Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hökar - Hökare - Hökartade rovfåglar - Hökarängen - Hökblomsternätfjäril - Hökbringa - Hökensås - Hökerberg, 1. Lars - Hökerberg, 2. Folke - Hökerberg, 3. Eva - Hökfibblesläktet - Hökfärgad sångare - Hökhuvud - Höks härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖKARE
träd el. vass; äggen äro vita el. rödbruna. H.
omfattar o. 120 över större delen av världen spridda
arter. I Sverige finnas duvhöken, snäckhöken och
sparvhöksläktet. H.Bn.
2) B a r k i n d a d e h., släkte av underfam.
gamfalkar*.
Hökare (Ity. höker, av ovisst ursprung), (förr)
matvaruhandlare, person, som drev h ö k e r i.
Hökartade rovfåglar, Accipifridae, fam. av
underordn. dagrovfåglar, skiljes från fam.
falkar-tade rovfåglar genom vissa skelettkaraktärer, och
därigenom, att hos de senare förekommer en skarp
längskam på övernäbbens gomsida. H. omfattar
ett 70-tal släkten, fördelade på följande
underfam.: bivråkar, glador, hökar, vråkar, örnar,
Gamla världens gamar, kärrhökar och ormörnar.
Hökarängen, stadsdel i Enskede förs, i
Stockholm, närmast s. om Gubbängen och v. om
Drevviken, 9 km s. om stadens centrum. H. är ett
bostadsområde, som började bebyggas 1947 och
1949 hade c:a 5,000 inv.; ytterligare 6,000 beräknas
hitflytta inom de närmaste två åren.
Hökblomsternätfjäril, art av släktet nätfjärilar*.
Hökbringa, veter., se Bringa.
Hökensås, urbergshorst i Västergötland mellan
Vättern i ö. och Tidans dalgång—sjön Stråken i
v., sträcker sig från sjön Viken i n. till trakten v.
om Jönköping, där den övergår i Sydsvenska
höglandet. I sin s.v. del når H. över 300 m ö.h.
Hökerberg. 1) Fredrik Lars H.,
bokförläggare (1851—1924), grundade 1882 ett bokförlag i
Stockholm, vilket utg. bl.a. juridiska vägledningar
(G. A. Aldén, ”Medborgarens bok”, 1884 ff.),
lantbruks- och populärmedicinsk litteratur,
skönlitteratur m.m. H. utgav ”Nya bokhandelstidn.” 1901
—12 samt ”Sv. bokhandelstidn.” 1912—23.
2) Folke Joar Lars H., den föreg:s son,
bokförläggare (f. 26/4 1886), inträdde 1909 i faderns
företag, för vilket han 1920 blev chef. Under H:s
ledning har förlaget specialiserat sig på biografier
och fackliga handböcker men utger också
skönlitteratur, särsk. utländsk i sv. övers. 1932 blev
H. ordf, i styrelsen för Tidn.-ab. Idun. H. var
1915—18 ordf, i Svenska
bokhandelsmedhjälpare-fören., blev 1923 v. verkst. dir. i Nordiska
bokförlaget Erdheim & co., 1931 led. av styrelsen för
Svenska bokförläggarefören., v. ordf. 1948, samt
1939 ordf, i styrelsen för Svenska
bokhandelsskolan. H. framträdde under i:a världskriget som
aktiv politiker och var 1915—16 ordf, i styrelsen
för Stockholms-avd. av Nationella
ungdomsförbundet. E.
3) Eva Maria Charlotta H., f. Bergström, den
föreg:s hustru, journalist (f. 24/i’ 1899). H. blev
student 1919, blev s.å. medarbetare i ”Nya dagligt
allehanda”, där hon startade en specialavd. för
kvinnliga läsare, övergick 1924 till ”Idun”, där
hon 1928 blev chefred.; utan att ändra tidskriftens
karaktär av organ för kvinnan och hemmet med
litterär hållning har H. moderniserat den. 1927
—42 var H. led. av stadsfullmäktige i Stockholm
(högern). Hon är sedan 1934 led. av styrelsen
för Föreningen Norden, var 1938—40 ordf, i
Yrkeskvinnors klubbs riksförbund, är sedan 1945
ordf, i Yrkeskvinnors klubb i Stockholm, sedan
1946 v. ordf, i Yrkeskvinnors samarbetsförbund
och sedan 1947 i styrelsen för Dramatiska teatern.
— G. 1) 1924—30 m. journalisten T. Nyblom, 2)
1941 m. H.2). E.
Hökfibblesläktet, bot., se Fibblesläktet.
Hökfärgad sångare, zool., art av sångarsläktet*.
Hökhuvud, socken i Frösåkers hd i Uppland,
Stockholms län, och församling i Hökhuvuds och
Skäfthammars pastorat i Olands och Frösåkers
kontrakt av Uppsala ärkestift, invid länsgränsen
s.v. om östhammar; 114,78 km2, därav 109,92 land;
842 inv. (1949; 8 inv. pr km2). Genom socknen
och delvis på gränsen i n. och s. flyter Olandsån,
kring vilken huvudbygden i stort sett grupperar
sig, i övrigt mestadels jämna skogs- och
mossmarker. Åkern utgör 16% av landarealen,
skogsmarken 71%. H. har kännbart avfolkats: 1918
bodde här 1,465 personer. Egendomar: Risinge och
Sandby. Silver, koppar och järn ha fordom
utvunnits här. Av fornminnen finnas jämte gravhögar
tre runstenar. Kyrkan av gråsten från slutet av
1200-talet har kalkmålningar från 1534.
Klockstapel. Kyrkan restaurerades 1935—36. En
madonnabild är snidad i Lübeck 1400 och ett
altarskåp i Antwerpen 1514. — Namnet skrevs 1314
De høkhodhi (avskrift 1344), 1316 in parochia
hokhouut. Det är trol. ett jämförelsenamn, från
början avseende en terrängformation. P.;Er.
Höks härad omfattar sydligaste Halland (utom
staden Laholm), nämligen socknarna Hishult,
Våx-torp, Hasslöv, ö. Karup, Skummeslöv, Ränneslöv,
Y sby, Knäred, Laholms landskommun, Tjärby
och Veinge; 938,81 km2, därav 917,93 land; 18,342
inv. (1949). H. tillhör Laholms fögderi, Hallands
s. domsaga (tingsställe Laholm) och Laholms
kontrakt av Göteborgs stift. — Häradsnamnet är
flertydigt. Det kan innehålla gen. av mansnamnet
Hök el. av subst. hög, gravhög (en ansenlig
sådan fanns tidigare vid häradets gamla tingsställe,
Tjärby); enl. en annan teori är namnet gen. av
’höke, näs, landtunga, udde, bildat till ’hok, udde.
I så fall torde häradets gamla tingsplats ha legat
i en förmodad, översandad by ’Höka på näset
Hökuggla.
Ur ”Arets bilder” 1945—46.
— 47 —
- 48 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
