Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höger (högern) - Höger (heraldik) - Höger, Fritz - Högerhandregeln, generatorregeln - Högern - Högerns centrala kvinnoråd - Högerns kvinnoförbund - Högerns medborgarskola - Högerns riksdagsgrupp - Högerns riksorganisation, Allmänna valmansförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betecknat sig själva som h. Så har sedan 1934
varit fallet med Sveriges h. Se Högerns
riksdagsgrupp, Högerns riksorganisation och Högerns
ungdomsförbund. Jfr Höjre.
B.
Höger, her., se Heraldik, sp. 268.
Höger, Fritz, tysk arkitekt (f. 1877),
utbildades i Hamburg, där han sedan 1905 utövat en
mycket framgångsrik arkitektverksamhet med
kontors- och industribyggnader som specialitet.
H:s arkitektur utmärkes av en sakligt betonad,
monumental förenkling, där de släta murytorna
av tegel endast brytas av jämnt fördelade
fönsteröppningar. H. har i Hamburg bl.a. byggt
kontorshusen Chilehaus (1922 ff.) och Sprinkenhof
(1927—29) och i Berlin bl.a. en kyrka (se bild 20
vid Byggnadskonst och bild 7 vid Hamburg).
S.Re.
Högerhandregeln, fys., generatorregeln,
minnesregel för bestämning av riktningen hos den
elektromotoriska kraft, som induceras i en ledare,
då denna rör sig i ett magnetiskt fält. Bildar
högra handens tumme, pekfinger och långfinger
med varandra räta vinklar med tummen i
rörelsens riktning och pekfingret i fältets riktning, så
anger långfingret riktningen av den inducerade
elektromotoriska kraften.
Högern, se Höger.
Högerns centrala kvinnoråd, centralt organ för
Högerns kvinnoförbund*.
Högerns kvinnoförbund, sedan 1949 namnet på
det svenska högerpartiets kvinnoorganisation. H.
har till uppgift att väcka kvinnorna till politisk
och medborgerlig aktivitet och särsk. verka för
lösning av sådana frågor, som i sht beröra
kvinnornas intressen. H. räknar (1949) o. 42,000 medl.
Det centrala beslutande organet för H. är
Högerns centrala kvinnoråd, vilket tillkom
1920 under namnet Allmänna valmansförbundets
centrala kvinnoorganisation; nuv. namn sedan
1938. Rådet skall upprätthålla förbindelse med
läns- och distriktskvinnoråden. Det består av
högst 4 led. från Stockholm och 1 led. från varje
läns- och valkretsförbund samt högst 5
representanter, vilka oberoende av bostadsort väljas av
riksstämman. Rådet utser ett arbetsutskott av
9 personer. Dess första ordf. var fil. dr Alexandra
Skoglund, som efterträddes av nuv. ordf.,
riksdagsledamoten fil. lic. Ebon Andersson.
J.B.
Högerns medborgarskola, i Gimo slott, Uppland,
är sedan skolan invigdes i maj 1935 centrum för
högerpartiets bildnings- och studieverksamhet. Där
ges i allm. ett 20-tal kurser om året, de flesta av
folkhögskolekaraktär, främst i
samhällsvetenskapliga och allmänt medborgerliga ämnen. Där
hållas vidare politiska diskussionskonferenser,
talarkurser, journalistkonferenser o.s.v. Rektor för H.
är sedan 1949 pol. mag. Birger Werner. Ordf.
i skolans styrelse är f.d. riksombudsman Lennart
Kolmodin.
J.B.
Högerns riksdagsgrupp, riksdagshögern,
riksdagsparti, bildat 1934 genom sammanslagning av
de båda kamrarnas högerpartier, Första
kammarens nationella parti och Lantmanna- och
borgarepartiet i A.k. Anslutna till H. äro samtliga
högerns riksdagsledamöter. Förste ordf. i H. var
Arvid Lindman. Ordf. sedan 1944 är godsägare F.
Domö, som då efterträdde prof. Gösta Bagge, som
varit ordf. sedan 1936. Efter 1948 års val räknar
gruppen 23 mandat i A.k. och 24 mandat i F.k.
I realiteten anses ledarskapet avgjort genom
partistämmans val av ordf. i partiorganisationen,
men formellt har riksdagsgruppen fria händer att
välja, vem den vill. H. väljer vid första
sammanträdet på året ett antal kommittéer, på vilka
samtliga gruppmedlemmar uppdelas. Det har
förutsatts, att Högerns ungdomsförbund alltid
skall vara representerat i förtroenderådet. — H.
har ett särskilt kansli, där ett par tjänstemän
bistå riksdagsgruppen med utredningar.
J.B.
Högerns riksorganisation, 1904—38
Allmänna valmansförbundet, högerpartiets
riksorganisation. Allmänna valmansförbundet, den
svenska högerns första riksorganisation, bildades
1904 på initiativ av riksgäldsfullmäktigen, ordf.
i Svenska arbetsgivareföreningen dr F. Östberg,
som jämte 8 andra riksdagsmän, bl.a. H.
Andersson i Nöbbelöv, Chr. Lundeberg, Carl
Persson i Stallerhult och Hugo Tamm, utfärdade
inbjudan till diskussion om en ny
partiorganisation. Kallelsen hörsammades av minst ett 60-tal
högerriksdagsmän samt ett 10-tal redaktörer,
representerande högerpressen, och ett antal andra
högermän, vilka i okt. 1904 fattade beslut om
förbundets bildande. Som förbundets ändamål
angavs ”att åstadkomma och vidmakthålla en
nära sammanslutning och enig samverkan
mellan svenska män och kvinnor ur skilda
samhällsklasser, som på kristlig, nationell och folklig
grund i enlighet med högerns program vilja
främja en sund och livskraftig, från
klassförtryck fri samhällsutveckling”. Detta program
har av H. vid flera tillfällen ytterligare
utvecklats för att klart fastslå högerns åskådning till
skillnad från andra partiers. I det senast antagna
handlingsprogrammet (av 1946) betonas, att
detta kan sammanfattas i orden: ”frihet och
framsteg”. Det understrykes, att den västerländska
kulturuppfattningen måste vila på kristen
grundval. Partiet fastslår, att en utveckling bör
främjas, som med bevarande av den enskildes frihet
leder till välstånd och trygghet. Högern vänder
sig mot socialisering och centraldirigering och
ser i enskilt initiativ och enskild äganderätt
grundvalen för en sund samhällspolitik, som gör
allt flera delaktiga i ägandet. Högern ser i en
effektiv socialpolitik, som bygger på principen
om hjälp till självhjälp, ett uttryck för
samhällssolidaritet och en nödvändig tillbyggnad till ett
fritt näringsliv. Organisationernas betydelse
understrykes. Den fria tävlan får icke förhindras
genom monopol och kartellbildningar,
företagsamhet och sparande få icke hämmas genom
tunga skatter. En penningvärdeförsämring måste
hindras. Nödvändigheten att uppmuntra hantverk
och småindustri betonas, och vikten av ett
självständigt och bärkraftigt jordbruk och av en
utjämning mellan stad och land understrykes.
Andra programpunkter beröra ett starkt försvar
och en utrikespolitik, som strävar att säkerställa
rikets oberoende. Oförytterliga frihetsvärden och
folklig självstyrelse måste värnas.
Enl. stadgarna för H. är ledningen anförtrodd
åt en riksstämma, ett representantskap, en
överstyrelse och ett arbetsutskott. Riksstämman, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
