Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 14. Högbo - Johansen / 9-10 (1929-1955) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högestad - Högfeldt, Isidor - Högfeldt, Robert - Högfjäl - Högfors (Karbennings socken) - Högfors (Ljusnarsbergs kommun) - Högfors (vattenfall i Finland) - Högfors (industriföretag i Finland) - Högfors och Persbo ab. - Högfrekvens - Högfrekvensförstärkning - Högfrekvenstelegrafi - Högfrekvenstransformator - Högfrekvensugn - Högförräderi - Hög hatt - Höghet, Hans, Hennes, E(de)rs - Höghetsrättigheter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

136, och jfr G. Knudsen & M. Kristensen,
”Danmarks gamle Personnavne”, 1:1, 1936—40, sp.
587).

        P.;Er.

Högestad. SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.

2) Gods i H.1), 6 km s.v. om Tomelilla,
omfattar 693 ha, därav 399 åker, med ett
taxeringsvärde av 676,000 kr. Hela fideikommisset med
gårdar i H.1), Ramsåsa, Borrie, Röddinge,
Tolånga och Benestad omfattar 3,164 ha, därav
2,291 åker. Huvudbyggnaden är ett stenhus i två
våningar med trappgavlar, byggt 1635 och
restaurerat 1881. Godset har anor från medeltiden
och tillhörde bl.a. Lunds ärkebiskopsstol, ätterna
Rosencrantz och Due. 1706 köptes H. av riksrådet
greve C. Piper, vars änka 1747 gjorde det till
fideikommiss inom denna ätt. Nuv. innehavare
är greve C. G. E. A. Piper.

        P.;Th.P.

Högfeldt, Johan Fredrik Isidor,
skådespelare, teaterdirektör (1824—74), började sin
teaterbana 1842 hos A. Lindeberg vid Nya teatern, var
sedan anställd vid Hedvig Charlotta Djurströms
sällskap och kvarstod där även sedan detta
övertagits av R. Forssberg. Härifrån övergick H. i
början av 1850-talet till C. G. Hesslers sällskap,
som han tillhörde till 1857, då sällskapet spelade
på den nyinvigda Ladugårdslandsteatern. 1857—
58 engagerad hos E. Stjernström och 1858—59
hos Th. Schwartz vid Ladugårdsteatern var H.
dir. för denna scen 1859—60. Efter att 1860—61
med sitt sällskap ha uppträtt i Finland var H.
1861—63 regissör och artistisk dir. för stående
teatern i Helsingfors och slutl. 1863—74 2:e
regissör vid Dramatiska teatern.

        A.L.

Högfeldt, Robert, skämttecknare och
illustratör (f. 1894), arbetar huvudsakl. i den
burleska stilen. Han har illustrerat barnböcker och
utg. en serie album samt regelbundet medverkat i
dagspressen. Icke minst bekant är han genom sina
vykort.

Högfjäll, geogr., se Fjäll.

Högfors, brukssamhälle i Karbennings sn i n.
Västmanland, vid statsbanelinjen Ängelsberg—
Kärrgruvan(—Krylbo); 259 inv. (1946). Här finns
järnbruk med masugnar, sintringsverk och
gjuteri, tillhörande Högfors och Persbo ab.
(aktiekapital 1 mkr, o. 200 arb.), som tillverkar
tackjärn och gjutgods; bolaget idkar även
jordbruk och skogshantering. Redan på 1300-talet
torde järn ha framställts i H. Bland
bruksägarna under 1600-talet märkas Magnus Brahe,
Jakob De la Gardie och dennes hustru Ebba
Brahe. Under 1700-talet ägdes bruket av släkten
Hebbe, varvid Persbo förvärvades. Aktiebolaget
bildades 1880, först som familjebolag inom släkten
Åkerhjelm. 1917 köptes aktierna av
generalkonsul Axel Ax:son Johnson, och företaget tillhör
nu den s.k. Johnsonkoncernen.

        P.;L.Vr.

Högfors, brukssamhälle i Ljusnarsbergs kommun
i Västmanland, 10 km s. om Grängesberg, vid
industribana från Silverhöjden på linjen Frövi—
Ludvika; 486 inv. (1946). Här finns järnbruk
med gruvor, sintringsverk, masugn samt gjuteri
och mekanisk verkstad, tillhörande Högfors
ab. (aktiekapital 0,4 mkr, o. 100 arb., årligt
produktionsvärde c:a 2,5 mkr), som tillverkar
tackjärn, gjutgods och sinter. Bruket privilegierades
1766, och bolaget bildades 1873.

Högfors, fi. Korkeakoski, vattenfall i Finland
i Kymmeneälvs östligaste utloppsarm, nära
mynningen, höjd 8 m. Högfors kraftverk, ägare
Ahlströmkoncernen, uppfört 1927 och utvidgat 1945,
utnyttjar även Koskenkorva fors. Det har en
fallhöjd av 12 m vid turbinerna, uttagen vattenkraft
genererad i kW 9,400, energimängd 57 mill. kWh
pr år. Kraftverket levererar ström främst för
Karhula bruks industrier.

Högfors, industriföretag i Karkkila köping,
Nylands län, Finland, n.v. om Helsingfors. Bruket
grundades 1820. I H. anlades på 1830-talet ett
puddel- och valsverk, det första i landet, av Josef
Brehmer. Senare tillkommo gjuteri och mekanisk
verkstad. 1894 ombildades företaget till Högfors
bruks ab. 1933 övergick bruket i
Kymmenekoncernens ägo. Antalet arbetare 881 (1946).
Produktionen omfattar numera i huvudsak handels- och
byggnadsgjutgods, ss. spisar, radiatorer och
armatur.

        Mdn.

Högfors och Persbo ab., se Högfors (sp. 9).

Högfrekvens. En växelström, vars periodtal
överskrider 10,000 pr sek, brukar kallas
högfrekvent (se Frekvens). Bestämmande för frekvensen
i en växelströmkrets är däri ingående värden på
kapacitet och självinduktion. Genom att välja dem
små kan frekvensen stegras till mycket höga tal.
Den högsta uppnådda frekvensen torde vara c:a
10¹¹ pr sek, d.v.s. 100 milliarder svängningar pr
sek. Jfr Elektriska svängningar, Elektrisk
uppvärmning och Diatermi.

Högfrekvensförstärkning, se Radioteknik; jfr
Telefon och Telegraf.

Högfrekvenstelegrafi, se Telegraf.

Högfrekvenstransformator, se Radioteknik. Jfr
Teslaströmmar.

Högfrekvensugn, se Elektriska ugnar, sp. 377.

Högförräderi, se Förräderi.

Hög hatt, se Cylinderhatt.

Höghet (motsv. ty. Hoheit, eng. highness, fra.
altesse), Hans, Hennes, E(de)rs H., titel
för personer av furstliga regerande el. f.d.
regerande hus; ofta i förbindelse med kejserlig,
kunglig o.s.v.

Höghetsrättigheter, staten tillkommande
rättigheter, som ha offentligrättslig grund och innehåll.
Jfr Regalrätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>