Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högre tekniskt läroverk - Högrev - Högsbo - Högsbo, 1. Sofus - Högsbo, 2. Svend - Högsby - Högseröd - Högsjö - Högsjö (Ångermanland) - Högsjö (samhälle i Södermanland) - Högsjö, Högsjögård (gods i Södermanland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÖGSJÖ
Högre tekniskt läroverk, se Tekniska
läroanstalter.
Högrev, bit, som tages tvärs över ryggradens
nedre del vid styckning av oxe. H. användes till
rostbiff, och av benfri h., entrecôtes*, fås de bästa
biffarna, då köttet här oftast är något
marmorerat, d.v.s. insprängt med fett.
Högsbo, egnahemsområde inom V. Frölunda
förs, i Göteborg.
Högsbro. 1) Sofus Magdalus H., dansk
politiker (1822—1902), cand. theol. 1848, medl. av
Folketinget 1858—64 och från 1866, av riksrådet
1864. H., vilken som student bott i Grundtvigs
hem, ledde 1850—62 folkhögsk. i Rödding. I
Folketinget anslöt han sig till Venstre och stod en
tid nära den då ejderdanska J. A.
Hansen-gruppen. Han förberedde i stillhet den nationella
vänstern bland de grundtvigska bönderna till
förtrytelse för övriga grundtvigianer, som mer
närmade sig de nationalliberala. Inom
lagstiftningsarbetet intresserade han sig särsk. för skol- och
kyrkofrågor. Han följde länge den ejderdanska
linjen med en viss moderation, han var mot
Slesvigs införlivande utan befolkningens samtycke
och för bevarandet av en representation för
Slesvigs särskilda angelägenheter. Han motsatte sig
novemberförfattningen, var under kriget 1864
anhängare av Slesvigs delning, och han ogillade
Londonkonferensens sprängning. Vid
omröstningen om fredsslut 1864 röstade H. nej. Under
för-fattningskampen 1864—66 var han bland dem,
som längst höllo på Junigrundlagens bevarande.
H. grundade 1865 ”Dansk Folketidende”, som han
utgav till 1883. Denna tidn. beredde bl.a. vägen
för Forenede Venstre 1870. Vid Venstres olika
delningar befann sig H. gärna bland de mest
moderata och ivrade för en positiv
förhandlings-politik. 1894 gick han dock emot förlikningen
och anslöt sig till Venstre-reformpartiet, vars
förste ordf, han blev. H. hade ingen
talarbegåvning men ägde stor arbetsförmåga och en
utpräglat praktisk läggning, vilken i förening med
rättskänsla och politiskt väderkorn gav honom
ett betydande inflytande. A.O.
2) Svend H., den föreg:s son, politiker (1855
—1910), tillhörde som grundtvigianskt präglad
vänsterman Folketinget 1895—1909, var
trafikminister 1905—08 och justitieminister 1908—09.
Högsby. 1) Socken i Handbörds hd i Småland,
Kalmar län, och församling i Högsby och
Fågelfors pastorat i Handbörds kontrakt av Växjö
stift, kring Emån s.v. om Oskarshamn; 337,20
km2, därav 314,30 land; 5,386 inv. (1949).
Huvudbygden ligger i Emåns dal; västerut är
terrängen täml. kuperad. På s. gränsen ligger sjön
Allgunnen (85 mö.h.). Åkern utgör 12% av
landarealen, skogsmarken 73%. I socknen ligga
en del av Ruda* municipalsamhälle,
stationssamhällena H.2 och Berga (775 inv. 1946). I
Berga, som är knutpunkt på statsbanan Nässjö
—Oskarshamn för linjen från Kalmar, finnas bl.a.
konfektionsfabrik samt flera möbel- och
snickerifabriker, den största tillhörande ab. Berga
snickerifabrik (aktiekapital 100,000 kr, 50 arb.). Vid
Berga gård finns tegelbruk, tillhörande ab. Berga
tegelbruk (aktiekapital 200,000 kr, årstillverkning
c:a 4 mill. st tegelvaror). En del mindre
träförädlingsföretag finnas f.ö. i socknen. Bland de
många större egendomarna märkas Berga*, Ruda,
Stora Hanåsa, Kolsrum (kommunens), Högsby,
Staby, Högmosshult och Mellby. Stiftelsen för
sjuka järnvägsmän äger Elsabo och
Solhöjden, Staten äger Granhult med kronopark.
