Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästsport - Hästspringråtta - Häststjärna - Häststyng - Hästsvans - Hästsvansen - Hästuppfödning - Hästuttagning - Hästvakansavgift - Hästvandring - Hästveda - Hästö - Hätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄSTSPRINGRÅTTA
spelen och parforcejakterna. Först under början
av nyare tiden kan man tala om ridkonst i mera
modern bemärkelse. På 1600- och 1700-talen hade
ryttarspelen (karusellen) sin glansperiod, och mot
slutet av 1700-talet fick kapplöpningssporten sin
moderna utformning i England. Travtävlingarna
datera sig från 1800-talet, och först vid början av
1900-talet fördes ridsporten in på de nya, nu
gängse banorna. S.Cr;O.Kgh.
Hästspringråtta, art av fam. springråttor*.
Häststjärna, se Hästharnesk.
Häststyng, art av fam. styngflugor*.
Hästsvans, bot., art av ledgrässläktet*.
Hästsvansen, anat., se Cauda equina.
Hästuppfödning. Ett positivt resultat av h.
förutsätter tillgång till naturliga, torra betesmarker,
gott dricksvatten samt sunda och rymliga stallar
med tillhörande rastgårdar. Avelsmaterialet bör
vara av den ras och typ, som är för orten mest
passande. Vid val av avelsdjur bör man av såväl
hingst som sto kräva så långt tillbaka känd likartad
härstamning som möjligt, minst 4—6 generationer,
då detta är den bästa garantien för de önskvärda
egenskapernas säkra förärvning (se Husdjursavel
och Hästavel). Vidare fordras en så korrekt
exteriör som möjligt, varvid särskild vikt bör läggas
vid bröstdjup, lågbenthet, riktiga benställningar,
kraftiga ledgångar och goda rörelser. Ett fromt
och fogligt temperament är en värdefull egenskap
hos ett avelsdjur och nedärves också. Olika
avels-metoder givas, inavel, renavel och
korsning (se dessa ord och Ärftlighet), av vilka den
förstn. under förutsättning av ett gott
utgångsmaterial snabbast leder till resultat. Ett sto bör
insättas i aveln vid 3 års ålder; dräktighetsperioden
är 340 dygn, och efter en normal fölning inställer
sig brunst på 9:e, stundom på 5:e dygnet, då
konception lättast sker. Fölet bör avvänjas vid 4 mån.
ålder; en mindre dos fosforlevertran efter
avvänj-ningen är att rekommendera som ersättning för
vissa ämnen i modersmjölken, likaså en
arsenikkur mot en ev. maskinfektion. Framför allt under
i:a levnadsåret bör fölet erhålla ett på salter och
äggviteämnen väl tillgodosett foder för
skelett-och organbildningen. Väl avvägd daglig motion
är av största betydelse; likaledes är hovvården
synnerligen viktig. Unghästen köres el. rides in
vid 2% års ålder; den kallblodiga är färdig för
lättare körslor i jordbruk under 3m året, den
varmblodiga under 4:e. V.Mr.
Hästuttagning, milit., i fredstid vidtagna
åtgärder för att underlätta den rekvisition av hästar,
som erfordras för att vid mobilisering täcka
arméns behov. I samband med h. uttagas även
erforderligt antal hästfordon. — Landet är
indelat i hästuttagningsområden. För
varje sådant område finns en häst
besiktningsman (veterinär) med uppgift att besiktiga
hästar och att göra upp förslag till h., vilken
förrättas av Arméförvaltningens intendenturavd.
Inom varje kommun finns en h äs tu 11 a gni n
gs-nämnd, som skall närvara vid besiktningen,
närmast för att tillvarata näringslivets intressen.
Hästägare är skyldig lämna uppgifter på honom
tillhöriga hästar. Endast hästar, som äro mellan
5 och 16 år och som ej äro avelsdjur, uttagas.
Ägare till häst, som uttagits, erhåller uppgift
Hästveda kyrka.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
härom, uttagningsbesked. Vid
mobilisering rekvireras uttagna hästar av de militära
myndigheterna, varvid ersättning utgår enl. gällande
taxor. S.E.B.
Hästvakansavgift, under indelningsverkets
senare tid avgift, som hästhållare vid avsuttet
kav.-reg. erlade som ersättning för befrielse från att
hålla Kronan med häst.
Hästvandring, tekn., se Vandring t).
Hästveda. 1) Socken i ö. Göinge hd i
Kristianstads län och församling i Hästveda och
Farstorps pastorat i ö. Göinge kontrakt av Lunds
stift, n.ö. om Hässleholm; 61,36 km2, därav 58,48
land; 1,968 inv. (1949). H. är en småkuperad trakt
med omväxlande odlingsbygd, skogs- och
mossmark; på ö. gränsen ligger sjön Tydingen, på
den v. Lursjön (resp. 58 och 59 m ö.h.). Åkern
utgör 25 °/o av landarealen, skogsmarken 59 °/o.
Den i H.2) belägna kyrkan av gråsten är en
romansk absidanläggning med brett västtorn från
noo-talets slut; valven slogos på 1400-talet. Då
tornet restaurerades på 1860-talet, gjordes v.
därom en stilvidrig vapenhustillbyggnad. Den rikt
ornerade predikstolen stammar från 1500-talets
slut. Vid en förtjänstfull restaurering av kyrkan
1940 framtogos synnerligen välbevarade
kalkmålningar på valv och väggar, senromanska i
absiden (ung. 1200-talets mitt), med bl.a. den
tronande Kristus, sengotiska (1480-talet) i korvalven.
De senare i förträfflig, realistisk bildframställning
med såväl religiösa som profana motiv tillskrivas
den s.k. Everlövsmästaren. — Namnet, givet efter
kyrkbyn, skrevs 1145 Hestwite (avskrift från 1494).
Det är bildat till häst och ved, fsv. och fda.
vidh(er), skog, och har alltså urspr. betecknat en
skog, där man släppt hästar på bete (se A.
Falkman, ”Ortnamnen i Skåne”, 1877, sid. 94 och
204). P.;Er.
2) Municipalsamhälle (sedan 1887) i H.i), 17
km n.ö. om Hässleholm; 0,57 km2, allt land; 501
inv. (1949). H. är en betydande handelsort och
knutpunkt på S. stambanan för statsbanelinjen
till Kristianstad. Möbelfabriker, tunnbinderier o.a.
träförädling, musteri och torvströfabrik.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet
1,743,700 kr, till kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst 734,260 kr (1947).
Hästö, förort till Karlskrona, inkorporerad 1934.
Hätta. 1) Ett dräktplagg (jfr Chaperon,
Kapu
— 1287 —
— 1288 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>