Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högsta domstolen - Högsta domstolen i Finland - Högsta förvaltningsdomstolen i Finland - Högsta marina gränsen - Högste befälhavare över kustflottan - Högstedt, Karl Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÖGSTEDT
varande å avd. så ock med 4, där 3 äro om slutet
ense; i dispensmål, d.v.s. behandling av frågor
rörande tillstånd att få fullfölja talan mot
hovrätts beslut, deltaga dock 3, i ”viktigare” mål
7 medl. Vid ifrågasatt avvikelse från förut
tillämpad rättsgrundsats el. lagtolkning behandlas saken
av samtliga led. i H., s.k. plenimål. Samtliga H:s
domar och utslag publiceras sedan 1874 i
sammandrag i ”Nytt juridiskt arkiv”. — Enl. RF skola
justi-tieråden vara ”lagkunniga”, behöriga utöva
domarämbete ”samt i sådana värv ha ådagalagt insikt,
erfarenhet och redlighet”. De utnämnas av
regeringen på H:s hemställan, d.v.s. H. kompletterar i
verkligheten sig själv. Led. av H. kunna endast
åtalas för svåra ämbetsförseelser. Åtalet sker av
JO, MO el. JK inför en särsk. sammansatt
riksrätt*. Riksdagen utser emellertid vart 4:e år en
s.k. opinionsnämnd att avgöra om justitieråden
”gjort sig förtjänta att i sitt kall bibehållas”. —
Litt.: H. Blomberg, ”Om Sveriges h:s statsrättsliga
ställning” (1880); E. Kallenberg, ”Svensk
civilprocessrätt”, 1 (2 uppl. 1923); K. G. Westman,
”Den gustavianska h.” (i ”Hist. tidskr.”, 1924); B.
Wedberg, ”Konungens h.”, 1—2 (1922—40). K.
Högsta domstolen i Finland. Efter
skilsmässan från Sverige 1809 utövades högsta
domsmakten i Finland till 1918 av senatens justitiedep.
Sistn. år indrogs detta dep., och en h. efter svenskt
mönster skapades. Den består av 1 president och
21 justitieråd, fördelade på divisioner, i allm.
domföra med 5 led., och har ung. samma åligganden
som Sveriges h. men fungerar tillika som lagråd,
äger övervaka rättvisans handhavande vid
domstolar och exekutiva myndigheter samt yttra sig
vid utnämning av underdomare. K.
Högsta förvaltningsdomstolen i Finland
motsvarar Regeringsrätten i Sverige och
inrättades 1918. Förut utövades den högsta domsrätten
i administrativa besvärsmål av senatens
ekonomidep. H. har ung. samma ämbetsåligganden som
svenska Regeringsrätten men äger tillika avgiva
utlåtanden i lagfrågor och övervakar lägre
förvaltningsmyndigheters dömande verksamhet. Den
består av 1 president och 13 förvaltningsråd, av
vilka minst hälften måste ha behörighet innehava
domarämbete. K.
Högsta marina gränsen el. vanl. blott ”marina
gränsen” (M. G.) benämnes inom Fennoskandia
den högsta nivå, till vilken havet efter istiden
nått. Uttrycket är något oegentligt, eftersom
inom Östersjöområdet h. utbildats även av andra
vatten än havet; därför användes numera ofta
det mera neutrala begreppet högsta
kustlinjen (H. K.) el. högsta strandlinjen.
— På gr. av den väldiga ismassans tryck
under istiden hade landet pressats ned. Vid
isavsmältningen strävade jordskorpan på gr. av sin
elasticitet att återställa det härav föranledda nya
jämviktsläget genom att höja sig. Då
landisranden lämnade ett område, nådde havet en viss nivå,
h., varifrån det på gr. av landhöjningen mer el.
mindre snabbt drog sig tillbaka. Denna gräns kan
vara utbildad på olika sätt, som vallar el. bälten
av frispolade block, som erosionsterrasser i morän
el. fast berg, som isskruvade block, som floddeltan
el. glacifluviala deltan, över huvud taget som en
gräns mellan svallat och osvallat material. Ovanför
Av postglaciala havet renspolad morän på Ryssberget,
Blekinge, överst lövskogsbeväxt morän, vars nedre
gräns, här c:a 58 m ö.h., anger högsta nivån för
havets verkningar, d.v.s. högsta marina gränsen.
Foto J. Carlsson.
h. finnes den finjordsrika, osvallade moränen,
närmast därunder de ovannämnda fenomenen och
slutl. längst ned från dåv. kust avsättningar av
mo, mjäla och lera. Eftersom h. blott utbildas
närmast isranden och denna efterhand drar sig norrut,
blir h. ej ett på alla platser samtidigt bildat
(synkront) strandmärke. På havskusten utbildas den
av världshavet, inom Östersjöns s. delar av
Baltiska issjön och Yoldiahavet samt i Norrland av
Ancylussjön. Upplyftningen, som är en ganska
lokal företeelse, är att betrakta som isostatisk.
Därför blir också höjningen starkast i de centrala,
av isen mest nedpressade delarna (se kartan, sp.
27), där det högsta värdet 295 m uppmätts n.ö. om
Skuluberget i Ångermanland. Mot nedisningens
periferi sjunker h.-värdet, så att det på gr. av senare
positiva eustatiska rörelser ligger under den nuv.
havsytan i de mest perifera områdena. Och dock
är denna höjning ej den totala höjningen,
eftersom redan före israndens begynnande
tillbaka-ryckning en uttunning av istäcket ägt rum med
åtföljande höjning av jordskorpan. — H. äger stor
natur- och kulturgeografisk betydelse. Ovanför
h. härska moränjordarter, opåverkade av
vågsvall och därför relativt rika på finjord och
växtnäringsämnen men ganska steniga i markytan.
Härtill komma glacifluviala, flacka rullstensfält
med dithörande torra erosionsdalar, alltså i det
hela en region olämplig för odling och med
huvudsakl. skogsbygd. Under denna gräns ned till
den nuv. havsytan utbreda sig däremot i sänkor
och dalgångar leriga och sandiga havsavlagringar,
genomdragna av rullstensåsar och utgörande den
egentliga åkerbruksbygden. På de uppstickande,
ofta karga, skogiga höjdsträckningarna under h.
har vågsvallet under landhöjningstiden bortspolat
lerorna m.m., ursvallat och anrikat moränen på
block samt frisköljt berghällarna. [G.Fn]Mhn.
Högste befälhavare över kustflottan, till
1/7 1931 benämningen på Chefen för kustflottan*.
— Jfr Högsta befälet.
Högstedt, Karl Henrik Mauritz,
ämbetsman (f. 14/1 1872), jur. kand, i Uppsala 1895,
fiskal i Göta hovrätt 1906, hovrättsråd 1910, re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
