Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Händel, Georg Friedrich - Händel festivals (Handel festivals) - Händelöp - Händene - Händl, Jakob - Hängande - Hängande trädgårdar - Hängbana - Hängbro - Hängbuk - Hängdal, hängande dal - Hänge - Hängeväxter - Hängfärja - Hängglaciär - Hänghopp - Hängkläde - Hängknä - Hänglager - Hänglås - Hängmatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNGMATTA
icke minst märkliga kvinnoroller, som också inom
oratoriet synas ha fängslat honom särskilt. Störst
är H. på oratoriets område, där han skapat en
rad religiöst-musikaliska dramer av helt abstrakt
karaktär, lösryckta från både teaterns och
kyrkans grund men likafullt monumentala i sitt
uttryck för äkta dramatisk verv och för djupaste
fromhet. Medan alla övriga oratorier av H. stå
på gammaltestamentlig grund, är ”Messias”
skapad utifrån NT:s text och tecknar i veka, ädla
linjer en gripande och känslig bild av Frälsaren.
H:s verk är utg. av Fr. Chrysander 1859—94 i
100 bd och 5 Erg.-bd. — Litt.: F. Chrysander,
”G. F. H.” (3 bd, 1858—67); R. Rolland, ”H.” (1910;
sv. övers. 1919); H. Leichtentritt, ”H.” (1924); J.
Müller-Blattau, ”H.” (1933). E.A.
Händel festivals [fes’tavalz] (H andel
festivals; eng., Händel-festspel) i England höllos
f.g. på 1780-talet, då musikamatörer under
ledning av Joah Bates föranstaltade stora
Händel-konserter i Westminster Abbey och Pantheon
med anledning av 100-årsminnet av tonsättarens
födelse. Dessa första H. höllos 1784, 1785, 1786, 1787
och 1791 samt omfattade ett för den tiden
ovanligt stort uppbåd av musiker och sångare.
Senare återupptogs denna idé att i stor skala
framföra Händel-musik av Sacred Harmonic Society,
som firade 100-årsminnet av Händeis död med
två musikfester 1857 och 1859. Den framgång
dessa hade framkallade beslutet att vart 3æ år
anordna H. Så har också skett 1862—83 och
sedan 1885, dock med långa avbrott under de
båda världskrigen. De medverkandes antal har
ibland uppgått till mer än 4,000. Programmen
vid H. ha varierat något, men den ursprungliga
planen att i:a och 3:e dagen framföra
oratorierna ”Messias”, resp. ”Israel i Egypten” har i stor
utsträckning följts. Sedan 1906 har också ”Judas
Maccabeus” förekommit på programmet. Bland
dirigenterna för H. må nämnas M. A. A. Costa, A.
Manns, F. H. Cowen och Henry Wood. A.D.
Händelöp, fiskläge i Västrums* sn i Småland.
Händene, socken i Skånings hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Skara stads
förs., Händene, Bjärka och Härlunda pastorat i
Domprosteriet av Skara stift, närmast n.v. om
Skara; 23,07 km2, därav 23,01 land; 513 inv. (1949;
22 inv. pr km2). H. är välodlad slättbygd kring
landsvägen Skara—Lidköping, skog finns i v.
Åkern utgör 50 % av landarealen, skogsmarken
38%. Egendomar: Horshaga och Stubbesgården.
Av fornlämningar kan nämnas fynd av 118
brakteater (vid ”Kroken”). Kyrkan av kalksten var
urspr. romansk med torn från 1200-talet. Den
utvidgades på 1600-talet och fick lanternin 1857. Vid
restaureringen 1912 tillbyggdes sakristian. —
Namnet, givet efter kyrkbyn, skrevs 1339 de Hændini
(avskrift). Förleden är kanske ett ånamn ’Hand el.
‘Hända, väl buret av den nuv. s.k. Dofsabäcken;
senare leden är vin(i), betesmark (se V. Jansson,
”De nordiska ortnamnen på -vin”, 1949, sid.
