 förde H.
framgångsrikt befälet över 7:e armékåren vid
anfallet mot Petrozavodsk.
ab. Hägglund & söner, Örnsköldsvik, driver
karosserifabrik med mekanisk och elektroteknisk
verkstad, tillverkar busskarosserier, spårvagnar,
rälsbussar, boggier, elsvetsmaskiner, elmotorer,
bastuugnar samt skolflygplan. Antal
industriarbetare o. 1,200, årligt tillverkningsvärde c:a
25 mkr, aktiekapital 1,039,000 kr. Företaget äger
ab. Splitkein, Örnsköldsvik, som tillverkar
lamellskidor. — H. leder sitt ursprung från en
obetydlig rörelse, som Johan Hägglund (f.
1866) 1899 startade vid Gullänget utanför
Örnsköldsvik. Företaget, som till en början bedrev
tillverkning av möbler och byggnadssnickerier,
fick bolagsform 1922. Antalet anställda var då
8 man. Rörelsens expansion, som väsentligen
sammanhänger med att tillverkning av
busskarosserier upptogs, skedde härefter med sådan
snabbhet, att företaget i början av 1930-talet
var landets största i denna bransch. •— Av J.
Hägglunds 8 söner äro 7 verksamma i bolaget,
därav Per Evert Hägglund (f. 1901) som
verkst. dir. sedan 1933. A.Lg.
Hägglöf, Gunnar, ämbetsman, diplomat (f.
15/i2 1904), jur. kand, vid Uppsala univ. 1926,
inträdde s.å. i diplomattjänst, blev byråchef 1936,
utrikesråd 1939, var under största delen av 2:a
världskriget chef för UD:s handelsavd., blev
envoyé i Bryssel och Haag 1944 och i Moskva 1946
samt är sedan 1948 ambassadör i London. H. var
okt.—dec. 1939 konsultativt statsråd under P. A.
Hansson.
Häggmal, art av underordn. parasitsteklar*.
Häggman, Jean, historiker, skolman,
kommunalpolitiker (f. 1/u 1888), fil. dr i Uppsala 1922,
lektor i Härnösand 1924—31, i Hälsingborg sedan
1931. Såväl i Härnösand som i Hälsingborg har
H. varit stadsfullmäktig och intagit
förtroendeposter inom Folkpartiet. Förutom gradualavh.,
”Studier i frihetstidens försvarspolitik” (1922), har
H. författat bl.a. läroböcker i historia samt
medarbetat i ”Bonniers illustrerade världshistoria”,
som han sedan 1926 redigerar.
Häggqvist, Gustaf (Gösta) Per Engelbert,
läkare (f. 18/io 1891), med. dr
(”Epidermisstu-dier”) och doc. i histologi i Lund 1919, prof, i
samma ämne vid Karolinska inst. 1923; hedersdr
vid univ. i Sofia 1939. H. har bl.a. sysslat med
histofysiologiska studier över temperatursinnet i
huden, musklernas och benvävnadens
mikroskopiska byggnad samt nervsystemets finare
strukturer. Han har publicerat ett 80-tal vetenskapliga
arbeten, däribland
”Gewebe und
Syste-me der Muskulatur”
(i ”Handbuch der
mik-roskopischen Anato-mie”, 1931) samt jämte
Ivar Broman utg.
”Lärobok i histologi”
(1928, 2 uppl. 1945).
H. har även utg.
”Människokroppen
sedd genom
mikroskop” (i945) och ”En
människas tillblivelse
och tidigaste
utveck
ling” (1947). H. var inspektor för
Tandläkare-inst. 1929—32. [A.Ch.lA.G.
Häggqvist, Arne Robert, litteraturkritiker (f.
19/ø 1911), fil. lic. 1939, lärare vid Schartaus
han-delsgymnasium sedan 1948, litterär medarbetare
i ”Aftontidn.” sedan 1942. H. har som stilforskare
utgått från Nils Svanberg; han redigerar den av
denne grundade ”Samfundets för stilforskning
skriftserie” sedan 1939. Utom en rad artiklar om
stilistiska, språkvetenskapliga och
litteraturhistoriska ämnen i skilda tidskr. har H. utg. ”Ferlin”
(1942), ”Hj. Bergmanstudier” (1943) och ”Veslen”
(1944). Han har redigerat samlingsvolymen
”Litteraturtolkning” (1949). E.
Häggspinnmal, art av underfam. spinnmalar*.
Häggström, Frans Wilhelm, klassisk
filolog (1827—96), fil. dr i Uppsala 1854 (”De actis
romanorum diurnis”), doc. i latinska språket
1858, prof. 1875—93. Bland H:s skrifter märkes
en mycket använd kommenterad uppl. av Caesars
”De bello gallico” (1858, flera senare uppl.).
Häggström, Erik Johannes, industriman (f.
14/a 1897), efter praktik i USA och studier i
Sverige och utomlands civilingenjör 1919, var 1920
—25 anställd vid olika varv i Sverige och USA,
blev 1925 ritkontorschef vid Eriksbergs mekaniska
verkstad ab., Göteborg, och 1948 bolagets verkst.
dir. Han är led. av styrelsen för Sveriges
varvsindustriförening sedan s.å. H. är en framstående
expert på kylanordningar i fartyg.
Häggum, socken i Valle hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Sjogerstad,
Rå-dene och Häggums pastorat i Billings kontrakt
av Skara stift, på och nedanför Billingen, s.s.v.
om Skövde; 20,71 km2, därav 20,09 land; 320 inv.
(1949; 15 inv. pr km2). H. har kalkberggrund och
välodlade moränslätter, i ö. uppodlade
torvmar-ker. Åkern utgör 41 % av landarealen,
skogsmarken 32 %. H. är rikt på fornlämningar och har
bl.a. järnåldersgravar, rösen och högar, ss.
”Kunga-högen” och Silborör. Kyrkan är från 1864 och
restaurerades 1921. — Namnet, givet efter
kyrkbyn, skrevs 1320 de heggeem. Förra leden är
hägg, senare leden är hem, trakt el. gård. I.Mg;Er.
Häggån, biå till Viskan*.
Häglinge, socken i V. Göinge hd i Kristianstads
län och församling i S. Rörums och Häglinge
pastorat i Frosta kontrakt av Lunds stift, n.ö. om
Höör; 51,33 km2, därav 49,88 land; 717 inv. (1949;
14 inv. pr km2). H. är en småkuperad och
moss-rik skogstrakt; på gränsen i n.ö. ligger Store
mosse (jfr Norra Mellby). Åkern utgör 35 °/o
— 1171 —
— 1172 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
