Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högsjö, Högsjögård (gods i Södermanland) - Högsjöflottan - Högskola - Högslätt - Högsolslampa, kvartslampa - Högspänning - Högsrum - Högsta befälet - Högsta domstolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÖGSJÖFLOTTAN
sjöns västända, omfattar med underlydande i V.
Vingåkers och Lännäs socknar 5,226 ha, därav
780 åker, med ett taxeringsvärde av 2,257,100 kr;
till huvudgården höra 4,572 ha, därav 126 åker.
Ett järnbruk med masugn (sedan 1728) fanns här
1638—1874. Huvudbyggnaden av sten i en
våning är från början av 1730-talet, påbyggd med
frontespis 1863. H. är känt sedan o. 1250 och
har gått i arv inom flera ätter, bl.a. Rålamb 1641
—1782. Sedan 1871 tillhör godset medl. av ätten
v. Mecklenburg. — Namnet skrevs 1415 Högesiö
gård (avskrift från 1500-talet), 1432 i heose och
i hose (ovissa belägg), vid medeltidens slut
høgxgaard, høxgaardh och thil høxse gaardh. Gården
har liksom Högsjön trol. namn efter den hög,
på vilken den förra ligger. Godset har äldst
möjl. hetat enbart Hög, varefter sjö tillagts, ant.
efter Högsjön el. genom ombildning av en form
som høxse gaardh. — Litt.: S. Hedar,
”Högsjögård” (1945)- P.;Er.
Högsjöflottan, se Hochseeflotte.
Högskola, anstalt för högre (vetenskaplig)
undervisning och för vetenskapliga studier. Till
h. höra dels universiteten, dels anstalter av mera
begränsad omfattning (t.ex. Stockholms och
Göteborgs h.) el. speciell inriktning, s.k. fack-h.
(t.ex. Karolinska inst., Tekniska högsk.,
Skogshögsk.), däremot ej folkhögsk.
Högslätt, se Högland.
Högsolslampa, kvartslampa, se Elektrisk
belysning, sp. 386, och Ljusbehandling 1).
Högspänning, fys. Enl. gällande författning
benämnas elektriska anläggningar, vid vilka den
effektiva spänningen mellan en ledare och jord
el. vid icke jordat system mellan två ledare
överstiger 250 V, h.-anläggningar till skillnad
från övriga starkströmsanläggningar, som kallas
lågspänningsanläggningar. Ledningar, ställverk
o.d., som föra h., äro i flera avseenden
riskablare än dylika för lågspänning och äro därför,
särsk. om systemspänningen överstiger 600 V,
underkastade speciella bestämmelser. Sålunda
erfordras bl.a. för de flesta h.-ledningar
koncession. Se Elektriska anläggningar. R.Ln.
Högsrum, socken i Slättbo hd i Kalmar län
och församling i Räpplinge och Högsrums
pastorat i Ölands medelkontrakt av Växjö stift, på
Ölands västkust s. om Borgholm; 38,20 km2,
därav 38,19 land; 673 inv. (1949; 18 inv. pr km2).
H., som innefattar öns högsta parti, 55 m ö.h.,
har åker till 31 °/o av landarealen, skogsmark till
37 %. Mittför Skäggenäs ligger hamnorten Stora
Rör med intill 4,2 m djup hamn och reguljär
fartygsförbindelse med Kalmar o.a. platser vid
Kalmarsund. Sommarbebyggelse. Egendomar:
Ekerum och Mossberga. Fornlämningar, särsk.
järnåldersgravar, äro talrika, med
skeppssättning-ar, ss. den ståtliga ”Noaks ark”, och resta hällar
(bl.a. ”Odens flisor”). På alvaret vid Mossberga
ligger Vipetorps bygdeborg. Kyrkan blev
ombyggd 1822; det medeltida tornet med välvda
kamrar är dock bibehållet. Medeltida krucifix och
Mariabilder. — Namnet skrevs 1283 høsgrume
(avskrift), 1346 høxrum (d:o). I förleden har man
velat se superlativformen högst(er) till adj. hög;
efterleden är rum, röjning (se Hj. Lindroth, ”De
nordiska ortnamnen på -rum”, 1916, sid 40). P.;Er.
