Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höks härad - Hökuggla - Hökåsen - Hökön - Hököpinge - Hölaas, Odd - Höland - Hölderlin, Friedrich - Hölebo härad - Hölick - Hölja (hölj) - Höljebro - Hölleforsens kraftverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖLLEFORSENS KRAFTVERK
mellan Laholmsbukten och Lagans nedersta lopp.
Se ”Ortnamnen i Hallands län”, i (1948), sid.
3, och J. Sahlgren i ”Saga och sed”, 1945,
sid. 71 ff. P.;Er.
Hökuggla, Sur’nia ul’ula, art av fam. ugglor.
Huvudet är litet, kroppen smal och långsträckt,
stjärten lång, vigglik. Längd 38—41 cm. Färgen är på
huvudet, halsen och ryggen svart el. svartbrun med
vita fläckar, på undersidan vit med täta bruna
tvärband. H. bebor Gamla världens nordligaste
delar och är täml. allmän i Norrlands skogstrakter;
om vintern anträffas den även i s. Sverige.
Hökåsen, villasamhälle i Hubbo* sn i
Västmanland.
Hökön, samhälle i Loshults* sn i Skåne.
Hököpinge, socken i Oxie hd i Malmöhus län
och församling i Gässie, Eskilstorps, Arrie och
Hököpinge pastorat i Oxie kontrakt av Lunds
stift, s. om Malmö; 10,84 km2, därav 10,75 land;
829 inv. (1949). H. är bördig skoglös slätt med
åkern utgörande 87 % av landarealen. Vid
stats-banelinjen Malmö—Vellinge—Trelleborg ligger
stations- och industrisamhället Hököpinge
(493 inv. 1946) med råsockerbruk. Egendomar:
Hököpingegården (tillhörande Svenska
socker-fabriks-ab.), Grenja, Eriksdal och Gamlegård.
Många gravhögar. Den nuv. kyrkan av gult tegel
byggdes 1872, varvid den gamla revs. Den
tredelade altartavlan är målad av A. Törneman 1918.
— Namnet, givet efter kyrkbyn, skrevs 1346 in
høkøpinge, 1476 j Høygk... (stället skadat).
Förra leden är väl subst. hög, höjd; senare leden
är köpingte), handelsplats, trol. ett lån från något
västgermanskt språk, urspr. handel, köpenskap
(jfr K. G. Ljunggren i ”Namn och bygd”, 1937,
sid. 99 ff.). P.;Er.
Hölaas [-ås], Oddleiv (O d d) Sigurd Bang,
norsk tidningsman (f. 1898). H. var medarbetare i
”Tidens tegn” 1924—40, blev pressattaché i
Köpenhamn 1946. Han räknades som en av sitt lands
främsta journalister under mellankrigstiden,
mångsidigt orienterad, spec. intresserad av konst, en
lärjunge till Jens Thiis. H. har utg. ”Nederst ved
bordet” (1936; sv. övers. 1937), som berör
negerfrågan i USA, ”Th. Kittelsen” (1941), ”Norge
under Haakon VII” (1945), ”De talte dager” (1946),
essäer, och ”Veien frem” (1947), ett urval av
Nor-dahl Griegs journalistik. E.
Höland, kyrkby i Akershus fylke, Norge, 12 km
ö. om öieren. Vid H. överrumplade och
tillfångatog Karl XII 26/2 1716 en mindre norsk styrka och
tillbakaslog 27/2 överste Kruses anfall. På svensk
sida blevo arvprins Fredrik av Hessen och general
Poniatowski svårt sårade. Genom striden vid H.
genombröts den norska ställningens centrum, men
snöstorm hindrade svenskarna att snabbt utnyttja
framgången.
HöFderlin, Friedrich, tysk skald (1770—
1843). 18-årig blev H. student vid Tübingens univ.
