Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsingland - Ortnamn - Dialekt - Folkkultur - Konsthistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSINGLAND
(plats, där man fällt träd för att svedja).
Namnen Nylandet liksom de på -täkten och
-vre-ten ange (nyligen) odlad jord, medan inhägnade
ägor åsyftas av namn på -gärde, -hagen och
-lyckan. — Till olika åldersskikt höra namn,
som innehålla (frånsett de eljest vanliga orden
berg, ås, sjö o.d.) t.ex. köl, högland o.d. (särsk.
i n.v. H.), ved, skog (Veda, Via), mor, tät
granskog, mo, sandhed, och hed, grusås, särsk.
rullstensås, använd som landsväg. Gamla
vattenvägar markeras vid forsar o.d. av c:a io namn
på -bor(n) (vägstycke, där man bär båten el.
lasten mellan två vatten), särsk. längs Ljusnan
och Voxnan, samt många namn, som innehålla
ed (vägstycke, där man går mellan två vatten),
de flesta enkla Ed(e), dessutom t.ex. Edsbyn.
— Vid Bottenhavet märkas c:a io namn på -ånger
(motsv. no. -anger), trång havsvik o.d., samtliga
från heden tid, bl.a. sockennamnen Enånger,
Njutånger och Harmånger. Om kustnamnen i
övrigt se Gästrikland, sp. 506. — Finska
ortnamn, från 1600-talet, träffas särsk. i v. och
n. H. C.Lg.
Dialekt. H:s dialekter bilda en övergångsgrupp
mellan den centralsvenska dialekttypen, till vilken
gästrikemålen höra, och de utpräglat norrländska
dialekttyperna. Genom H. gå från
Hudiksvalls-trakten el. något s. därom genom trakten av Järvsö
med forts, i vissa fall västerut in i Dalarne ett
knippe viktiga gränslinjer el. gränszoner: presens
bit el. bite i n.: biter i s.; presens gape i n.: gaper
el. gapar i s.; plural obest, form hästa i n.: hästar
i s.; best, form hästan i n.: hästane i s.; flögu el.
flöge, fluga, i n. (I betecknar s.k. tjockt l, ö
betecknar en vokal mellan å och ö): fluga i s., flögo,
flugan, i n.: fluga (med mörkt a) is.; tji, kor, i n.
(Delsbo m.m.): kor i s. — Allmänt bekant är målet
i Delsbo, som ej utan skäl betraktas som särsk.
karakteristiskt för hälsingemålens skaplynne, ehuru
det genom särutveckling antagit en prägel, som
är långt ifrån allmängiltig för hälsingskan. Till
delsboskan ansluta sig närmast grannmålen i n.v.
H., men en viss överensstämmelse med denna
dialektgrupp visar sig även i västligaste delen av
Medelpad och östligaste delen av Härjedalen. —
Anmärkningsvärt är annars, att så många av
hälsingskans karakteristiska drag, även i nordligaste
delen av landskapet, utgöra fortsättningar av
företeelser, som ha motsvarigheter i Uppland och
Bergslagen, ehuru på dessa håll i många fall
framträdande i mindre långt driven utveckling el. i
mindre väl bevarat skick, stundom endast som
sporadiska rester. Sålunda ha de hälsingska
formerna bar, barn, lek, lik, duppa, doppa, sno, snöd,
kal, snål, etc. motsvarigheter i Uppland och
Bergslagen och delvis även i övre Dalarne; den bekanta
övergången av y till i och av ö till e, som nu är
särsk. långt driven i Delsbo-området, har mer el.
mindre nära liknande motsvarigheter i Dalarne;
det nordhälsingska uttalet gwit el. gvit, vit, som
nu har sina närmaste motsvarigheter i delar av
Medelpad och Ångermanland samt Västerdalarne,
är från något äldre tid betygat från bl.a.
Gästrikland. H.Gr.
Folkkultur. Befolkningen har av gammalt utgjorts
av självägande bönder (herrgårdar ha ej funnits),
och om man undantar vissa senare tillkomna
bruks- och industricentra, bär provinsen alltjämt
prägeln av genuin allmogebygd. Den rikt
utvecklade, i flera avseenden egenartade materiella
allmogekulturen tyder på ej blott en djupt rotad
självständighetssträvan hos H:s bondebefolkning
utan även på en icke ringa uppskattning av det
praktfulla och storslagna. Tydligast kommer detta
till synes i de gamla kulturbygderna i Voxnans
och Ljusnans dalgångar samt i Dellen-bäckenet i
H:s n. del, på vilka platser man möter en folklig
byggnadskonst, som i fråga om yppighet och
storslagenhet knappast har sin like i någon annan
svensk provins. Denna byggnadskonsts
blomst-ringstid infaller under 1700-talets senare och
1800-talets förra hälft. Från denna tid stamma sålunda
de stora mangårdsbyggnader om 2 och 3 vån., som
t.ex. möta i Alfta, Bollnäs, Järvsö, Delsbo m.fl.
platser; de ha uppförts med tydlig avsikt ej blott
att tjäna dagligt bruk utan även och framför allt
att vara fullt värdiga lokaler för firandet av livets
stora högtider. Dessa stora byggnader ha i regel
byggts på samma plats som tidigare mindre,
varvid ofta en del av det gamla gårdskomplexet
behållits, dock alltid så, att den nya
huvudbyggnadens fasad kommit att ligga fri och synlig. Till
denna hälsingska storbyggnadskonst hörde också
en rik ornamental utsmyckning (särsk.
framträdande i de praktfullt gjorda förstukvistarna) samt
ett frodigt och i många fall verkligt konstnärligt
dekorationsmåleri. — Det äldre gårdsskick, till
vilket denna långt hunna byggnadskonst
anknyter, finns ännu i vissa trakter ganska väl företrätt
och kännetecknas bl.a. av täml. lågt byggda hus,
lagda så, att de bilda en mer el. mindre sluten
fyrkant, till vilken ekonomibyggnader av olika
slag tätt anslutits. — H:s folktraditioner äro ännu
för litet undersökta, och karakteristiska drag i
dem kunna därför ej ens schematiskt skisseras.
Den iakttagelsen kan emellertid göras, att gammal
tro och sed bättre bevarats i trakterna kring
Dellen än i prov:s s.
del. Särsk. Delsbo
och Bjuråker äro
kända som
konservativa bygder, och
man har i dessa
socknar trognare än
annorstädes
fasthållit vid fäderneärvda
traditioner. D.Sk.
Konsthistoria. H.
tillhör den
uppländska konstkretsen.
Dess äldsta kristna
arkitektur utgöres av
gråstensbyggnader
med kraftiga torn.
Söderala kyrka
ansluter sig med sin
korsformiga plan
och sitt centraltorn
till sigtunakyrkornas
typ. Den kan
knappast ha tillkommit
senare än o.
1100-talets mitt. Till
samma tid hör v. delen
S:t Olof. Trästaty från
Njutångers kyrka.
— 1207 —
— 1208 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
