Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästavel - Hästavelsfonden - Hästbana - Hästberg - Hästbo - Hästbredderna - Hästbårgrupp - Hästböna - Hästdepå - Hästdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄSTAVELSFONDEN
fullblod. — Se Hästuppfödning. — Ledningen av
h. omhänderhaves av Stuteriöverstyrelsen. De
olika avelsriktningarnas intressen representeras av
enskilda, delvis statsunderstödda föreningar, ss.
Svenska fullblodsföreningen (grundad 1915),
Avels-föreningen för svenska varmblodiga hästen
(grundad 1928), Avelsföreningen för Svenska
ardenner-hästen (grundad 1923) och Föreningen Belgiska
hästen (grundad 1912) samt Föreningen
Nordsvenska hästen (grundad 1924). Dessutom finnas
ett flertal mera lokalbetonade sammanslutningar
i syfte att understödja och befordra resp, orters
hippologiska intressen. Jfr Hingstförening och
Hingstdepå. — Litt.: W. Hallander, ”Den
nordsvenska h. och dess framtid i Dalarne” (1901);
C. G. Wrangel, ”Handbok för hästvänner” (2 uppl.
1911—13); C. Beck-Friis, ”Den svenska
ardenner-hästen” (1925); A. Lindström, ”Kort handledning
i h. och hästuppfödning” (1934); H. Stjernswärd,
G. Liedberg, E. Cassel m.fl., ”Hästen. Praktisk
handbok i h. och hästuppfödning” (4 uppl. 1945);
”Svensk stuteribok för fullblod”, utg. av Svenska
fullblodsavelsföreningen (1911 ff.). V-Mr.
Hästavelsfonden, se Statens hästavelsfond.
Hästbana, järnväg med häst som dragkraft. De
första järnvägarna i Sverige utfördes för hästdrift,
t.ex. Fryksta—Klarälvens järnväg, byggd 1849,
och Kristinehamn—Sjöändans järnväg, byggd
1849—50. Numera finnas inga h. i Sverige.
Hästberg, samhälle i Stora Tuna* kommun i
Dalarne.
Hästbo, samhälle i Torsåkers* sn i Gästrikland.
Hästbredderna, se Hästlatituderna.
Hästbårgrupp, krigsv., se Bårlag.
Hästböna, bot., en form av bondböna, se
Vicker-släktet.
Hästdepå, krigsv., anstalt, vid vilken finnas
hästar, avsedda att i fält ersätta förlusten av
hästar vid förbanden.
Hästdjur, fam. E^uidae bland de uddatåiga
hovdjuren, omfattar högbenta, snabba, i flock levande
stäppformer med korthårig fäll, som på halsen
bildar en upprättstående man, och lång, helt el.
blott i sin yttersta del med långa hår klädd svans.
Huvudet har förlängt nosparti, och hjärnan är
liten. Framtänderna äro försedda med ett
emaljveck, och på de stora kindtänderna är emaljen
Utvecklingen av hästdjurens framfot.
1. Eohippus craspedotus. 2. Mesohippus bairdii. 3.
Mio-hippus intermedius. 4. Merychippus primus. 5.
Meryc-hippus spec. 6. Hipparion brachypus. 7. Pliohippus
lei-dyanus. 8. Equus.
Eohippus. Rekonstruktion av Charles R. Knight.
starkt veckad. I extremiteterna äro armbågsben,
resp, vadben utbildade blott i sin övre del, och i
foten endast 3:e tån utbildad (”e n h o v a d e”).
Dess yttersta, åt sidorna utbredda led är beklädd
med en stark, rundad hornbildning, s.k. hov. Av
de övriga helt tillbakabildade tårna finnas endast
rester av 2:a och 4:e tåns mellanfotsben, som i
form av ett par tunna benstavar, stilettbenen,
sitta fästade på baksidan av 3:e tåns starkt
förlängda mellanfotsben. Vid mellanfotsbenens bas
finnes på benens insida en hornbildning,
kastanjen, som sannolikt är en reducerad körtelbildning.
Den i sin nuv. utbredning till Asiens och Afrikas
stäpper inskränkta fam. omfattar ett släkte, Eq’uus,
hästsläktet (hästar*), med undersläktena åsnor*
(As’inus), och sebror* {Hippot’igris). — Få
djurgruppers utvecklingshistoria är så väl känd som h:s.
De ha utvecklats från fam. Phenacodon’tidae bland
Protungulata (se Phenacodus och Tetraclenodon)
och nådde under tertiärtiden sin största
formrikedom. Den första hästlika formen, Eohipp’us,
en rävstor form med fyra tår på framfoten och
tre på bakfoten, uppträdde i Nordamerikas eocen.
Från denna utbildades en mängd former (se fig.),
som tilltogo i storlek, samtidigt med att
tåantalet reducerades. Slutl. uppkom efter en lång
utvecklingsserie ett släkte Neohipp’us, som
mycket överensstämde med släktet Equus. I s.
Amerika, dit en hästform Pliohipp’us under pliocen
invandrat från Nordamerika, utbildade sig andra
hästformer. Samtliga dessa Nya världens hästar dogo
dock ut under istiden. Emellertid hade en form,
Hästens utveckling i Nordamerika.
a Eohippus (undre eocen) och b Orohippus (mellersta
eocen) med 4 tår på fram- och 3 på bakfoten, c
Mesohippus (oligocen), d Merychippus (miocen) och e
PUo-hippus (pliocen) med 3 tår, sidotårna hos den
sistnämnda ofta rudimentära, f Neohippus med endast 1
tå på varje fot dog ut i Nordamerika under istiden.
— 1279 —
— 1280 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
