Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högre goss- och samskolor - Högre hand, Hinder av - Högre handelsskola - Högre konstindustriella skolan - Högrell, Bengt - Högre lärarinneseminarium - Högre samskolor - Högre skolan - Högreståndskultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÖGRE HAND
Även övriga skolor, som började sin verksamhet
under 1800-talet, hade egna pedagogiska program
el. speciella syften. Fjellstedtska skolan*
i Uppsala (grundad 1862, studentexamensrätt 1881)
avsåg att förbereda univ.-studierna för blivande
präster och missionärer. Beskowska
skolan* i Stockholm (grundad 1867,
studentexamensrätt 1878) hävdade koncentrationsläsningens
och de praktiska övningarnas princip samt
omhuldade språkstudiet. Palmgrenska
samskolan i Stockholm (grundad 1876,
studentexamensrätt 1888) var den första i Sverige, som
genomförde samundervisning av pojkar och
flickor på alla skolstadier. Uppsala enskilda
läroverk och privatgymnasium
(grundat 1892, studentexamensrätt 1901) lade
huvudvikten vid allmänbildning och praktiska ämnen.
Sofi Almquists samskola i Stockholm
(1892—1936) hade ung. samma program men lade
också vikt vid individualisering av undervisningen
samt elevernas sedliga fostran. Whitlockska
samskolan (vid grundandet 1893 benämnd
Stockholms nya samskola; studentexamensrätt
1903) baserade sig på liknande principer som sina
föregångare men hade som särdrag betonandet
av elevernas självverksamhet. Lundsbergs
skola (grundad 1896, studentexamensrätt 1908)
och Solbacka läroverk, Stjärnhov
(grundat 1900, studentexamensrätt 1933), äro
internatskolor för pojkar med därefter lämpade
pedagogiska metoder, bl.a. med betonande av fysisk
fostran och självstyrelse (Lundsberg). För att
befordra en snabbare studiegång och därvid ge
individuell undervisning upprättades Göteborgs
högre samskola (grundad 1901,
studentexamensrätt 1905) och Stockholms
samgymnasium (grundat 1902, studentexamensrätt 1908).
Skolor med särskild avsikt att individualisera
undervisningen och låta uppfostran gälla hela den
växande personligheten äro Sigtunaskolan
(grundad 1924, studentexamensrätt 1930),
Sigtuna humanistiska läroverk (grundat
1925, samskola sedan 1938, studentexamensrätt
1932) samt Viggbyholmsskolan vid
Stockholm (grundad 1928). På vissa håll
uppstodo enskilda gymnasier, vilka sedan övertagits
av Staten och blivit inordnade i högre allm.
läroverk, ss. i Landskrona, Eslöv och Lidingö. Andra
skolor ha övertagits av kommunen, ss.
Djursholms samskola (grundad 1901,
studentexamensrätt 1907) och Saltsjöbadens
samskola (grundad 1895, studentexamensrätt 1919),
medan man på andra håll från början upprättat
kommunala gymnasier*. För sitt särskilda
ändamål och som ett västsvenskt motstycke till
Fjellstedtska skolan inrättades Göteborgs
enskilda gymnasium för blivande
präster* (grundat 1924, studentexamensrätt 1932). —
Mot slutet av 1800-talet förbättrades villkoren för
h. Sålunda beviljades fr.o.m. 1868
studentexamensrätt åt dyl. skolor. 1874 fingo deras lärare
viss rätt till tjänsteårsberäkning, och 1890 gavs
det första blygsamma statsunderstödet. Dessa
förmåner ha dock medfört, att Staten kommit
att öva ett starkt reglerande inflytande över h.
Sålunda fastställer den numera reglementen för
de statsunderstödda skolorna, utser inspektörer
för dessa och bestämmer antalet fast anställda
lärare vid varje skola. Statsbidrag till h. utgår
för budgetåret 1948/49 med 860,000 kr. Helt
hänvisade till finansiering på privat väg äro
fortfarande Göteborgs enskilda gymnasium för blivande
präster, Sigtunaskolan, Solbacka läroverk och
Viggbyholmsskolan, men även dessa skolor stå
under Skolöverstyrelsens inseende. Höstterminen
1948 funnos i h. sammanlagt 6,503 elever, därav
4,120 pojkar och 2,283 flickor. Tillgängliga enbart
för pojkar äro Beskowska skolan, Fjellstedtska
skolan, Göteborgs enskilda gymnasium för blivande
präster, Lundsbergs skola, Sigtunaskolan och
Solbacka läroverk. — Litt.: ”De enskilda läroverkens
förbunds årsb.” (1908—16); Skolkommissionens
betänkanden 1922, 1, ”Grunder för en ny
läroverksorganisation” (1922), 2, ”Historiska översikter och
särskilda utredningar” (s.å.); R. Afzelius & I.
Blomberg, ”Samling av författningar m.m. rörande
statsunderstödda enskilda läroanstalter” (1931). E.Bng.
Högre hand, Hinder av h., jur., se Force
majeure.
Högre handelsskola, se Handelsundervisning,
sp. 974 ff.
Högre konstindustriella skolan, se
Konstfackskolan.
Högrell’, Bengt, botanist och prästman (1832
—1922), kyrkoherde i Angered och Bergum 1866.
Bland H:s botaniska skrifter märkes främst
”Botanikens historia i öfversigt” (1886).
Högre lärarinneseminarium, se
Flickskoleseminarium.
Högre samskolor, se Högre goss- och
sam-skolor.
Högre skolan, se Ridkonst.
Högreståndskultur, den andliga och materiella
kultur, som uppbäres av de högre
samhällsklasserna, d.v.s. adeln, prästerna och borgerskapet. Om
h. kan man tala, då inom ett område en bestämd
klasskillnad utbildat sig. Karakteristiskt för h. är,
att den i mots. till allmogekulturen hastigt
absorberar de från vissa centra utgående
kulturströmningar, som i regel täml. likformigt utbreda sig
över Europa. Detta möjliggöres därigenom, att
nämnda folkskikt i helt annan grad än allmogen
kommer i direkt beröring med främmande
kulturfolk, t.ex. adelsmännen under krigen, prästerna
genom studier vid främmande univ. el.
borgerskapet genom sina handelsförbindelser,
gesällvandringarna o.s.v. Den medeltida h. i Sverige är föga
känd. Under 1500-talet framstod jämte kungahuset
adeln som bärare av h., som då influerades främst
från Tyskland. Följ. årh. präglades därjämte av
en stark nederländsk och en begynnande fransk
påverkan. Det franska inslaget tog under
1700-talet överhanden. Under 1800-talet hade ingen av
Europas stater en så utpräglad hegemoni i nämnda
avseende som tidigare, även om Frankrike inom
vissa områden lyckades behålla sin ledande
ställning. H. kännetecknas framför allt av den konst,
som skapas för de högre stånden på deras
beställning, i första hand bostaden med dess fasta och
lösa inredning. Den inom den svenska
konsthistorien tillämpade kronologien är helt beroende av
ståndskonstens växlingar och är därför användbar
för denna men icke på samma sätt för
folkkonsten. E.An.
— 19 —
— 20 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
