Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högerns riksorganisation, Allmänna valmansförbundet - Högerns ungdomsförbund, Ungsvenskarna - Högertrafik - Högerud - Högervridande - Höger-vänster-blindhet - Högestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanträder de år, under vilka allmänna val
hållas (i regel vart annat jämnt år), är
rekryterad av ombud för valkretsförbunden. Det s.k.
representantskapet sammankommer de år, då
riksstämma ej hålles, och utgöres av 1 à 2
representanter för valkretsförbunden.
Överstyrelsen utses av stämman och skall (sedan 1919)
till minst 1/3 bestå av kvinnor. Arbetsutskottet
väljes av och inom överstyrelsen, som jämväl
anställer ord. tjänstemän. Lokalavd. äro
sammanslutna till större enheter, omfattande en el.
flera riksdagsvalkretsar. Varje man el. kvinna,
som fyllt 18 år, äger vinna inträde i H.
F. Östberg efterträddes 1912 som ordf. av
konteramiral Arvid Lindman, som kvarstod till 1935,
med undantag av en kort tid 1917, då han var
utrikesminister och Hans Andersson i Skivarp
fungerade som ordf. Lindman efterträddes av
prof. Gösta Bagge, som var ordf. till 1944, då
godsägare F. Domö blev ordf. I
partiorganisationens tjänst ha varit anställda män som G.
Gustafsson, J. Folcker, A. Jäderin, B.
Pettersson, L. Kolmodin, J. Hjalmarson, numera partiets
förste v. ordf. Ombudsman i H. är Nils Hellström.
Partisekr. är fil. kand. Gunnar Svärd. 1920 tillkom
Allmänna valmansförbundets centrala kvinnoråd,
sedermera Högerns kvinnoförbund*. — 1935
inrättades en högerns medborgarskola på Gimo,
som haft en mycket livlig och betydelsefull
verksamhet. H. har ombesörjt utgivandet av en
mängd valhandböcker, broschyrer och skrifter,
bl.a. under flera år ”Politisk årsbok”, och har
sedan 1915 som organ tidskr. ”Medborgaren”
(chefred. Ragnar Ekman), vilken utkommer en
gång i veckan. — Antal medl. i H. är enl.
senaste uppgifter 138,000. — Litt.: A. Jäderin,
”Allmänna valmansförbundet 1904—1914” (1914);
E. N. Söderberg, ”Allmänna valmansförbundet
1904—1929” (1929); A. Wåhlstrand, ”Allmänna
valmansförbundets tillkomst” (1946).
J.B.
Högerns ungdomsförbund,
Ungsvenskarna, en självständig organisation, som, i nära
anslutning till högerpartiets övriga
sammanslutningar, vill arbeta för den nationella
konservatism, som utgör grunden för högerns idéprogram.
H. vill, heter det i stadgarna, antagna 1942,
härigenom främst arbeta för Sveriges frihet och
det svenska folkets framtid, ett fritt och enat
Norden, en kristen livsåskådning, social rättvisa
och ett starkt näringsliv, uppbyggt på enskild
äganderätt och personligt ansvar. H. bildades
1934. Förste ordf. var riksdagsmannen greve T. v.
Seth, som 1941 efterträddes av riksdagsman
Folke Kyling. Nuv. ordf. är prof Gunnar Heckscher.
H:s ändamål är att utåt bedriva ett målmedvetet
upplysnings- och bildningsarbete, utifrån en
fördjupad konservativ livsuppfattning, grundad på
en levande nationell tradition, samt deltaga i
Högerns agitations- och organisationsarbete.
Medlemskap vinnes av envar, som vill arbeta för
dessa syften och fyllt 15 men ej 35 år. H:s
medlemstal utgjorde i jan. 1949 o. 23,000. H:s
högsta beslutande myndighet är
förbundsstämman, som består av ombud, valda av
distriktsstämmorna, av verkställande myndigheter och av
förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen är ansvarig
inför förbundsstämman. H. utger
förbundsorganet ”Ung höger”, som utkommer med ett nr var
14:e dag.
