Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hässja - Hässjö - Hässlebrodd - Hässleby (Hessleby)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄSSLEBY
Norrländsk kornhässja (t.v.) och linhässjor.
Hässja, torkställning för hö och säd. H. äro
dels transportabla, ss. stång-, lin- och
patent-hässjor, vilka placeras på det skördade fältet,
dels fasta (för säd), vilka icke flyttas, utan till
vilka säden transporteras med vagn, t.ex.
Bohusläns bönhässjor samt norrländska korn- el.
stor-hässjor, vilka t.o.m. kunna vara försedda med tak.
Linhässjan, vilken är den mest använda typen i
s. och mell. Sverige, består av ett antal, vanl. 9—11,
med c:a 1 m mellanrum i marken nerspettade
störar, mellan vilka spännas 3 eller 4 lag med
linor el. järntråd för höets upphängning. På
stång-hässjan, vilken är vanligast längre norrut,
uppbä-res höet av stänger, som vila på grövre stolpar.
Användningen av h. är mindre i s. Sverige men
har ökat betydligt under senare år. [Hj.P.jEo.
Hässjö, socken i Medelpads ö. domsaga i
Väs-ternorrlands län och församling i Hässjö och
Tynderö pastorat i Sundsvalls kontrakt av
Härnösands stift, invid Klingerfjärden och
Åvikebuk-ten samt gränsen mot Ångermanland; 164,0 km2,
därav 156,20 land; 3,765 inv. (1949). H. består i
allm. av kuperade skogstrakter (intill 260 m ö.h.),
med huvudbygden vid Klingerfjärden.
Indalsälvens nedersta del bildar gräns i v. Åkern utgör
11% av landarealen, skogsmarken 64%. Vid
Ostkustbanan ligga industrisamhället Söråker*
och stationssamhället Stavreviken (202 inv.
1946), med provinsialläkare. Stora skogsarealer
tillhöra Sunds ab., som bl.a. äger Lögdö bruk,
järnbruk 1685—1875 > ung. samtidigt drevs Åvike
bruk. Järnåldersgravhögar finnas på flera
ställen. Den nuv. kyrkan av sten med
lanterninför-sett torn byggdes 1792—95 och restaurerades 1905.
Träskulpturer från 1200—1520-talen erinra om den
1795 rivna medeltidskyrkan. Predikstol från 1734.
Lögdö kapell av trä uppfördes 1717 och har en S:t
Göranskulptur från o. 1500.— Namnet skrevs 1314
Hæsio, 1316 in hæsium (avskrift 1344). Efterleden
är sjö, förleden är av oviss härledning. P.;Er-
Hässlebrodd, MiVium effu’sum, art av fam. gräs,
den enda av släktets över hela n. tempererade
bältet spridda 6 arter, som förekommer i Sverige.
H. är en flerårig lundväxt, utbredd över hela
landet. Den har upprätt strå, breda, blåaktigt
gröna blad, små, äggformiga småax i stor,
pyramidlik, gles vippa och slutl. nedböjda
vippgrenar. H. är kumarinhaltig och
kallades av äldre förf, a m u r.
Hässleby (H e s s 1 e b y), kommun
i S. Vedbo hd i Småland, Jönköpings
län, och församling (även omfattande
Mariannelunds köping) i Rumskulla
och Hässleby pastorat i Tunaläns och
Sevede kontrakt av Linköpings stift,
v.s.v. om Vimmerby intill gränsen
mot Kalmar län; 94,40 km2, därav
92,27 land; 923 inv. (1949; 10 inv. pr
km2). Hässleby församling
omfattar 94,98 km2 land med 2,525
inv. H. genomflytes av Brusan (till
Emån) och har i allm. starkt bruten
skogsterräng. Åkern utgör 11 °/o av
landarealen, skogsmarken 76%. 1928
utbröts ur H. Mariannelunds köping.
N.v. därom ligger Hässleby
sanatorium (se Konung Oscar II :s
jubile
umsfond). Hembygdsmuseum. Egendomar:
Vallnäs, Mariannelund och Hässleby gård. Hässleby
kronopark omfattar 7,83 km2. Den nuv. kyrkan
från 1859 efterträdde en gammal välvd, tornlös
stenkyrka. — Namnet är givet efter kyrkbyn och
skrevs 1300 de hæsleby. Det innehåller
kollektivbildningen hässle, hasseldunge, till hassel, samt by,
gård (se E. Hellquist, ”De svenska ortnamnen
på -by”, 1918, sid. 8). P.;Er.
[-Hässlebrodd.-]
{+Hässle-
brodd.+}
— 1261 —
— 1262 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