Högsta befälet över ett lands försvar i
fredstid föres som regel av statsöverhuvudet, under
vilken ofta lyder en högste befälhavare el.
överbefälhavare för försvaret. I krig tillsättes som
regel överbefälhavare, därest sådan icke finns i
fredstid. I Sverige föres befälet under Konungen
såväl i fred som i krig av överbefälhavaren*.
Högsta domstolen, högsta instansen inom svenska
domstolsväsendet. Den högsta domsrätten i
Sverige utövades åtminstone sedan o. 1300 av
konungen, senare av (konungen och) rådet, från o.
1670 av en avd. inom rådet. Föredragande buro
sedan 1640-talet titeln revisionssekreterare.
Formellt hade konungen, om han var närvarande,
ensam beslutanderätt, men faktiskt följdes
majoritetens mening. 1720 begränsades konungens
befogenhet i rådet till 2 röster jämte utslagsröst. Efter
1772 års revolution bestämdes, att rådets ena avd.,
justitierevisionen, uteslutande skulle handlägga
justitiesaker och bestå av lagkunniga medl. Sedan
Gustav III 1789 störtat rådsaristokratien och
avskaffat riksrådet, måste dettas arbetsuppgifter
anförtros åt andra organ. Rättegångsärendena
uppdrogos s.å. åt en h., medan övriga
regeringsärenden överlätos åt Rikets ärenders allmänna
beredning. Det högadliga elementet i H. inskränktes
starkt, men denna skulle fortfarande bestå av
hälften (6) frälse och hälften (6) ofrälse män, en
bestämmelse, som kvarstod till 1845. Emellertid
tillsattes flertalet led. i H. endast på några år; de
behöllo sina tidigare ämbeten och intogo en av
regeringen beroende ställning. Först 1809 fingo
led. i H. ord. anställning och titeln justitieråd. De
voro 12, inkl, justitiestatsministern, som var ordf,
till 1840. Sedan dess saknade H. särsk. ordf, till 1948.
Som ett minne från äldre tid hade konungen till
1910 rätt att deltaga i H:s beslut, varvid hans röst
räknades som 2. Rättigheten utövades endast 2
gånger (1790, 1889). Vid handläggning av mål
från krigsdomstolarna deltogo till 1948 i H. 2
militärer av generals el. flaggmans grad. — En högsta
domstol för förvaltningstvister tillkom 1909 i
Regeringsrätten*.
Från 1861 arbetar H. på avd., sedan 1948 3
huvudavd., envar med sin ordf., av vilka en tillika
är ordf, för den samfällda H. Antalet led. har
småningom ökats och uppgår sedan 1909 till 24.
För avarbetande av uppkommen anhopning av
mål höjdes antalet 1935—39 tillfälligt till 28. Till
1909 deltog H. i justitiekonseljen och avgav
yttrande i lagstiftningsfrågor, vilket nu uppdragits
åt Lagrådet. H. äger eget kansli, Nedre
justitierevisionen, och målens förberedande samt
föredragning av mål, som prövas på
handlingarna, sker av revisionssekreterare i olika grader.
Av H. avdömas främst alla mål, som genom
besvär, underställning el. revisionsansökan från
hovrätterna dragas till K.m:t i justitierevisionen,
likaså talrika dispensansökningar (se Dispens).
Vidare prövar H. frågor om utlämning av
förbrytare, resnings- och nådeansökningar samt
besvarar enl. RF förfrågningar från domare el.
ämbetsverk om lagens rätta mening. Sammanträdena
höllos till 1949 i ordenssalarna på Stockholms slott
och voro till 1948 icke offentliga. Från 1949
disponerar H. en egen byggnad, f.d. Bondeska palatset
vid Riddarhustorget. H. är domför med 5 led.
när
— 23 —
— 24 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