J.B.
Högertrafik, färd- och mötesregel, enl. vilken
fordon m.m. vid möte skola hålla till höger,
medan omkörning skall ske på v. sida. Denna regel
gäller universellt för sjö- och lufttrafik och
tillämpas med avseende på landtrafik i de flesta
länder. De viktigaste undantagen äro Sverige,
Storbritannien, Sydafrikanska unionen, Japan och
Kina. I Tjeckoslovakien, Ungern och Österrike
skedde övergång till h. under 2:a världskrigets
tyska ockupation; Argentina övergick till h. 1944.
I Sverige har h. varit föremål för ett flertal
utredningar och riksdagsmotioner; senast avslogs en
sådan motion 1943 av båda kamrarna, väsentligen
därför, att omläggningskostnaden, då beräknad
till c:a 20 mkr, ansågs alltför betungande. —
Sverige har dock tidigare officiellt haft h., näml. enl.
en av Karl XII 10/2 1718 utfärdad förordning
rörande postryttare och postdiligenser, vilka vid
möte skulle hålla ”halfwa wägen hwardera till
höger”. I den mån detta stadgande vann
efterföljd, upphävdes det i gästgivareordningen av
1734, där det föreskrevs, att resande böra ”til
hwar sin vänstra sida således wika, at de
hinderlöst kunna komma hwarandra förbi”.
A.Lg.
Högerud, socken i Gillbergs hd, Värmlands län,
och församling i Stavnäs, Värmskogs och
Högeruds pastorat i Gillbergs kontrakt av Karlstads
stift, mellan Glavsfjorden och Värmeln, s.ö. om
Arvika; 71,97 km², därav 49,34 land; 522 inv. (1949;
11 inv. pr km²). H. består mest av höglänta
skogstrakter med spridda odlingsbygder i
dalgångarna. Av fornlämningar märkas kummel på
Hungviksön i Glavsfjorden. Den nuv. kyrkan är
från 1867. Av gamla kyrkan från 1646 finnas
sakristian (från 1818) kvar på gamla kyrkogården
samt rester av grundmurar. — Namnet, som
urspr. tillkommit gården Högerud, skrevs 1542
Hudherud. Förra leden är gen. av hud, ovisst i
vilken bet., senare leden är rud, röjning. Formen
på Hög- beror på ombildning. Se ”Ortnamnen i
Värmlands län”, 4 (1922), sid. 15 f. — Litt.: A.
Westlund & F. Eriksson, ”H. i gången och
närvarande tid” (1946).
I.Mg;Er.
Högervridande, se Medsols.
Höger-vänster-blindhet, psykol., benämning på
exceptionell svårighet att skilja mellan vänster
och höger, vilken kan förekomma även hos
högintelligenta vuxna personer.
Högestad. 1) Socken i Herrestads hd i
Malmöhus län och församling i Övraby, Benestads,
Högestads och Baldringe pastorat i Ingelstads
kontrakt av Lunds stift, s.v. om Tomelilla; 13,62 km²,
därav 13,50 land; 265 inv. (1949; 20 inv. pr km²).
Socknen, som i ö. begränsas av Fyleån, är en
småkuperad slättbygd, med åkern utgörande 72%,
skogsmarken 14% av landarealen. Nästan hela
socknen lyder under H.2). Den romanska
absidförsedda kyrkan från 1100-talets slut fick sitt
kraftiga västtorn trol. på 1300-talet och valven
på 1400-talet. En mindre lycklig restaurering
företogs 1898—99. — Namnet, givet efter kyrkbyn,
skrevs 1331 in høkestathe (avskrift 1494). Det
är bildat till gen. av mansnamnet Høk el. *Høkir
samt plur. stadhir, ställe, gård, till stadh, plats
(se A. Falkman, ”Ortnamnen i Skåne”, 1877, sid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