Under svärmisk vänskap med Hegel och Schelling
entusiasmerades han för antiken och infördes i
Platons och Spinozas filosofi. Efter en
osjälvständig ungdomsdiktning fann han sin egen ton i
en hänförd hymnlyrik av klassisk flykt.
Småningom mognade också planen på en stor filosofisk
roman. Genom förmedling av Schiller fick han plats
som informator i Jena och sökte vinna fäste där,
men hans redan nu framträdande brist på jämvikt
hindrade hans akademiska karriär. Han blev åter
informator, denna gång i Frankfurt a.M., men
förälskade sig i husets fru, som han hyllade som
Dio-tima i oden och elegier samt i brevromanen
”Hy-perion” (2 bd, 1797—99). Nu började han även
tragedien ”Empedokles” (ofullbordad; modern
bearbetning av W. v. Scholz 1918). Skilsmässan från
den älskade kom hans
latenta sinnessjukdom
att utbryta (1802).
Under en tillfällig
förbättring utgav han
”Trauerspiele des
So-phokles” (1804),
innehållande övers, av
Oidipus och Antigone.
Sina återstående 40 år
tillbragte den sjuke
under de vidrigaste
förhållanden i
Tübing-en. H:s alstring
undgick alldeles samtidens
uppmärksamhet. Hans
”Sämtliche Werke” utgåvos först av C. T. Schwab
i 2 bd 1846. Under nyaste tid ha hans verk
upplevt en renässans, varom mängden av kritiska
uppl. vittnar. Av dessa märkes Zinkernagels i 5
bd (1914—26). övers, av H:s lyrik finnas i A.
Österlings ”Fränder och främlingar” (1925) och
E. Hellquists ”Dikter av äldre och nyare
germanska skalder” (1924). — Litt.: C. C. T. Litzmann, ”F.
H:s Leben” (1890); F. Arnold & C. Viètor, ”Die
Briefe der Diotima” (1921); N. v. Hellingrath,
”H.” (s.å.); Ruth Hedvall, ”F. H.” (s.å.); F.
See-bass, ”H.-Bibliographie” (1922); S. Zweig, ”Der
Kampf mit dem Dämon" (1925); W. Böhm, ”H.”
(2 bd, 1928—30); H. Neunheuser, ”H:s geistige
Entwicklung” (1929); Pierre Bertaux, ”H.” (1936);
W. Michel, ”Das Leben F. H:s” (1940). A.Bd.
Hölebo härad i Södermanlands län, vid kusten
v. om Himmerfjärden och omslutande Trosa,
omfattar socknarna Västerljung, Trosa-Vagnhärad,
Mörkö och Hölö; 354,26 km2, därav 338,25 land;
5,577 inv. (1949). H. tillhör Nyköpings fögderi
och domsaga (tingsställe Nyköping), Västerljung
och Trosa-Vagnhärad ingå i Daga kontrakt,
Mörkö och Hölö i Södertälje kontrakt av
Strängnäs stift. — Häradet har namn efter (invånarna
i) Hölö sn. Dess namn skrevs 1381 j
hølbohun-dare, d.v.s. Hölö-bornas hundare. P.;Er.
Hölick, fiskläge i Rogsta* sn i Hälsingland.
Hölja, även hölj (besl. med hål), fördjupning
el. utvidgning av sjö el. å. H. kallas även de lägre
partierna, hålorna, vilka på en tillväxande mosse*
omväxla med de högre, tuvorna.
Höljebro, kraftverk i Ljusnan, 8 km från
mynningen, vid Marmans utlopp, utbyggt 1932 med
7,000 kW, utökat 1938 till 15,000 kW; fallhöjd
15,5 m; ägare Bergvik och Ala nya ab.
Hölleforsens kraftverk, i Indalsälven, 80 km
ovan mynningen, började utbyggas av Staten 1945
och beräknas färdigt 1950 med två turbiner om
tillsammans 80,000 kW. Efter insättning av en
tredje turbin o. 1952 blir effekten 120,000 kW.
Fallhöjden är 26 m.
— 49 —
— 50 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
