Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höjdmätning - Höjdobservatorium el. bergsobservatorium - Höjdparallax - Höjdparallell el. almukantarat - Höjdroder - Höjdsjuka - Höjdskräck - Höjdstrålning - Höje - Höjentorp - Höjer (stad) - Höjer, släkt - Höjers ekvation - Höjesteret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖJDOBSERVATORIUM
spec. instrument, ss. Elfvings spegel,
lutningsmä-tare av olika slag, bl.a. Gawells, som användes vid
viss längdmätning, takymetrar etc. För grafisk
mätning av profiler finnas särskilda s.k.
tvärprofil-instrument. Inom skogsväsendet användes
Chris-tens höjdmätare för mätning av träds höjd. I-C.J.
2) Flygv. H. i luftfarkoster sker med
höjdmätare, som i allm. grunda sig på
aneroid-principen och sålunda i princip och konstruktion
överensstämma med den vanliga
aneroidbarome-tern. Förutom höjdskala är höjdmätaren försedd
med barometerskala, vanl. graderad i millibar.
Vid landning på annan plats än startplatsen kan
barometerskalan inställas på landningsplatsens
lufttryck och höjdmätaren sålunda visa noll, när
denna plats uppnås. Aneroidhöjdmätare
förekomma numera med två visare, en mindre, som
på ett varv visar 10,000 m, och en större, som
på ett varv visar 1,000 m, s.k. k 1 o c k
höjdmätare. Förutom den ovannämnda
höjdmätaren finns för noggrannare uppmätning av
höjden över den terräng, över vilken flygfarkosten rör
sig, s.k. ekohöj dmätare, vars princip
grundar sig på uppmätning av en ljudvågs reflexion
mot jordytan. Se även Statoskop. H.Kn.
3) Vapentekn. Höjd användes ofta som ett av
de primära mätelementen vid skjutning med
luftvärnskanoner mot flygmål
(höidvin-kel >15° och då målet icke dyker el. stiger).
Höjden erhålles genom samtidig mätning av
lutande avstånd (H/) och höjdvinkel (hv). Som
mätinstrument användes radarstation el. optiskt
avståndsmätningsinstrument. Omräkningen av
avstånd och höjdvinkel till höjd (7/ = H/,sin hv)
sker vid avståndsmätningsinstrument med en
mekanisk anordning, varvid höjden direkt kan
avläsas på en skala. Utföres h. med radarstation, sker
vanl. omräkningen i centralinstrumentet, till
vilket avstånd och höjdvinkel kontinuerligt
överföras. Den mätta höjden är målets höjd över
mätinstrumentet. Se även Luftvärnsskjutning. Hdl.
Höjdobservatorium el.
bergsobservato-r i u m för meteorologiska observationer, se
Meteorologiska stationer.
Höjdparallax, astr., se Parallax.
Höjdparallell el. a 1 m u k a n’t a r a t, astr.,
varje med horisonten parallell cirkel på
himmels-sfären.
Höjdroder, ett kring en vågrät axel rörligt plan,
varmed flygplan, ubåtar och torpeder styras i
höjdled.
Höjdsjuka, i inskränkt mening det
sjukdomstillstånd, som på gr. av syrgasbrist uppstår vid
flygning på höga höjder (se Bergsjuka och
Flygmedicin). — Symtom på h. kunna uppträda
redan vid flygning på 2,500 m ö.h. Vid
uppstigning över 6,000 m bli besvären så allvarliga, att
särskilda skyddsåtgärder måste tillgripas.
Inandning av ren syrgas i syrgasmask möjliggör
uppstigning till c:a 12,000 m. På ännu högre
höjder är på gr. av det låga lufttrycket även
syrgasmask otillräcklig. Tryckkabin måste
tillgripas, d.v.s. luften i flygplanet hålles med hjälp
av ett tryckluftsystem vid en konstant nivå,
oberoende av flyghöjden. — Snabb uppstigning till
höjder överstigande 10,000 m är förenad med
risk för luftembolism (aero-embolism) (se
Flyg
medicin). Det hastiga fallet av lufttrycket
medför, att kvävgas avgår från blod och vävnader
och uppträder i form av gasbubblor i de små
blodkärlen, vilka helt el. delvis tilltäppas.
