Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höjesteret - Höjesteretssagförer - Höje å, Lommaån - Höjning - Höjre - Höjskolen for Legemsövelser - Hök, Wilhelm - Hökar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖKAR
utövade han endast en gång årl. ordförandeskapet.
H. utgöres av president och 12 domare; den är
domför med 9 närvarande. Målen förberedas av ett
utskott om 3 domare, varefter själva
förhandlingen, som är muntlig och offentlig, vidtager
inför den samlade rätten. Talan utföres så gott
som alltid av särskilda advokater,
höjesterets-sagförer*, i fritt föredrag; dock uppläsas
viktigare skriftliga bevis, s.k. dokumentation. Dom
avkunnas omedelbart efter förhandlingarnas
avslutande. Sedan 1856 offentliggöras
domsmoti-veringarna. Jfr Danmark, rättskipning. — Litt.: S.
Vedel, ”Den dansk-norske H:s Historie” (1888);
T. Jörgensen, ”Bidrag til H:s Historie” (1939). K.
2) Islands* högsta domstol.
Höjesteretssagförer, advokat, berättigad att
uppträda inför samtliga danska domstolar. H. antages
av justitiedep. och måste ha avlagt jur. examen
med vissa högre betyg, genomgått 3 års praktisk
utbildning och fullgjort godkänd provföredragning
inför Höjesteret. H. är i Danmark en
svåråtkomlig och sällsynt titel. — I Norge benämnas motsv.
advokater höy est er ettsadvokater; antalet är mycket
stort, o. 400.
Höje å, Lommaån, å i s.v. Skåne,
upprinner i Björkesåkrasjön (62 m ö.h.), följer s.v.
sluttningen av Romeleåsen, passerar strax s. om Lund
och mynnar i Öresund vid Lomma; flodområde
290 km2; längd 45 km. — Namnet innehåller subst.
el. adj. hög. I förra fallet har ån namn efter någon
el. några högar, trol. gravhögar, utefter loppet;
i senare fallet kan den tänkas vara uppkallad
efter den s.k. Höje bro på landsvägen Lund
—Malmö.
Höjning, metr., se Arsis.
Höjre (da., högern), danskt politiskt parti. I
den grundlagstiftande riksförsamlingen, i
riksdagen och riksrådet 1848—66 var H. benämning på
de konservativa helstatsmännen i mots. till de
na-tionalliberala (Centrum) och bondevännerna
(Venstre). 1870 samlades tre vänstergrupper i
Forene-de Venstre, och 1872 krävde detta parti, efter att
ha fått majoritet vid valen till Folketinget, en
parlamentarisk regering. Som motvikt häremot
sam-manslöto sig de nationalliberala, Landstingets
godsägarflygel och ”mellanpartiet” och skapade
en ny H., som organiserade sig som ett
lands-parti med en rad lokala väljarföreningar. Med
venstremajoriteten i Folketinget levde H., som
innehade regeringsmakten, i permanent strid,
angående sociala reformer men först och främst
angående försvarsfrågan. Stödd på Landstingets
högermajoritet styrde ministären Estrup landet
genom provisoriska finanslagar 1885—94, och
befästandet av Köpenhamn genomfördes mot
Folke-tingets vilja. Denna politik väckte i längden
stora betänkligheter både hos Venstre och hos H., den
starka minskningen av antalet högermedl. visade,
att provisoriet hade ringa tillslutning hos danska
folket. Härtill kom, att kampen mot
socialdemokratien, som under industrialiseringen på
1880-talet gick raskt framåt, gav dansk inrikespolitik
helt andra perspektiv. 1891-—92 genomfördes i
Bismarcks anda viktiga socialpolitiska reformer
(pensions- och sjukkasselag) för att bromsa
socialdemokratien, och 1894 avslöto H. och den
mo
derata bojsenska flygeln av Venstre en
överenskommelse, varefter de provisoriska åtgärderna
bort-föllo. Härmed var den förenade H:s roll i dansk
politik utspelad. 1894—1901 styrdes Danmark
visserligen av en rad svaga högerregeringar, men
samtidigt splittrades partiet i Landstinget, i det
en grupp godsägare, de frikonservativa, 1900
brö-to sig ut på gr. av missnöje med skattepolitiken.
1901 följde så ”systemskiftet”, varigenom
parlamentarismen infördes i Danmark. H. hade nu en
minimal representation i Folketinget och levde
helt i Venstres skugga. 1912—14 miste H. och
Frikonservative i kampen om Klaus Berntsens
grundlagsförslag också majoriteten i Landstinget.
Vid grundlagsförhandlingarna 1915 medverkade H.
till avskaffandet av den privilegierade valrätten
till Landstinget. H. ivrade också för en
förändring i vallagen med övergång från majoritetsval
till proportionella val, vilket skulle trygga partiet
mot underrepresentation. H. frigjorde sig nu allt
mer från godsägarinflytandet och demokratiserade
sitt program för att vinna starkare fotfäste i
bredare samhällslager. Som ett led i denna
demokratisering omdöptes H., till vilket de frikonservativa
nu anslöto sig, till Konservative Folkeparti*. A.O.
Höjskolen for Legemsövelser, se Danmarks
Höj-skole for Legemsövelser.
Hök, Christoffer Wilhelm, skeppsbyggare
(1858—1933), civilingenjör 1880, anställd vid
svenska, franska och engelska varv 1880—1901, teknisk
chef för W. Lindbergs verkstads- och varvs-ab.
1901—05, verkst. dir. i Lindholmens verkstads-ab.
1911—20 samt i ab. Lindholmen-Motala 1920—22,
Bureau Veritas’ expert i Sverige och officiell
besiktningsman för fartyg 1901—11. H. var mycket
anlitad av in- och utländska sjöfartstekniska
kommittéer och föreningar. Sålunda var han led. av
styrelsen i The Anglo-Swedish Electric Welding
Co., London, blev led. av North-east Coast Inst.
of Engineers and Shipbuilders, England, 1886 och
den förste, som erhöll dess stora guldmedalj (för
2 a.vh. 1891), av Inst. of Naval Architects 1887
samt av Ingenjörsvetenskapsakad. 1919. H.
medverkade vid bildandet av Svenska
teknologföre-ningens avd. för skeppsbyggnadskonst, vars förste
ordf, han var 1904—06, var led. av
sjöfartsäker-hetskommittén 1896—1919, av överstyrelsen för
Sveriges verkstadsförening 1914—22; medverkade
vid bildandet av Sveriges varvsindustriförening
och var dess förste ordf. 1918—-22. H. var
uppfinnare av den s.k. turrettypen för
handelsfartyg och konstruerade och övervakade
byggandet av ett flertal av svenska handelsflottans större
last- och passagerarfartyg, ävensom ångfärjorna
”Drottning Victoria”, ”Konung Gustaf V” och
”Malmö”. H. var initiativtagare till och förste
ordf, i Lundby industrikammare 1915—19 och
Göteborgs industrikammare 1919—21. H. skrev
talrika avh. i skeppsbyggeri i svenska och
utländska tidskr. T.Hrn.
Hökar. 1) Accipitri’nae (Asturi’m), underfam. av
fam. hökartade rovfåglar, kännetecknas av
borst-klädda tyglar, kraftig, starkt böjd näbb och
frånvaro av tand på övernäbbens undre kant.
Vingarna äro relativt korta och stjärten lång. Födan
utgöres av levande djur, som h. bemäktiga sig
genom överrumpling. Boet lägges väl dolt i gamla
— 45 —
— 46 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
