Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höjer, 4. Torvald - Höjer, 5. Axel - Höjer, 6. Karl - Höjer, 7. Torvald - Höijer, Leonard - Höijer, Ernst - Höijer, Björn-Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÖIJER
resident och chef för
politiska avd. 1919,
envoyés titel 1921,
envoyé i Oslo från 1923.
H. var doc. i historia
vid Stockholms
högsk. 1907—17, sekr. i
Svenska historiska
föreningen 1905—21, utg.
av ”Hist. tidskr.”
1906—20 samt
utövade ett flitigt historiskt
skriftställarskap. Han
var led. av tull- och
traktatkommittén 1919
—22 och var från 1924 ordf, i Utrikesdep:s
an-tagningskommission. Th.
5) Johan Axel Höjer, den föreg:s kusin,
läkare (f. 12/8 1890), med. lic. 1916, med. dr 1924
(”Studies in scurvy”), barnläkare i Solna 1920—25, doc. i
experimentell patologi i Stockholm 1925, i Lund
1926 samt i hygien i Lund 1927, 1 :e stadsläkare
i Malmö 1930, generaldir. och chef för
Medicinalstyrelsen 1935. — H:s tidigare vetenskapliga
produktion berör förutom några
patologisk-anatomiska studier huvudsakl. vitaminforskning och
barnavård. Sedermera har H. sysslat med
strumaproblemet och därvid noga klarlagt den
endemiska strumans förekomst i Sverige. Under H:s
tid som chef för Medicinalstyrelsen ha
betydelsefulla socialmedicinska reformer genomförts, ss.
mödrakontroll och mödrahjälp, spädbarnskontroll,
folktandvård m.m. H.
var även den
huvudansvarige för ett av
Medicinalstyrelsen 1948
avgivet betänkande
rörande omorganisationen av den öppna
sjukvården i riket. I
betänkandet, som blev
livligt debatterat och
från många håll starkt
kritiserat, föreslogos
bl.a. fri, öppen
sjukvård för alla,
inrättande av
hälsocentraler, införande av
hälsokort för varje medborgare o.s.v. H. har utg.
bl.a. ”Hälsovård och läkarvård i går — i dag —
i morgon” (1949). [Å.Ch.]Å.G.
6) Karl Johan Höjer, den föreg:s bror,
socialpolitiker (f. 24/12 1894). H. började som
art.-officer men övergick snart till statstjänst och
blev efter fil. lic.-examen 1928 aktuarie i
Pensionsstyrelsen. 1936 blev han dir. för Svenska
fattigvårds- och barnavårdsförbundet, vars tidskr.
han redan tidigare redigerat. 1940—45 uppehöll
H. befattningen som generaldir. i Socialstyrelsen
under den ord. innehavarens statsrådstid. Under
denna tid ådrog han sig viss kritik för sin
handläggning av den under krigets tidigare år
svårbemästrade och politiskt ömtåliga
flyktingpolitiken. Efter sin avgång från tjänsten i
Socialstyrelsen fick H. generaldir :s titel och tjänstgör
sedan 1945 som lärare i sociallagstiftning vid
Socialinst. i Stockholm. H. har nedlagt ett
be
tydande arbete på den moderna svenska
socialpolitikens utformning, dels i sina olika
befattningar, dels som led. av 1938 års
socialvårds-kommitté. Bland H:s skrifter, vilka fått stor
betydelse för undervisning och folkupplysning
på socialpolitikens område, märkas ”En svensk
medborgares trygghet mot nöd” (1937, 4 uppl.
1948), ”Samhället och barnen” (1940, 2 uppl.
1946) och ”Den svenska socialpolitiken” (1947,
2 uppl. 1948). A.E.
7) Torvald Alrik Magnus T:son Höjer, son
till H.4), historiker (f. 26/a 1906), fil. dr i Uppsala
1936, doc. i historia där 1935, lektor vid
Djursholms samskola 1945; vårdare av Bernadotteska
familjearkivet sedan 1944, medl. av 1945 års
universitetsberedning, red. för ”Historisk tidskr.”
1949. H. disputerade på avh. ”Carl Johan i den
stora koalitionen mot Napoleon” (1935) och har
utg. en rad andra större och mindre arbeten om
Karl XIV Johan och hans tid, främst ”Carl
Johan och Bourbonerna” (1936), ”Carl XIV Johan.
Den franska tiden” (1939) och ”Carl XIV Johan.
Kronprinstiden” (1943). I ”Folkens historia
genom tiderna” har han behandlat Napoleonstiden
(1939), i ”Sveriges historia genom tiderna” Karl
Johans-tiden (1948). Bland hans övriga arbeten
märkas ”Bismarck, Decazes och den europeiska
krisen 1875” (1940) samt ”England, Ryssland och
den centralasiatiska frågan 1869—85” (1944). St.C.
Höijer, Johan Leonard, organist och
musikskriftställare (1815—84), organist i Katarina kyrka
i Stockholm från 1842, musikkritiker bl.a. i
”Dagligt allehanda” och ”Svensk tidn.” samt i olika
musiktidskrifter. H. var även verksam som
skönlitterär förf, och översättare. Som tonsättare utgav
han sånger och pianostycken, arrangerade och
harmoniserade sånger (bl.a. 3 uppl. av
Geijer-Afzelius’ ”Svenska folkvisor”). Han utgav ett på sin
tid utomordentligt ”Musik-lexikon” (1864; suppl.
1867). A.D.
Höijer, Ernst Jonas, statistiker (f. 8/12 1884),
fil. dr 1919 (”Undersökning av det större och
mindre jordbrukets produktion”), e.o. tjänsteman
i Statistiska centralbyrån 1906, byråchef där 1918,
tf. överdir. 1935,
överdir. 1941; sekr. i
Egnahemskommittén 1912
—14, föreståndare för Folkhushållningskommissionens
{+Folkhushållningskom-
missionens+} statistiska
avd. 1916—19,
sakkunnig i Finansdep.
ang.
fastighetstaxeringarna 1928, 1932
och 1938. — H. har
utg. ett flertal
skrifter, främst rörande
jordbruksstatistiska
frågor, bl.a.
”Utredning ang. det svenska
jordbrukets produktion samt saluöverskott av
spannmål” (1921), ”Sveriges jordbruk” (1924, 3
uppl. 1946), ”Den animaliska produktionens
storlek” (1925—31) samt åtskilliga tidskr.-uppsatser. Q.
Höijer, Björn-Erik, författare (f. 14/3 1907).
H. är född i Malmberget och blev efter
läroverks-studier, grovarbeten och kurser på Nääs
slöjd
— 37 —
- 38 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