72 f.). I.Mg;Er.
Händl, Jakob, tonsättare, se Gallus, Jacobus.
Hängande, geol., se Lager.
Hängande trädgårdar, ett slags planteringar,
som förekommo i det gamla Babylonien,
anordnade på terrasser, som uppförts högt ovan
mar
kens yta. I vissa fall utgjorde de verkliga
takträdgårdar. För att hålla växtligheten i dessa
planteringar vid liv måste man pumpa upp stora
mängder vatten till byggnadsverkets krön,
varifrån det leddes i rännilar till varje terrass.
Drottning Semiramis’ h. ha omtalats som ett av världens
sju underverk.
Hängbana, järnväg, vars fordon framföras
hängande under skenor, uppburna av
järnkonstruktioner i höjd över gator och vattendrag, varvid den
drivande motorn är anbringad och manövreras på
fordonen. En elektrisk h. med 2 enskenspår enl.
Eugen Langens system utfördes 1898—1901 i
Wuppertal i Ruhrområdet, till större delen längs
och över floden Wupper; banlängd 13,3 km.
Hängbro, se Bro, sp. 1210 och 1214.
Hängbuk, ett svårt exteriörfel hos de större
husdjuren, bestående i en stark nedåtböjning av bukens
undre kontur. Flanken blir vanl. tom, d.v.s.
insjunken i sin övre del, den s.k. hungergropen.
H. är tecken på slapphet i djurets
kroppskonstitution. Jfr Höbuk.
Hängdal, hängande dal, se Dal, sp. 865.
Hänge, bot., se Blomställning, sp. 242.
Hängeväxter, Amenta’ceae, grupp tvåhjärtbladiga
växter, utmärkta genom i hängen ordnade
blommor. Gruppen, som innefattar våra viktigaste
skogbildande lövträd, ss. ek, bok, hassel, björk, al, asp
och vide, indelas i flera fam., ekväxter,
björkväxter, valnötväxter, porsväxter och pilväxter, skilda
genom blommornas och fruktens beskaffenhet.
Hängfärja, en på segelfri höjd byggd bro, i
vilkens konstruktion ingår en hängande, mellan
landfästena åkbar, för trafikanterna avsedd
plattform i gatuplanet. En av de största h. för
transport även av fordon är anordnad över inloppet
till gamla hamnen i Marseille.
Hängglaciär, se Glaciär, sp. 752.
Hänghopp, gymnastiskt hopp med delad el.
samlad sats, varvid endera el. båda händerna för att
underlätta hoppet fatta i ett redskap (bom, lina),
så att kroppen under en del av hoppet kommer i
hängande ställning. H. utföres vanl. över ett
redskap (bom, plint o.d.).
Hängkläde, linnevävnad, hörde i s. Sverige till
den textila beklädnaden av allmogestugornas tak
och väggar vid högtider. H. voro ant. långa,
horisontellt hängda vävnader (se Drätt) el. kortare
och av höjdformat, då de hängdes uppåt det
sluttande taket. — Bild se sp. 1223.
Hängknä, skeppsb., se Knä.
Hänglager, tekn., se Lager.
Hänglås, se Lås.
Hängmatta var okänd i Europa före Amerikas
upptäckt. Det är en indiansk uppfinning och vida
spridd bland låglandsstammarna i det tropiska
Amerika. Arowak-indianernas benämning på h.,
ha-maca, har också upptagits i flera europeiska språk
(spa. hamaca, eng. hammock, fra. hamac). H. är
en praktisk bädd i tropikerna. Den är sval att
sova i och lätt att medföra, den sovande är
skyddad mot kryp och ormar, liksom mot markens
fukt. Trol. är h. som kulturelement yngre än den
ävenledes i Sydamerika använda
plattformsbäd-den. Denna har levat kvar förnämligast i de
trakter, där det är för kallt att sova i h. H. var ej
okänd för de i svalare regioner boende andinska
— 1221 —
— 1222 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
