Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högqvist, 1. Emilie - Högqvist, 2. Jean - Högre allmänt läroverk - Högre artilleriläroverket - Högre flickskola - Högre folkskola - Högre goss- och samskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÖGRE GOSS- OCH SAMSKOLOR
hennes svaga konstitution stod ej länge emot;
arbetets och det mindre exemplariska
levnadssättets ansträngningar bröto i förtid hennes
krafter. Förgäves sökte hon vintern 1842—43 i
Södern bot för det bröstlidande, som efter ett par
sista verksamhetens år ledde till hennes död i
Turin. Bland H:s roller märkas Ofelia i
”Hamlet”, Julia i ”Romeo och Julia”, Orleanska
jungfrun, Maria Stuart, drottning Anna i ”Ett glas
vatten”, Griselda, Victorine, Elisabet i ”Doktor
Wespe”, Richelieu i ”Richelieus första
vapenbragd”, Georgina i ”Kväkaren och dansösen” och
fru de Léry i ”En nyck”. Kring ”den svenska
Aspasia” står ännu en doft av romantik. — Litt.:
L. Lindwall, ”E. H.” (1916); W. Swahn, ”Den
svenska Aspasia” (1924); V. Horn, ”En
fjärilslek” (1942). G.Kg.
2) Johan (Jean) Isak H., den föreg:s bror,
skådespelare (1814—50). Utom vid olika
landsortssällskap var H. 1842—43 anställd vid Nya
(sedermera Mindre) teatern, där hans fantasifulla
och skiftande framställningar väckte löften, som
på gr. av hans oregelbundna liv ej infriades.
Högre allmänt läroverk, se Läroverk.
Högre artilleriläroverket å Marieberg, se
Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Högre flickskola var urspr. beteckning för de
enskilda högre skolor för flickor, som alltifrån
1800-talets början upprättades i Sverige och
småningom utvecklades till 8-klassiga, examensfria
läroanstalter, ibland med ansluten gymnasielinje
(jfr Flickskola). Sedan de flesta av dessa skolor
efter 1928 ombildats till kommunala flickskolor,
avser benämningen h. det fåtal skolor, som
alltjämt kvarstå som enskilda, statsunderstödda
läroanstalter, numera med samma 7-åriga lärogång
som de kommunala flickskolorna och med
bibehållen rätt att utfärda avgångsbetyg med
normalskolekompetens* (Hälsingborgs h., Visby h.,
Västerviks läroanstalt för flickor och Nya
elementarskolan för flickor i Stockholm, den sistn. med
gymnasielinje). I benämningen h. inbegripas även
de gymnasielinjer, som kvarstå som enskilda,
statsunderstödda flickgymnasier, även sedan den
egentliga flickskola, till vilken de äro anslutna,
blivit kommunal. Skolor av detta slag äro
Wallin-Åhlinska gymnasiet, Lyceum för flickor i
Stockholm och Göteborgs gymnasium för flickor
(Sigrid Rudebecks skola). Som h. brukar även
Franska skolan* i Stockholm betecknas. — Jfr Högre
goss- och samskolor. E.Dr.
Högre folkskola, skola, avsedd att bygga direkt
på folkskolan och meddela ”ett högre mått av
allmänt medborgerlig och praktisk bildning”. —
H. tillkommo genom beslut av 1856/58 års riksdag
och voro avsedda att tillgodose
landsbygdsungdomens behov av fortsatt utbildning. Kommunerna
erhöllo stor frihet vid inrättande av h., varför
dessa blevo av ganska skiftande art, oftast 1- el.
2-åriga. 1893 medgavs, att h. fingo inrättas i
städer, som saknade högre allm. läroverk el.
pedagogi. 1909 bortföll även denna inskränkning,
men något större antal h. upprättades icke,
eftersom beslut samtidigt fattades om inrättande av
kommunala mellanskolor. — Den första stadgan
för h. utfärdades 1918, medan nu gällande
bestämmelser äro från 1934 med senare tillägg. Enl.
dessa statuter skall K.m:t lämna sitt tillstånd för
dyl. skolors inrättande och Skolöverstyrelsen
fastställa regi, samt undervisningsplan. Varje skola
skall ha en av kommunen vald styrelse samt en
av Skolöverstyrelsen utsedd inspektor. För
intagning fordras, att lärjunge genomgått
folkskolans 6:e klass. Antalet årsklasser kan variera från
1 till 4. Den äldre typen av h. med 1- el. 2-årig
undervisning börjar bli alltmer sällsynt, och dess
undervisning har i allt större utsträckning
övertagits av folkskolans högre avd., vilken har ung.
liknande organisation och syftning (jfr Folkskola,
sp. 1229). I huvudsak kan man numera skilja
mellan h., avsedd att utvecklas till kommunal
mellanskola, och yrkesbestämd h. Den förra
skoltypen är avsedd att utvecklas till 4-årig
mellanskola och brukar från början inriktas på
real-examen. Den yrkesbestämda h., som infördes
1918, var tidigare relativt vanlig men har efter
1933 i allt större utsträckning börjat
omorganiseras till el. ersättas av praktiska mellanskolor*.
Yrkesbestämda h. äro i allm. försedda med olika
linjer el. inriktade på jordbruks-, handels-, teknisk
el. hushållsteknisk undervisning samt med olika
yrkesbetonade ämnen, ss. stenografi, ritteknik och
hemekonomi. — För lärare i h. gälla i stort sett
samma kompetenskrav och avlöningsförhållanden
som för läroverkslärare. 1948 funnos 60 h. med
o. 3,650 elever. E.Bng.
Högre goss- och samskolor, gemensam
benämning för de enskilda läroanstalter (privatläroverk),
vilka med el. utan realskola meddela
gymnasialundervisning med studentexamen som
mål. Dessa läroanstalter äro ant. samskolor el.
också öppna för enbart pojkar (jfr Högre
flickskola). Flertalet dyl. skolor ha rätt att anställa
studentexamen och äro i stort sett organiserade
på samma sätt som högre allm. läroverk och
tillämpa dessas kursplaner. H. ha emellertid i
allm. startat som försöksanstalter för nya
pedagogiska idéer el. för att på ett el. annat sätt
göra studierna bekvämare för eleverna, t.ex.
genom tidsvinst el. internatanläggningar. — Redan
under 1600- och 1700-talen upprättades
privatskolor av ung. motsv. slag, men de nedlades oftast
efter kort tid. Först sedan Staten 1827 på E.
Tegnérs och C. A. Agardhs initiativ upprättat en
egen provskola, Nya elementarskolan i Stockholm,
började de enskilda läroanstalterna blomstra på
allvar. Sålunda tillkommo under de närmaste
decennierna bl.a. Hillska skolan å
Barnängen* (1830—46), Uppsala lyceum (1830,
sedermera flyttat till Stockholm), Schillerska
skolan i Göteborg (1842—86) samt Lunds
privata elementarskola (grundad 1848,
studentexamensrätt 1869). Dessa skolor buros upp
av rektorers och styrelseledamöters personliga
insatser, men de ekonomiska svårigheterna blevo
i allm. övermäktiga. Därtill kom svårigheten att
anskaffa dugliga lärare, ty dessa fingo icke vid
privatskolorna räkna tjänsteår för lönetur. Att
skolan i Lund lyckades övervinna svårigheterna
berodde icke endast på de styrandes nit (den
grundades av akademiadjunkten J. O. Lindfors) utan
också på att dess betonande av de reala ämnena
vann genklang och att den på kortare tid än
statsläroverken ledde fram till studentexamen.
— 17 —
— 18 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