Symtom liknande dem vid dykarsjuka* uppstå.
Ned-stigning till 6,000 m återställer i allm. den
angripne fullständigt. — Det låga lufttrycket på
hög höjd medför en uttänjning av luft- el.
gas-fyllda organ, t.ex. magsäck, tarmar o.s.v.
Sålunda fördubblas volymen av en gasfylld tarm
vid uppstigning till 5,500 m och fyrdubblas vid
11,000 m. Svåra buksmärtor kunna därför
uppstå i en redan före uppstigningen gasfylld mage
el. tarm. Även luften i trumhålan utvidgas, och
olidliga smärtor kunna uppträda vid hinder i
örontrumpeten, som förhindrar luftpassagen
mellan trumhålan och svalget. Dyl. passage kan
underlättas genom sväljning, gäspning o.d. B.U.
Höjdskräck, psykol., se Hypsofobi.
Höjdstrålning, fys., se Kosmisk strålning.
Höje, lantmannaskola i Västra Tollstads* sn
i Östergötland.
Höjentorp, gods i Eggby sn i Västergötland,
nära v. foten av n. Billingen, omfattar med 5
arrendeegnahem c:a 460 ha, därav 135 åker.
Huvudbyggnaden av trä uppfördes i mitten av
1700-talet och påbyggdes med en 2:a våning 1817.
Från 1284 tillhörde H. Skara biskopsstol, indrogs
vid reformationen och bortgavs 1647 till M. G.
De la Gardie, som på H. byggde ett 1722
nedbrunnet slott. Jonas Alströmer arrenderade
gården från 1727 och hade där schäferi och till 1766
en lantbruksskola, den första i Sverige. Nuv.
ägare är Staten. — Namnet skrevs 1283 jn
hognathorp, høghnathorp. Förra leden är
uppenbarligen gen. av mansnamnet Hogrue, Høgne, känt
bl.a. från den isländska Sigurddiktningen; senare
leden är thorp, nybygge (se M. Lundgren,
”Svenska personnamn från medeltiden”, 1892—1934, sid.
123). P.;Er.
Höjer, stad i Tönder Amt i Danmark, vid
Jyllands nordsjökust, 12 km v.n.v. om Tönder; 1,345
inv. (1945). Hamnen, som tillika är uthamn för
Tönder, ligger vid Höjer Sluse.
Höjer, släkt, se Höijer.
Höjers ekvation, skogsbr., av telegrafingenjör A.
G. Höjer 1903 framlagd formel för beräknande av
en trädstams avsmalning
d „ . c + l
-»C-log —.
där D är brösthöjds- el. basdiam., d en övre sökt
diam., liggande Z °/o av längden från toppen, samt
C och c konstanter, växlande för olika formklasser.
Ekvationen gäller för gran. För tall måste
ytterligare en konstant införas och ekvationen ges formen
d „ , c + l — 2,5
5=C-log––––––––––––––-.
Ekvationen har av prof. T. Jonson vidare utveck
lats och använts för upprättande av
avsmalnings-och massatabeller. Jfr Kubering. F.A.Bn
Höjesteret’. 1) Danmarks högsta domstol,
inrättades 1661, då H. trädde i st.f. konungens
rättarting, vilket bestått sedan 1400-talet och
utgjorts av konungen och riksråden. H. var högsta
domstol jämväl för Norge till 1814 (jfr
Höyeste-rett) och för Island till 1920. Ända till 1917 ägde
konungen formellt själv vara ordf., men sedan 1700
— 43 —
— 44 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