Fyra runstenar äro inmurade i kyrkan. Denna,
som delvis är medeltida, blev ombyggd och fick
torn i slutet av 1700-talet; restaurering 1925.
Bland äldre inventarier äro två medeltida
bildskåp, predikstolen, vapensköldar och epitafier. —
Namnet, givet efter kyrkbyn, skrevs 1306 j
høghxby. Förra leden är gen. av subst. hög, antagl.
avseende någon gravhög, senare leden är by, gård (se Hj.
Lindroth i ”S. Kalmar län”, 2, 1926, sid. 11). P.;Er.
2) Stationssamhälle i H.1), vid Emån och
statsbanelinjen Kalmar—Berga; 1,250 inv. (1946). Här
finnas tingshus och häradsskrivarekontor,
lantmanna- och lanthushållsskola, apotek, sjukstuga
och hem för kroniskt sjuka, provinsialläkare och
distriktsveterinär. H. är en betydande handelsort
och har åtskilliga industrier, ss. elkraftverk om
5,200 hk (11 m fallhöjd), tillhörande Finsjö
kraft-ab., möbelfabrik (30 arb.), tegelbruk och
mekanisk verkstad.
Högseröd, socken i Frosta hd i Malmöhus län
och pastorat i Frosta kontrakt av Lunds stift,
s. om Ringsjön; 29,74 km2, därav 29,49 land; 1,450
inv. (1949). H. är slättbygd med åkern utgörande
89% av landarealen, skogsmarken knappt 2%.
Större delen av Löberöds* municipalsamhälle
ligger inom H. Egendomar: Västraby, Bolleröd och
Mossarp. Den romanska absidkyrkan fick sitt
nuv. torn 1857; valven slogos på 1400-talet.
Sandstensdopfunten från 1200-talet har ett reliefprytt
kopparfat från senare hälften av 1600-talet. Det
väl utförda läktarskranket är ett 1700-talsarbete,
altartavlan är målad av H. Österlund. — Namnet,
givet efter kyrkbyn, skrevs 1349 Högzriid
(avskrift). Det är trol. bildat till gen. av
mansnamnet Hök samt ryd, röd, röjning; -e- är en
hjälp-vokal, som inskjutits för att hindra uppkomsten
av den svåruttalbara ljudförbindelsen sr. — Litt.:
G. Björkelund, ”H:s sockens historia” (1947). P.;Er.
Högsjö, socken i Ångermanlands s. domsaga
i Västernorrlands län och församling i Högsjö
och Hemsö pastorat i Ådalens kontrakt av
Härnösands stift, på Ångermanfjärdens v. sida; 224,90
km2, därav 210,90 land; 3,895 inv. (1949). Med
undantag för kustbygden uppfylles H. av
höglänta skogs- och bergstrakter, i v. mer än 400
m ö.h. Till socknen hör den bergiga Åbordsön.
Åkern utgör 6% av landarealen, skogsmarken
72%. I H. ligga industrisamhällena Ramvik* och
Utansjö* samt Gustavsviks* örlogsdepå. Stora
skogsarealer tillhöra trävarubolag. Den nuv.
kyrkan av sten byggdes 1788—89; den medeltida
kyrkan, som då övergavs, blev restaurerad 1904—
08. — Namnet är eg. ett sjönamn, möjl. buret av
den stora föregångaren till Bysjön, Bäcklandssjön
och Hundsjön. Förleden torde vara adj. hög (se D.
Palm i ”Ångermanland—Medelpad”, 1937, sid. 61).
— Litt.: A. Salvén, ”Boken om H.” (1918). P.;Er.
Högsjö, samhälle i Västra Vingåkers* sn i
Södermanland.
Högsjö, Högsjögård, gods i V. Vingåkers
sn i västligaste Södermanland, vid den lilla
Hög
— 21 —
— 22 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
